Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Göteborgs rådmanslängd är en inte komplett förteckning över medlemmarna i Göteborg magistrat. Burggrevar, justitieborgmästare, justitiepresidenter, politie- och byggnadspresidenter samt commerciepresidenter och handels- och politieborgmästare finns upptagna på annat håll. Rådmän Jacob Svensson, 1638—1640. Jacob van der Hagen, 1638, tog avsked 1648. Johan Amija, 1639. Rudolf Läs mer …
Jaques Eduard Levisson föddes den 4 september 1828 i Göteborg och dog 14 oktober 1907 i Berlin. Han var son till Martin Levisson och Fröjda Nissen. Läs mer …
S.t Johanneslogen Salomon á trois Serrures grundades 1754 i Göteborg. Det är Sveriges äldsta kontinuerligt verkande frimuraloge. Den och de andra frimuralogerna i Göteborg återfinns i en fastighet vid Södra Hamngatan i Göteborg. Det finns enstaka medlemmar som också var medlemmar i någon loge i Läs mer …
Ewert, ursprungligen pommersk släkt, härstammar från borgaren i Stralsund Christian Ewert. Dennes son Christian Heinrich E. (f. 3 april 1759 i Stralsund, d. 10 maj 1831 i Göteborg) kom vid nitton års ålder till Stockholm och studerade till fältskär. Han blev ordinarie underläkare vid Amiralitetet i Karlskrona 1782 och Läs mer …
Holtermanska sjukhuset var ett sjukhus för veneriskt sjuka i 14:e kvarteret Gåsen i stadsdelen Landala i Göteborg. Det var beläget vid dåvarande Änggårdsgatan, vilket 1923 ändrades till Holtermansgatan. Holtermanska sjukhuset började byggas 1891, blev klart 1893 och godkändes i Göteborgs stadsfullmäktige 1894. Donatorn Johan Peter Holterman (1757–1793) tillhörde en välbärgad köpmannafamilj, som verkade i Göteborg under 1700-taIet. Läs mer …
Gåsesund skärgårdsverk, dvs salteri och trankokeri, som låg på Synneröds mark i nuvarande Arendal anlades redan i början av 1760-talet av inspektör Johan Magnus Eckerman (1719-90). Då låg gården i Tuve socken (senare i Lundby socken) vid en vik. 1776 annonserade denne ut anläggningen till Läs mer …
Troligen det salteri som år 1765 såldes av J. Wetterling till H.J. Busck. År 1772 ägdes anläggningen av Christian Arfvidson (Christian Arfvidson & Söner). Troligen låg produktionen nere under delar av 1780-talet, förmodligen som ett resultat av de ekonomiska svårigheter den Arfvidsonska firman under denna Läs mer …
1746 ansökte Niclas von Jacobson om att få anlägga sockerbruk. Han motarbetades av Sahlgrens och deras allierade kring Ostindiska kompaniet men 1749 fick Jacobson sitt privilegium. 1751 igångsatte han produktion vid sitt nyanlagda sockerbruk i nuvarande Brunnsparken (där Palace-byggnaden idag finns), då kallat Stadsholmen. Jacobsons Läs mer …
Det första sockerbruk som startades i Göteborg var det Sahlgrenska sockerbruket som anlades på Ånäs landeri i Gamlestaden efter att Niclas och Jacob Sahlgren fått privilegium, dvs tillstånd till sockertillverkning år 1729. Produktionen startade 1733 efter att bruket byggts färdigt 1732. Sockerbruk i Göteborg Sahlgrenska Läs mer …
1723 förordade kommerskollegium för första gången tobaksodling. 1727 och 1728 genomfördes försök med tobaksodling i Göteborg men med mindre lyckat resultat. 1732 lät dock Jonas Alströmer ta en nederländsk tobaksodlare till Göteborg för att undervisa göteborgska affärsmän och tobaksfabrikanter. Detta resulterade i att en tobaksodling Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.