Sällskapet Myrorna

Sällskapet Myrorna bildades 1887. Syftet med sällskapets verksamhet var att få ihop medel till ett hem för värnlösa barn. Initiativtagare till sällskapet var Carin Nordgren och det var också hennes idé att pengarna som samlades in skulle användas till barnhem. Carin Nordgren också ordförande i sällskapet. Frigga Carlberg kom med i styrelsen för Myrorna år 1891. Sällskapet kan ses som en fortsättning på Göteborgs Kvinnoförening som startades 1884 men snart lades ner. Sällskapet hade ingen koppling till det idag existerande Myrorna och inte heller till Frälsningsarmén.

När Carin Nordgren dog 1894 efterträddes hon av Lisen Levisson som ordförande och efter henne var Frigga Carlberg ordförande.

Efter det att barnhem nr. 1 öppnats 1892 öppnade sällskapet ytterligare sex hem under de närmast följande femton åren. Till inspektör och kassör för det första barnhemmet utsågs först Frigga Carlberg och sedan fröken Thérèse Setterberg. 1906 flyttade barnhem nr 1 till en ny byggnad vid Solbacken i Härryda. Solbacken ritades av Thérèse Setterberg som också ledde byggarbetet. Från 1909 var Gertrud Gallander inspektör och kassör.

Det andra barnhemmet startades 1897 vid Varvet Kusten i Majorna på initiativ av Fredrique Wohlfahrt och med bidrag från Fredrique Wohlfahrts stiftelse. Till inspektör och kassör utsågs fröken Thérèse Setterberg. 1907 flyttade barnhemmet till Rävlanda.

Barnhem nummer 3 startades 1899 på Allmänna vägen 79 i Majorna, flyttade sen till Danska vägen och därefter till Furumo i Gråbo. Till inspektör och kassör valdes  Augusta Bagge. När hon år 1906 avsade sig uppdraget, ersattes hon av Hildur Öijer. Nedlagt 1921 på grund av ekonomiska problem.

Det fjärde barnhemmet startades i Skogshyddan vid Danska vägen år 1900, flyttade sen till Karl Johansgatan. Inspektör och kassör var då Anna Trädgårdh. 1909 flyttade barnhemmet till en fastighet i Ödsmål norr om Stenungsund, Villa Solhem. 1914 skänktes fastigheten till Sällskapet Myrorna av ägaren Augusta Johansson.

Genom två donationer, från Sophie Ekman respektive Emil och Alice Ekman, kunde ett femte barnhem startas år 1903. Det startades i en lägenhet men flyttades sen till en fastighet i Frölundaborg, Marieberg, som enligt vissa uppgifter låg på Frölundaborgs allé 24. Om det är sant så har huset rivits sen dess för idag står där ett helt annat hus. Inspektör och kassör för barnhemmet blev Alice Ekman, senare gift Ridderstolpe. Barnhemmet flyttades 1918 till Nya varvet.

Myrorna öppnade 1928 återigen ett barnhem, i Frölundaborg men då i en ny byggnad på Bågskyttestigen 16 som donerades av Martina Lundgren, änka efter skeppsredaren Wilhelm R. Lundgren. Byggnaden låg då i Tåsthult, som tillhörde Fässberg (senare Mölndal). Barnhemmet i Frölundaborg var avsett för ”nervösa och psykopatiska barn”. Där fanns också en folkskola avsedd för de skolpliktiga barn som bodde på hemmet. Sällskapet Myrorna utsåg en styrelse för skolan, som i övrigt var inrättad i huvudsaklig överensstämmelse med andra B-formen i undervisningsplanen för landets folkskolor.

År 1953 övergick barnhemmet i sjukhusdirektionens ägo, och där öppnades en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning 1954 som fick namnet Frölundaborgshemmet. I samband med det byggdes fastigheten också om kraftigt. Kliniken som kritiserats mycket hårt av en person som varit intagen där, Jan Popp:

Jan Popps historia berättar också om verksamheten på barnpsykiatriska kliniken på Frölundaborg, vars metoder för tvångsvård fortfarande brutalt väcker honom ur hans drömmar, och om hur Göteborg, genom idogt arbetet från ett antal nitiska personer, blev Sverigeledande inom 1940- och 50-talets ”tattarexpertis”.

Senare lades Frölundaborgshemmet ner och började istället på 1970-talet att användas för verksamheter inriktade på personer med intellektuella funktionshinder. 2012 var det Aktivitetscentrum Frölundaborg, en daglig verksamhet för ett 40-tal personer med intellektuella funktionsnedsättningar som drevs av stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné. Där bedrivs samma verksamhet än idag.

Marieberg i Frölundaborg 1916.

Spädbarnshemmet Lisen Levissons hem för späda barn öppnades 1906 på Danska Vägen. Från 1910 låg barnhemmet i en ny byggnad i Utbynäs villastad som byggts för ändamålet och ritats av Arvid Bjerke. Barnhemmet kunde ta emot ett 40-tal barn upp till 2 år gamla, i vissa fall också med mammor som behövde stöd. Det drevs av Sällskapet Myrorna fram till den 1/1 1955 då barnavårdsnämnden övertog verksamheten. Inspektör och kassör för verksamheten vid starten var Lisen Levissons dotter Maja (Dagmar) Forssman.

Myrornas barnhem i Utbynäs. Bild: Anna Backlund. Public Domain

Barnhemmet Födelsedagen i Rävlanda som tillkom 1907 var avsett för friska barn från tuberkelsmittade hem. För ändamålet inköptes  Inspektör för detta barnhem var i början Frigga Carlberg men från 1909 var det Lydia Hård af Segerstad. Från 1911 låg det i den för ändamålet inköpta Bergsgården. Köpet genomfördes med hjälp av bidrag från Förstamajblomman på fyratusen kronor, ett lån från Svenska nationalföreningen mot tuberkulos på femtusen kronor samt från Barnens dag tiotusen kronor. Sällskapet Myrorna drev det till någon gång på 1950-talet då det togs över av Göteborgs barnavårdsbyrå och därefter socialförvaltningen. Stängdes 1960 och byggnaden användes därefter som barnkoloni åren 1965-70.

Sällskapet Myrornas verksamhet bedrevs tom 1949 utan bidrag från staden. Medel till verksamheten fick man bl a genom bidrag från olika fonder, samt genom egen försäljning på påskris.