Axel Forssman (1877-1942) var advokat och tidningsman. Född i Stocholm och död i Göteborg. Son till Lars Arvid Forssman och Mathilda (Mally) Fredrika Lundström. Gift med Dagmar (Maja) Levisson (1881-1942), dotter till Ludvig Moritz Levisson och Lisen Davidson. De hade sonen Hans Forssman (1912-94) och dottern Lisens Forssman (1907-??), gift med Olof Sievers (1899-1982).
Maja Levisson var älskarinna till Axel Forssmans vän tillika chefredatören på GHT, Torgny Segerstedt:
Hans hustru Maja (Dagmar), född Levisson, var judinna, Torgnys älskarinna och dennes mentala stöd. Den svikne advokaten Forssman framstår i filmen som en överseende äkta man och en vän, vars vänskap gränsade till martyrskap.
Forssman tog jur fil ex vid Uppsala universitet den 27 april 1895, jur kand i Uppsala 15 sept 1899, eo notarie i Göta hovrätt 29 sept 1899, tingstjänstgöring i Halmstads, Tönnersjö o Höks häraders domsaga 1902—03 Från 1904 anställd på Philip Lemans advokatbyrå i Gbg 1904 och delägare i samma byrå från 1912. Ledamot av Sveriges advokatsamfund 1906, v. ordf. i Advokatsamfundets styrelse 1931, ordf. 1933—37, led av styrelsen för Gbgs spårvägar 1917—22 (ordf 1919—22), ordf i styrelsen för Gbgs Handelstidnings AB (GHT) från 1928 i vilken han också var huvudägare. Ledamot av 1933 års kommitté för omarbetning av aktiebolagslagen, kallad att som sakkunnig deltaga i ärendets fortsatta utredning 1935, ledamot av styrelserna för bl.a. Svenska Tändsticks AB, Mölnlycke väfveri AB och AB O Mustad & Son.
Hans verksamhet som praktiserande advokat gav honom ett med åren växande anseende inom yrket. Vid sin död betraktades han som en av Sveriges främsta affärsjurister. och var kände för att arbeta mycket hårt. Den Lemanska byrån anlitades flitigt inom affärslivet både i rättstvister och som juridisk rådgivare. I denna verksamhet fann Forssman ett arbetsfält som passade och intresserade honom. F: s hade uppdrag som styrelseledamot i flera ledande företag. Vid sin bortgång var han djupt engagerad i en under andra världskriget mycket uppmärksammad tvist om ett antal i Gbg kvarliggande norska fartyg, där han åtagit sig att bevaka redarnas intressen:
Under den tid filmen utspelar sig drev Axel Forssman principiellt viktiga mål i den moderna svenska rättshistorien, de om de sk. kvarstadsbåtarna (NJA 1942 s. 65 och NJA 1942 s. 342). De handlade om ett antal norska handelsfartyg som låg vid kaj i Göteborg. Forssman företrädde den norska exilregeringen i London, som avsåg att använda dem i konvojtrafiken över Nordsjön. Motpartens advokater, som företrädde Quisling-regeringen, yrkade å sin sida att båtarna skulle beläggas med kvarstad. Det blev i hög grad en politisk rättegång, där domaren i målet, rådmannen Andreas Cervin, utsattes för upprepade påtryckningar från bland annat utrikes- och justitiedepartementen i Stockholm om att döma till Quisling-regeringens förmån.
För Forssman var kvarstadsmålen hans kamp för det rättfärdiga och mot det orättfärdiga. Det blev samtidigt hans sista strid för rätten. Axel Forssman avled i januari 1942 i cancer efter en kort tids sjukdom och fick aldrig tillfälle följa kvarstadsmålen till slut.
Fartygen blev omsider frigivna trots den tyska nazistregeringens hotfulla uppträdande.
Vid sidan av yrket som advokat spelade han också en stor roll för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). Han inträdde i styrelsen för Göteborgs Handelstidnings AB år 1914 som representant för ett konsortium av göteborgsliberaler med familjerna Mannheimer och Wijk i spetsen, vilka av arvingarna till S.A. Hedlund förvärvat aktiemajoriteten i företaget. Han blev snart den störste intressenten med en företagsledares ansvar och ställning. I denna egenskap framstod han som en skicklig och framgångsrik tidningsekonom. Huvudredaktör för tidningen var under denna tid Torgny Segerstedt och de två var helt överens om tidningens politiska linje:
Huvudredaktör för tidningen var under denna tid Torgny Segerstedt, vars aggressiva, starkt personliga journalistik utmynnade i ett även utanför landets gränser uppmärksammat publicistiskt fälttåg mot den tyska nazismen. Med sin alltifrån ungdomsåren med livlig värme omfattade radikala åskådning (han hade under studentåren tillhört Verdandikretsen i Uppsala) ställde sig F under dessa stormiga år helhjärtat på huvudredaktörens sida och tillbakavisade bestämt alla försök att utifrån påverka tidningens hållning. Han lyckades också lotsa den ur de påfrestningar, som framkallades av dess oförbehållsamma ställningstaganden under andra världskriget.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på ”Axel Forssman”