1800-talets bryggerier

Fram till mitten av 1800-talet var bryggeriverksamheten i Göteborg i huvudsak ett hantverk med många mindre bryggerier. Med ett undantag, Carnegies porterbryggeri i Klippan. Bland de mer betydande hantverksmässiga bryggerierna vid 1800-talets början märks det Brembergska bryggeriet som 1828 togs över av J.A. Pripp och som därefter blev grunden till Sveriges största bryggerikoncern, Lorentz Svenssons bryggeri (från 1838 Roempkes bryggeri), Burgårdens bryggeri (senare Bryggeriet Lejonet) som blev det första att introducera tyskt underjäst öl, Oscarsdal (Sven Svenssons bryggeri) och Greigs bryggeri (från 1829 Börjessons bryggeri), Stigbergets Bryggeri och Bryggeriet Viken.

Vid mitten av 1800-talet introducerade tyskt underjäst öl i Sverige. Detta lämpade sig för industriella tillverkning och bryggerierna började växa till sig och anlägga större fabriker. De som inte investerade i den nya tekniken lades i allmänhet ner. Bland pionjärerna på området märks Burgårdens bryggeri (Bryggeriet Lejonet). J.A Pripp & Son och Börjessons. Den nya tekniken innebar också att ett större antal nya bryggerier anlades såsom Skårs bryggeri, Lilla Gubbero Bryggeri, Wessmans bryggeri, Emeliedals bryggeri, Eriksbergs bryggeri, Rasch & Co – Göteborgs Bryggeri, Norlund & Holmgren, Majornas bryggeri (Enegrens), Sannalidens bryggeri, Silverkällans bryggeri, Bryggeri AB Kronan, Forsters bryggeri, Haga Bryggeri (Walhalls Bryggeri – Münchenbryggeriet), Lorénska bryggeriet och J.W. Lyckholm & Co.

För tabellerna över bryggerierna storlek är det så att det finns tillgångs till produktionssiffror i mängd för vissa bryggerier och i värden för andra. Ingen tabell innehåller alla existerande bryggerier då siffror saknas för väldigt många.

Produktion vid mitten av 1880-talet vid vissa bryggerier, hl, viktigaste produkt

Pripp, 45 000, tysköl
Carnegie, 40 000, porter
Roempke 40 000, svagdricka
Eriksberg, 30 000, svagdricka
Emeliedal, 20 000, svagdricka
Lyckholms, 10 000, tysköl
Göteborgs, 8 000, tysköl
Sannalidens (Enegren), 6 000, svagdricka
Majornas, 3 000, svagdricka

Tillverkningsvärden i mitten av 1880-talet vid vissa bryggerier, 1000-tals kr

Carnegie, 1 500, porter
Pripp, 780, tysköl
Eriksberg, 130, svagdricka
Börjesson, 125, svensköl
Haga Bryggeri, 104
Göteborgs, 100, tysköl
Norlund & Holmgren, 60, svensköl
Emeliedal, 55, svagdricka
Brage (Forsters), 50,
Roempke, 40, svagdricka
Burgården, 35, tysköl

Lyckholms blev först med moderniteter som kylmaskiner istället för is och renodlad jäst. i Slutet av 1800-talet och under hela första halvan av 1900-talet strukturrationaliserades den göteborgska och svenska bryggeriindustrin och till slut fanns det bara ett bryggeriföretag kvar, AB Pripp & Lyckholm, senare Pripp-Bryggerierna och till slut uppköpt av Carlsberg. I början av 1970-talet byggde företaget ett nytt stort bryggeri i Högsbo industriområde varvid de kvarvarande äldre bryggerierna i Almedal (Lyckholms) och på Stampen (Pripps) lades ner. Med tiden försvann också det bryggeriet.

Produktion vid sekelskiftet 1900 vid vissa bryggerier, hl, viktigaste produkt

Lyckholms, 60 000, tysköl (lager och pilsner)
Pripp, 50 000, tysköl
Eriksberg, 50 000, svagdricka
Carnegie, 40 000, porter
München, 35 000, tysköl
Kronan, 30 000, tysköl (pilsner och lager)
Sannalidens, 6 000, svagdricka
Majornas, 3 000, svagdricka

Tillverkningsvärden vid sekelskiftet 1900, 1000-tals kr

Pripps, 1 700 (inklusive Göteborgs Bryggeri och Eriksberg)
Carnegie, 1 400
Lyckholms, 1 400
Kronan, 1 000

Total fanns det 800 anställda vid Göteborgs bryggerier på 1880-talet och år 1900 omkring 1 000. Huvuddelen av de anställd fanns vid de 5 stora bryggerierna Carnegie, Pripps, Lyckholms, Kronan och Münchenbryggeriet.

Antal anställda vid sekelskiftet 1900

Carnegie, 200
Lyckholms, 170
Kronan, 150
Münchenbryggeriet, 100

Antal anställda år 1920

Lyckholms, 240
Carnegie, 200
Pripps, 200 (inkl. Eriksberg och Emeliedal)
Münchenbryggeriet, 50