Radheska huset

Radheska huset ligger i hörnan Norra Hamngatan 10 och Smedjegatan 7-9 och husets äldsta delar är från 1669 då Bryngel Radhe efter en brand lät bygga stenhuset och där inrättade krogen Kronan. Efter faderns död övertog Jonas Radhe krogen och drev den till 1706. Därefter övertogs huset och krogen av Lars Båthman (1670-1724) som gift sig med Jonas Radhes änka. Lars Båthman adlades Palmencrona år 1718. Krogen var år 1717 bar en av många krogar i Göteborg som enligt författaren Hugo Fröding hade hela 189 stycken.

År 1725 köpte staden huset från Palmencronas dödsbo för 7 500 daler silvermynt. Arkitekten och fortifikationsofficeren Johan Eberhard Carlberg fick därefter i uppdrag att bygga om huset till tull- och packhus. Han lät innan ombyggnaden mäta upp och göra ritningar på det befintliga huset.

Radheska huset, uppmätningsritning från 1726 av Johan Eberhard Carlberg.

Ritningarna visar ett fyrkantigt stenhus i två våningar med brutet sockertoppstak. Norra Hamngatsfasaden är mycket proportionerlig med fyra fönsteraxlar och en liten frontespis med ett rundfönster. Under takfoten finns en stram, kraftig takkornisch. Den övriga tomten mot Norra Hamngatan upptar en stallbyggnad av trä i två våningar. Mot Smedjegatan låg en trång träbyggnad i en våning, som bland annat inrymde en stor sal med fyra fönster och en stor öppen spis på ena kortväggen. Anslutna till salen låg två små identiska rum likaledes försedda med öppna spisar. I anslutning till stenhuset fanns en stor köksspis med bakugn.

Utmärkande för stenhusets bostadsplan var den smala mittkorridoren, som delar våningen i två delar. En liknande mittkorridor finns i det år 1649 byggda Torstenssonska palatset, nuvarande länsresidenset. Andra 1600-talsbyggnader med mittkorridor är Häringe (1657) i Södermanland och Salnecke (1640-tal) i Uppland.

Ombyggnaden innebar att stallbyggnaden revs samt att huset i tomtens fulla längd längs med Norra Hamngatan. Tillbyggnadens bottenvåning kom helt att upptas av packhuset ett kvardratiskt rum med tre fönster och direkt ingång från gatan. Trappan till övervåningen placerades i 1600-talsdelens spetsiga hörnvinkel. Till bottenvåningen förlades ett epnningvalv och kontor för packhusinspektor, packhuskontrollör och tullskrivare. Övervåningen upptogs av en genomgående korridor, trapphus, kontor för bland andra stämpelmästaren, sjötullsinspektoren, sjötullsbokhållaren och accismästaren, en sal för sjötullsrätten, två logement för betjänter och ett smalt fönsterlöst rum för sjötullsböcker.

Radheska huset, fasaden mot Norra Hamngatan, ritning av Johan E. Carlberg 1726

Den utsedde byggmästaren Johan Adam Blaesing byggde huset i tegelsten från Flensburg. Byggnaden rappades och putsades i gult, medan fönster, portar, omramningar och portaler samt takkornisch målades i ljusgrå oljefärg. I november 1728 stod huset färdigt att tas i bruk för sitt nya ändamål.

Natten mellan den 13 och 14 januari 1746 ödelade en eldsvåda så gott som hela femte roten – nuvarande västra Nordstaden. Endast ett fåtal byggnader undgick skador. Dit hörde det Radheska huset. Dock befann sig byggnaden inte i särskilt gott skick. Byggnaden behövde renoveras.Så skedde också varvid den stora packhussalen på nedre botten förstärktes med nya valv och två stora stöttepelare. Vidare borttogs utsmyckningar kring fönster och portar. Det är en tydlig smakförskjutning, som ägt rum sedan Bengt Wilhelm Carlberg efterträtt sin bror.

Radheska huset, ritning av Jonas Hagberg 1816

År 1816 fick det Radheska huset i stort sett sitt nuvarande utseende genom stadsarkitekten Jonas Hagbergs försorg. Huset byggdes på med en våning och det förändrades utseendemässigt huset till nyantik stil. Bengt Wilhelm Carlbergs portinramningar ersattes av två strama rusticerade portaler huggna i grå kinnekullesandsten. Fasaden blev helt slätputsad. Den grå bottenvåningen skildes från de gula övervåningarna av en slät sandstenslist. Fönstren fick släta smala omramningar och huset avslutades upptill av en gråmålad kraftig takkornisch.

1874 kom en ny ombyggnad. Trapphuset flyttades från hörnet till mitt i huset. Hörnet skar också av då det ansågs utgöra ett hinder för trafiken och försvårade husets planlösning. Tio år senare inrättades en butik i hörnet. Huset byggdes på med en vindsvåning och fasaderna försågs med dekorationer av olika slag.

År 1921 beslöt stadsfullmäktige, att huset skulle upplåtas till administrationsbyggnad för Göteborgs hamnstyrelse. Flera ändringar genomfördes i husets inre och mittporten mot Norra Hamngatan togs upp. År 1929 utökades kontorsutrymmet genom att vindsvåningen inreddes.

År 1960 revs Norra Hamngatan 8 och Hamnstyrelsen byggde där en ny kontorsbyggnad. I samband med detta moderniserades också hörnhuset. I den Radheska delen inreddes lunchrum för personalen i delvis gamla valv. Här öppnades 1990 restaurangen Gustava och på vinden inrättades ett arkitektkontor. Restaurang Bhoga huserar numera i dessa lokaler.