De första allmännyttiga bostadsföretagen kan sägas ha uppstått redan på 1800-talet. Robert Dicksons stiftelse är det första exemplet i Göteborg. Bostads AB Framtiden bildades 1915 och Bostads AB Nutiden 1917. Viktigt och väsentligt var att sådana företag inte hade några vinstintressen. Ingen kunde tjäna pengar på aktieutdelning från företagen. Även kooperativa bygg- och bostadsföretag uppstod vid denna tid såsom Arbetarnas Byggnadsförening i Göteborg. Men denna typ av företag skulle inte få ordentligt genomslag förrän Sverige demokratiserats och Socialdemokraterna tagit makten i många städer och kommuner.
Många kooperativa bostadsföretag slog sig också samman och Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB) som bildades 1923 i Stockholm tog ett år senare initiativ till ett riksförbund som vi idag känner till som HSB Riksförbund. Initiativet till HSB kom från Hyresgästernas Riksförbund (idag Hyresgästföreningen) som bildades 1923 av åtta Hyresgästföreningar på olika håll i Sverige.
De flesta allmännyttiga bostadsföretagen bildades dock som en följd av förslag från den Bostadssociala utredningen.1935 föreslog denna utredning att det skulle byggas bostäder avsedda speciellt för barnrika och ”mindre bemedlade” arbetarfamiljer. Husen kallades barnrikehus, i Göteborg även solgårdar. Barnrikehusen var den första statliga åtgärden för att generellt förbättra bostadssituationen i Sverige som en första genomgripande åtgärd för att minska trångboddheten i de hastigt växande svenska städerna. Tidigare hade det varit en kommunal angelägenhet.
Barnrikehusens lägenheter skulle bestå av minst två rum och kök. Det fanns inga förbestämda krav på standarden i lägenheterna beträffande centralvärme, badrum med mer. Det var dock en självklarhet att husen inte skulle uppföras utan dessa bekvämligheter. Fastigheterna skulle ha nära avstånd till en lekplats för barnen. I större hus borde det finnas en ”lekstuga” med anställd personal, dvs en slags förskola. Marknadskrafter skulle lösa behovet av bostäder för övriga grupper i samhället.
Samtidigt som Bostadssociala utredningen föreslog barnrikehus förändrades också arkitekturen i Sverige. Funktionalismens slog igenom på bred front och drevs igenom med nöstan religiös nit i Göteborg av stadsarkitekten Uno Åhrén som skrotade Albert Lilienberg tidigare planer och gjorde helt nya. Alla solgårdar som byggdes var därför inte barnrikehus och exempelvis övre Johanneberg byggdes inte som barnrikehus utan för bättre bemedlae familjer. Lägenheterna där hade till och med pigkammare. Även HSB byggde fastigheter i samma stil som inte var barnrikehus och de allmännyttiga företagen byggde också likartade fastigheter som inte var barnrikehus.
1935 bildades Styrelsen för 1936 års ersättningshus för att förvalta två byggnadskomplex staden uppfört för att ersätta undermåliga bostäder. 1943 ändrades namnet till Göteborgshem.
År 1936 bildades Göteborgs Bostadsföretag Stiftelse, grundades för att bygga bostäder åt barnrika familjer. 1945 startades Göteborgs Stads Bostads AB (Bostadsbolaget), 1949 Stiftelsen Samhällsbyggen i Göteborg och 1950 Stiftelsen Familjebostäder i Göteborg (senare omvandlat till aktiebolag) som bildades för att under de första tio åren förvärva och rusta upp befintligt fastighetsbestånd. Från 1960 tillkom även nybyggnadsprojekt. På initiativ av HSB startades också Fastighets AB Göteborgsbostäder som HSB:s Bostads AB år 1949.
1948 upphörde de statliga subventionerna för barnrikehus och det byggde därefter inga fler. I Göteborg byggdes solgårdar av de allmännyttiga företagen Bostads AB Framtiden, och Stiftelsen Solgårdarna (Göteborgs Bostadsföretag) men troligen även av HSB. Kända områden med barnrikehus finns i Sandarna (Sanna), Majorna, Kungsladugård, Johanneberg, Burås, Fredriksdal, Lunden, Gamlestaden, Fjällbo, Brämaregården, Kallebäck, Kärralund, Kålltorp, Vidkärr, Strömmensberg (Bagaregården), Brämaregården, Kyrkbyn och Tolered. Men allmännyttiga bostadsbolag fortsatte att bildas.
Allmännyttiga bostadsbolag i Göteborg
Bostads AB Framtiden
Bostadsföreningen Göteborg u.p.a.
Bostads AB Nutiden
Göteborgs Bostadsföretag
Göteborgshem
Göteborgs Stads Bostads AB
Göteborgsbostäder (HSB Bostads AB)
Samhällsbyggen
Familjebostäder
Stiftelsen Göteborgs Studenthem (SGS)
Fastighets AB Göta Lejon
Göteborgs Egnahem AB (Småstugebyrån)
Fastighets AB Göta Lejon som bildades 1960 hade en speciell karaktär. Bolaget bilades för att köpa upp gamla förfallna fastigheter och sedan förbereda dem för rivning. Företaget underhöll inte sina fastigheter mer än att de så till att de grundläggande fungerade. Göta lejon övertog 1963 de äldre bostäder som Bostads AB Framtiden ägde och köpte 1968 Bostads AB Nutiden. Ett privat företag av samma karaktär som Göta Lejon var Östra Nordstaden AB & Co KB.
1968 fusionerades Göteborgs Bostadsföretag, Göteborgsbostäder och Samhällsbyggen till AB Göteborgshem som 1985 döptes om till Bostads AB Poseidon sedan företaget fått ett mycket dåligt rykte.
De allmännyttiga företagen Göteborgs Bostads AB och AB Göteborgshem kom att stå för många av de fastigheter som uppfördes i Göteborg under miljonprogrammet. Även kooperativa HSB och Svensk Riksbyggen hade stor betydelse.