Adrian C. Peterson

Adrian Crispin Peterson, född 2 september 1835 i Grava i Värmland, död 16 augusti 1912 i Vasa församling i Göteborg, var en svensk arkitekt och kommunpolitiker. Adrian C. Peterson var son till byggmästare Petter Peterson och Maria Christoffersdotter. Han gifte sig 3 januari 1864 i Stockholm med Hilda Josefina Lundberg (1840-1911). Han var far till arkitekten Carl Crispin.

Efter läroverksstudier i Karlstad utexaminerades Peterson från arkitektlinjen vid Chalmerska slöjdskolan 1858, studerade därefter vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm 1861-66, där han hade professor Fredrik Wilhelm Scholander som lärare. Han företog därefter studieresor till Tyskland, Österrike, Frankrike och Italien. Han var arkitekt vid Kungl. Överintendentsämbetet 1866-1904 och praktiserande arkitekt i Göteborg 1872-1912.

Petersons första uppdrag blev att hjälpa arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd med inredningen av Hagakyrkan i Göteborg. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1885-1904, av byggnadsnämnden 1895-1902 och av styrelsen för Slöjdföreningens skola 1874-1906. Peterson blev riddare av Vasaorden 1890.

Peterson ritade ett flertal kyrkor på landsorten, totalt 38 kyrkor över hela landet, varför han ofta benämndes kyrkoarkitekt:

Under Uppsalatiden ritade P sin första kyrka, Balingsta, tillika hans enda kyrka i östra Sverige. Kyrkan (byggd 1872), som var ett ståtligt verk i tegelgotik, revs dock 1934. Av P:s 32 kyrkor har (1994) ytterligare tre rivits: Lundby kyrka 1882–86 (revs 1993), Hanhals 1893 (1936) och Kinnarumma 1904–07 (1942).

Av 1800-talets arkitekter var det bara J F Åbom som ritade flera kyrkor än P. Storlek och kvalitet skiftade hos båda. Då P huvudsakligen rörde sig inom nygotiken hade han lättare att skapa en uttrycksfullare och mer varierad arkitektur än klassicisten Åbom.

[…]

Till P:s största och mest elaborerade kyrkor i rött tegel hör S:t Pauli (Gbg), Örgryte nya kyrka, Fässberg och Fryksände.

Höjdpunkten på P:s bana som kyrkoarkitekt är hans stora, helt stenklädda kyrkor. De nya stadskyrkorna i Falkenberg och Lysekil hör till nygotikens mest spektakulära verk med kraftfull murbehandling i granit. Gestaltning och formspråk, som annars var tyskinfluerade hos P, har här fått ett tillskott från engelsk och i någon mån amerikansk arkitektur. Vinbergs kyrka på traditionell korsplan är särskilt beaktansvärd då den hör till epokens få nygotiska kyrkor med hela inredningen bevarad. Flertalet av P:s kyrkor har senare smakomvandlats, i vissa fall även välvts.

Ett försenat exempel av hög klass på fornnordism i trä är Hällevikstrands kyrka. Liksom villaarkitekturen i Bohuslän på 1870-och 80-talen är kyrkan påverkad av den norska stavkyrkoarkitekturen med dess romanska former.

Efter 1872, då han bosatte sig i Göteborg, var han arkitekten bakom en stor mängd byggnader där:

I Gbg uppfördes en mängd byggnader efter P:s ritningar. Hans största bygge blev på 1880-talet de enhetligt utformade fastigheterna vid Kungsportsavenyen som kom att omfatta hela kv Örup, kallat Adrianopel. Här inrättade han sin påkostade privatbostad med arkitektkontor ovanpå. Före rivningen av delar i detta paradkomplex var det landets största i sin art.

[…]

Besläktat med husen på Kungsportsavenyen är Max Malms hus vid Norra Hamngatan (1882–83). Den smala tomten tvingade P att arbeta mera sparsmakat med högre kvalitet som resultat. Till det yttre välbevarade är några av kontors-, fabriks- och magasinsfastigheterna för klädesfirman F W Hasselblad vid Lilla Bommen (1873-76) och det stora affärshuset för A Abrahamson på Östra Larmgatan (1875–76). Anläggningarna präglas av kontinentens större skala. Utförandet var som i kv Örup i en tungt rytmiserad renässansbarock med rik dekor i puts och cement. För G Heyman ritade P flera byggnader i kv Apeln, av vilka dennes privatpalats (1874–75) i fransk stil med branta mansardtak hör till epokens flottaste. Göta Coldinuordens fastighet (1880) på Bellmansgatan fick släta, mera anonyma fasader i tegel men i gengäld representativa interiörer som tempelsalen med dess höga, slanka gjutjärnspelare.

Som kontrast till det Heymanska huset står ett annat av landets förnämsta palats, den Wijkska (senare Wernerska) villan vid Parkgatan (1889).

Han fick år 2004 Adrian Petersons Gångväg i stadsdelen Heden uppkallad efter sig.

Byggnader i Göteborg

• Heymanska villan, Vasagatan 16, (1874).
• Hasselbladhuset, Östra Hamngatan 1-3, (stod klart 3 januari 1876).
• Abrahamsonska Affärspalatset för August Abrahamson på Östra Larmgatan 16, (1878).
• Annedals småbarnskola, (1880).
• Småbarnsskolan, Folke Bernadottes gata 4, (stod klart 3 juni 1880).
• Göta Coldinu-Ordens hus, Bellmansgatan 7-9, (stod klart 17 oktober 1880).
• S:t Pauli kyrka, (1880-1882).
• Handelsinstitutet, Läroverksgatan, (stod klart 11 januari 1882).
• Eduard Magnus minne, Viktoriagatan 13, (stod klart 15 mars 1882 och revs 1951).
• Gamla Tullen, Norra Hamngatan 4, (1883).
• Boije och Hjorts hus (vin- och sprithandel), Hvitfeldtsplatsen 9, (stod klart 1883 och revs 1976).
• Kvarteret ”Adrianopel”, Kungsportavenyn 16-22, (1882-1884).
• Sjömanshemmet, Masthuggstorget, (stod klart 9 september 1886 och revs 1942).
• Lundby nya kyrka, Gamla Lundbygatan, (stod klar 17 oktober 1886, brann ner 1993).
• Epidemisjukhuset, Seminariegatan, (stod klart 18 november 1886).
• Restaurang Trädgårn, ”Konsertsalongen”, (stod klar 14 april 1887, nedbrunnen 1965).
• Wijkska palatset/Wernerska villan, Parkgatan 25, (stod klar 9 oktober 1889).
• Nya Elementarläroverket för flickor, Engelbrektsgatan 1, (stod klart 10 april 1890).
• Örgryte nya kyrka, Herrgårdsgatan 2, (stod klar 6 juli 1890).
• Landalaskolan, Molinsgatan 23, (stod klar 18 juni 1892).
• Majornas småbarnsskola, Karl Johansgatan 50, (stod klar 1 oktober 1892).
• Holtermanska sjukhuset, Holtermansgatan 1, (stod klart 1894 och blev nerlagt 1960).
• Landala vattentorn, Övre Besvärsgatan, (1894).
• Oscar Fredriksskolan, Fjällgatan 1, (stod klar 25 september 1897).
• Lundby kommunalhus, Ceresgatan, (stod klart i oktober 1897. Polisstation 1929-1984.)
• Kjellbergska flickskolan, Södra vägen 23, (1898).
• Utsikts- och vattentornet i Slottsskogen, (stod klart 1899), tillsammans med sin son Carl Crispin.
• Västgötabanans stationshus, Lilla Bommen, (stod klart 16 juli 1900 och revs 1965).
• Kvibergsskolan, Artillerigatan, (stod klar 1 september 1901 och revs 1959).
• Götabergsskolan, Molinsgatan 6, (stod klar 17 november 1906).
• Stiftelsen för pauvres honteux.