Landsstatshuset i Göteborg uppfördes 1923. Ritningarna var av arkitekten Sigge Cronstedt. Inre dekorativt måleri utfördes av konstnärerna Carl Wilhelmsson och Bengt Dimming. Huset ersatte ett äldre landsstatshus från 1735 — den tidens hus för länsstyrelsen. Denna hade hållit till i ett litet timrat hus av trä inne på residensets gård. Huset rymde då rättssal, kansli, tjänsterum för landskamrerare och lanträntmästare, arkiv, kassavalv och lantmäterikontor. Det hade ritats av majoren Johan Adam Blaesing, som tjänstgjorde vid fortifikationen.
Landsstatshuset är ett kontorshus för länsstyrelsen. Det ersatte det äldre landsstatshuset och är ett slätputsat trevåningshus i klassicistisk stil med rusticerad bottenvåning. Till byggnaden hör en liten sluten gård och en större gård med trädgård, som är gemensam med residenset. Fasadens strama arkitektur speglar byggnadens funktion. Interiören är utformad med påkostade material och konstnärlig utformning av hög kvalitet. Entréhall och trappor har golv av natursten och har kryssvälvda tak.
En fyra till sjuvånings tillbyggnad i gult tegel till Landsstatshuset, åt Stora Badhusgatan, ritades av Länsarkitektkontoret i Göteborgs och Bohus län.[4] Huset är sammanbyggt med den äldre delen av landsstatshuset i öster. Första etappen närmast landsstatshuset byggdes 1942 och den höga delen mot Stora Badhusgatan stod klar 1945. Bland de verksamheter som flyttade in var länsarkitektkontoret. Takterrassen mot Stora Badhusgatan byggdes in 1982. En tillbyggnad, ett nytt hus, med hörsal skedde 1995. Fasaden är indragen från gatan och huset är infogat mellan residensets putsfasad och kontorshusets gula tegelfasad.
Landsstatshuset och Residenset
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på ”Landsstatshuset”