Carl Waldemar Olsson, född 22 augusti 1864 i Göteborg, död 4 juni 1940 i Göteborg, var en svensk konstnär och tecknare. Han var son till sjökaptenen Benjamin Olsson och Josephin Elisabet Edel samt bror till redaren John E Olson.
Han studerade för Carl Larsson vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola och därefter för Bruno Liljefors han fortsatte sin utbildning för Gabriel Ferrier, François Flameng och Léon Bonnat i Paris 1889-1891. Under sin tid i Frankrike tillhörde han kretsen i Grez-sur-Loing och han medverkade i Parissalongen.
Företog ett antal längre studie- och målarresor till Portugal, Sydamerika, Danmark och Italien.
Tillsammans med Carl Wilhelmson ställde han ut i Göteborg och han medverkade i Stockholmsutställningen 1897, Hantverks och industriutställningen i Lund 1907 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.
Under sin resa till Portugal utförde han gatubilder och stadsmotiv och från Frankrike utförde han ett antal trädgårdsmotiv och från Sverige hämtade han en stor del av kustmotiv.
Hans konst består av stilleben, figurer och landskap utförda i olja eller akvarell. Olsson är representerad vid Göteborgs konstmuseum.
Texten i huvudsak från Wikipedia.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på ”Carl Olsson (konstnär)”