Rangerbangård för Bergslagernas Järnvägar (BJ) som anlades 1914-15 i nordöstra delan av Marieholm på mark som tidigare utgjort Göta älvs östra gren. Bangården sträckte sig från Hospitalsområdet i söder (kvarteret Skarpsillen till Renhållningsverkets anläggning i Skräppekärr) och låg strax väster om Hospitalsområdet och öster om Renhållningsverkets anläggning. Samtidigt som bangården anlades så utlades också spår till industrianläggningarna i Marieholm. Ett stickspår till Renhållningsverket anläggning i Skräppekärr, ett annat till Trollhätte kraftverks transformatorstation samt ett till Slakthuset lades också ut. 1927 anlades Lärje oljehamn varvid spår drogs dit från Lärje bangård.
Bangården omfattade också ett smalspårigt område tillhörande Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ) som låg lite norrut i förhållande till BJ:s bangård men det avvecklades och revs ihop med alla andra VGJ-anläggningar efter järnvägens nedläggning 1967. VGJ:s anläggningar låg i huvudsak i det vi idag kallar Alelyckan, Stationsbyggnaden blev dock kvar, men efter att den sålts år 2009 förföll den snabbt och brann slutligen. Det fanns även ett smalspårigt stickspår till Marieholms industriområde, ett till Lärje oljehamn och ett till Renhållningsverket i Skräppekärr.
Lärje oljehamn var avvecklad 1960 och dess norra hamnbassäng igenfylld. Spåren dit revs i samband med detta. Industrispåret till Marieholm avvecklades någon gång på 1970-talet. Även spåren till Renhållningsverket och Slakthusområdet avvecklades och revs upp.
Delar av bangården i Lärje finns ännu kvar i museisyfte och drivs av den 1972 vildadfe föreningen Bergslagernas Järnvägssällskap. sen 2006 då den byggdes om för deras räkning efter att delar av den rivits efter att den avvecklats som kommersiellt använd bangård i samband med att Bergslagsbanan byggdes om till dubbelspår och moderniserades. I praktiken flyttades bangården så att den numera ligger väster om den gamla.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.