Residenset, även Torstensonska palatset, ibland också Kungshuset är en byggnad vid Södra Hamngatan i Göteborg i kvarteret Residenset. Det inrymmer bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Västra Götalands län.
Burggreven Jacob van Dijck (1567–1631) var den som ursprungligen ägde tomten där Residenset idag ligger. Fastigheten såldes efter van Dijcks död till hans efterträdare Daniel Lange.
Fältherren Lennart Torstenson utnämndes den 31 maj 1648 till generalguvernör över Västergötland, Dal, Värmland och Halland, och i hans instruktion föreskrevs att hans ”ordinarie residens” skulle förläggas till Göteborg. Men redan den 15 februari 1647 hade Torstensson varit förutseende och köpt en lämplig tomt av Lange. På tomten lät han byggmästaren Casper Wolter uppföra ett ståndsmässigt hus med tiotalet rum, två salar och ekonomiutrymmen med en yta på 275 kvadratmeter i varje våning samt 140 kvadratmeter i flygeln.
Torstenson vistades i Stockholm från 1648 och fick aldrig se sitt nybyggda hus då han dog 1651 utan att ha återkommit till Göteborg. Hans sjuklighet hade hindrat honom från att återkomma till Göteborg. Hans änka Beata De la Gardie övertog huset. Efter ett år såldes fastigheten dock vidare till Torstensons svåger, riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock. Huset var då uthyrt till tullförvaltaren, som i sin tur hyrde ut delar av den till två ämbetsmän i Göteborg; bröderna Johan och Gustaf Macklier, den förre president, den senare kommendant i staden. Stenbock tänkte spekulera med huset och tjäna en summa på affären men men 1657 köpte Staten (kronan) det Torstensonska huset.
Karl X Gustav använde huset som residens periodvis under sin regenttid och hans son Karl XI bodde i huset som barn samt sporadiskt under åren 1680–1683, 1689–1691 och 1694. Karl X Gustav avled i huset den 13 februari 1660. Karl XII förberedde här kriget mot Norge.
Från år 1700 har huset varit landshövdingens bostad och kontor efter att sätet för länsstyret flyttats från Bohus fästning. Den förste landshövdingen som bodde i huset var Erik Carlsson Sjöblad.
Carlberg föreslog i mars 1738 att den låga flygeln mot sjösidan, skulle få ytterligare en våning. Arbetet utfördes av J.S. Rancke som också tidigare utförts ombyggnadsarbeten på huset. Omkring 1740 byggdes flygeln mot nuvarande Badhusgatan, de öppna spisarna byttes ut mot kakelugnar och de stora salarna delades upp i mindre rum.
Gustav III avvärjde med huset som bas en kritisk situation med den danska armén, den 3 oktober 1788.
Huset byggdes ursprungligen i vinkel, med två våningar med spetsiga gavlar och frontespiser, men åren 1851–55 tillkom en tredje våning, ritad av arkitekterna Carl Gustaf Blom-Carlsson (1799-1868) och Victor von Gegerfelt.
1875 byggdes huset om och ytan ökade från knappt 700 kvadratmeter till 1 800 kvadratmeter.
Residenset.
Residenset delar ett stort gårdsutrymme med fastigheterna Södra Hamngatan 3 och Stora Badhusgatan 2. Residenset har gett namn åt Residensbron, som stod klar 1963 och som går över hamnkanalen i Stora Badhusgatans förlängning, området kallades förr Stora Bommen.
Källa: Wikipedia
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på ”Residenset”