Nya Alléns villastad

Villastad för de rikare skikten i Göteborgs befolkning som anlades kring mitten av 1800-talet mellan den nyanlagda Nya Allén och den gamla vägen som gick under namnet Kallens gata. Villastaden anlades efter stadsvallarnas rivning. Marken tillhörde tidigare Mariefreds landeri och delades in i ett antal tomter som från 1838 arrenderade ut på 50 år. Det hela gjorde som ett sätt för Göteborgs stad att få in pengar i väntan på att en ny stadsplan skulle tas fram för hela området söder om fästningsstaden. Från början var det tre tomter, A, B och C, men de två sistnämnda delades senare i tre delar var.

Nya Alléns villastad 1861. Flera landerier till höger på kartan.

I området byggdes omkring 10 fastigheter. De flesta av trä, men tre stycken uppfördes i sten. Två av dem byggdes så sent som 1859-60 respektive 1861. Dels Oscar Dicksons villa längst i öster, dels H.R. Monkhouse villa längre västerut. Den första villan byggdes 1838 av Maria Sjöberg och 1845 så byggdes en villa på tomt 96 A för G.T. Bolander. 1847 övertog Monkhouse Bolanders villa. Han byggde senare en villa av sten på tomtens västra del. Bolanders villa ritades av Victor von Gegerfelt. G.T Bolander innehade senare (från 1858) innehade Villa Gustafsberg på mark som tillhört Annebergs landeri.

Det äldsta huset på 96 B

Nya alléns villastad 1872. Oscar Dicksons villa öster om skolan, Monkhouse trävilla precis där Kungsportsavenyn skulle dras fram, Mariefred söder om skolan.

Schillerska skolan, Mariefred och Monkhouse trävilla byggd 1845. Schillerska skolans tomt ägdes av James Jamesson Dickson vars bror Oscar Dicksons villa låg på tomten bakom.

För att kunna lägga ut Kungsportsavenyn inlöstes Monkhouse trävilla år 1875. Stenvillan fick dock stå kvar ett tag till. 1888 gick arrendet ut och även detta hus revs i likhet med andra hus i den västra delen av området. Oscar Dicksons villa och andra fastigheter öster om denna blev dock kvar som ett eget kvarter, kvarteret Diamanten, i stadsdelen Heden.

Monkhouse stenvilla

Schillerska skolan som låg på en tomt ägd av James Jamesson Dickson ritades av J.A. Westerberg. Delar av skolans trädgård användes efter en långvarig juridisk strid för Parkgatans utläggning år 1880. Den juridiska konflikten var dock inte löst och 1884 dömdes staden att betala ersättning:

Expropriationsnämndens utslag blev i januari 1884 att staden måste ersätta rektor Schiller för dels förlust av inventarier och inkomst med 170 000 kronor och dels framtida förlorad inkomst av skolverksamheten med 4 000 kronor per år under hans återstående livstid. Staden skulle också betala Dicksons och Schillers utgifter under processen med 1 348 kronor och 50 öre.

Skolbyggnaden som nu var stadens hyrdes därefter ut 5 år i taget. Från 1891 låg Göteborgs Högskola i byggnaden och den kallades efter högskolans flytt till den nya byggnaden i Vasaparken för Gamla Högskolan. Byggnaden revs på 1970-talet.

Krügerska villan, senare Nya Elementarläroverket för flickor. På tomt 96 A:b. Akvarell av Ludvig Messman 1890.

Arkitekten och byggmästaren August Krüger var en av de som uppförde en villa i Nya Alléns villastad. 1873 sålde han villan till Nya Elementarläroverket för flickor:

För att ordna lokalfrågan på ett mer tillfredsställande sätt inköpte styrelsen därför år 1873 en villa, belägen vid södra sidan av Allen mellan Kungsportsavenyen och Aschebergsgatan. Priset utgjorde 42.500 kronor och innefattade dels arrenderätt till tomten, vilken tillhörde staden, dels äganderätt till på tomten uppförda byggnader. Arkitekt Aug. Krüger, av vilken villan inköpts, gjorde upp förslag till nödvändiga omändringar och ritning över tillämnad gymnastikbyggnad. Då finansieringen av köpet med om- och tillbyggnad behandlades i styrelsen, beräknade man de sammanlagda kostnaderna till 55.000 kronor. Styrelsens ordförande, konsul Oscar Ekman, lovade att ordna ett lån på 25.000 kronor hos Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co, vars disponent han var, varför 30.000 kronor återstod att anskaffa. Man utfärdade då ett upprop med hemställan till tolv personer att de måtte teckna 2.500 kronor var för skolans fortsatta bestånd, och inom ett par dagar hade erforderliga 30.000 kronor tecknats. När man tar reda på vilka de tolv bidragsgivarna var, återfinner man där Göteborgs vid den tiden mest kända och frikostiga mecenater: Oscar Ekman, Charles Dickson, James J. Dickson, Oscar Dickson, Robert Dickson, W. Airth, Carl O. Kjellberg, P. Hammarberg, Edvard Magnus, J. W. Wilson, A.Krüger samt W. och A. Röhss. Var och en av dessa garanter skulle få rätt att låta en obemedlad flicka få fri undervisning vid läroverket.

Nya Elementarläroverket för flickor flyttade 1889 till en ny byggnad vid Engelbrektsgatan (nuvarande Victoriaskolan). Huset revs på 1890-talet i likhet med övriga hus i den gamla villastaden.

Andra källor: