Sixten Heyman

Sixten HeymanSixten Heyman (1884-1927)  var son till Alfred Heyman (1845–1918) och Alice Moss. Han var näst yngst i en syskonskara på sju barn.

Sixten Heyman levde i London där han hade en egen handelsfirma, Sixten & Cassey. Han investerade också en del i det svenska familjeföretaget H.J. Heyman & Co samt i olika svenska börsföretag. I övrigt är inte så mycket känt om hans liv:

Uppenbarligen tillgodogjorde han sig inte den i Göteborg vanliga utbildningen för affärsmän, nämligen de två åren på Handelsinstitutet. Däremot finns bröderna Carl Erik Heyman och Kurt Heyman antecknade i institutets matrikel. I en kort nekrolog efter hans frånfälle sägs i stället att han ”efter avlagd mogenhetsexamen idkade handelsstudier i utlandet och ingick vid återkomsten till Göteborg i faderns firma, där han sedan varit verksam”.

Andra uppgifter gör emellertid gällande att han var bosatt i London och engagerad i firman Sixten & Cassey, ett företag som fortfarande är verksamt inom textil- och konfektionsbranschen.

[…]

Sixten Heyman, som var ungkarl, dog 43 år gammal den 25 september 1927. Enligt en uppgift var orsaken en hjärtattack. I Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning liksom i Göteborgs-Posten uppmärksammades dödsfallet genom en notis på endast några få rader.

Av bouppteckningen framgår att Sixten Heyman var förmögen. Hans tillgångar redovisades till 845 670 kronor och skulderna till 65 632, varför behållningen blev 780 000 kronor, vilket i dagens läge – med konsumentprisindex som vansklig omräkningsfaktor – skulle motsvara cirka 20 miljoner kronor. Bland tillgångarna värderades aktier och obligationer till 146 000 kronor – bland dem aktier i Grängesbergsbolaget, i det senare beryktade tyska IG Farben men främst i det egna företaget Sixten & Cassey. Bland tillgångarna utgjorde fordringarna den största posten. De uppgick nämligen till 684 000 kronor, varav 629 000 utgjordes av en fordran på firman H. J. Heyman & Co. Han hade tydligen placerat det mesta av sina pengar i familjeföretaget. Bland lösöret, värderat till 14 500 kronor, återfinns som högst värderade föremål dels en bil av märket Humber, dels en tavla av Carl Larsson – båda åsatta ett värde om 2 000 kronor vardera.

Arvingar var Sixten Heymans kvarvarande fyra syskon. Två år före sitt frånfälle, den 20 mars 1925, hade emellertid Sixten Heyman undertecknat ett testamente, där han anvisade hur man skulle förfara med hans förmögenhet. Syskonbarnen skulle tillsammans erhålla 90 000 kronor, vänners och vänners barn blev ihågkomna med något mindre belopp liksom också – fast med betydligt mindre summor – en månadskarl och en kokerska. Den Heymanska firman fick medel till en personalfond och till företaget Sixten & Casseys personal testamenterades 1 000 pund till en pensionsfond.

Handelsinstitutet i Göteborg erhöll 20 000 till en stipendiefond som skulle få sitt namn efter Sixtens Heymans fader. Göteborgs Orkesterförening tilldelades samma belopp för att inrätta en fond med benämningen Edward Heymans musikfond (efter den avlidne äldre brodern som var musiker) med inriktning mot en balettskola för flickor. Samma summa skulle också tilldelas Göteborgs Fältrittklubb för att anordna ridläger för pojkar. I moderns namn, Alice Heymans fond, skulle testamenterade medel användas som bidrag till ett tilltänkt sjuksköterskehem för obemedlade sjuksköterskor. Sixten Heyman hade också i testamentet gett anvisningar om hur smycken och andra värdefullare föremål skulle fördelas mellan syskon och syskonbarn.

Den största enskilda donationen skulle emellertid gå till dåvarande Göteborgs Högskola, som i testamentet erhöll 100 000 kronor för att bilda en fond med benämningen Sixten Heymans fond för författare och vetenskapsmän. Vart tredje år skulle avkastningen av de två föregående åren ”tilldelas varannan gång svensk författare för av honom utgivet skönlitterärt arbete, i icke bunden företrädesvis episk form, och varannan gång svensk vetenskapsman inom den naturvetenskapliga grenen, förnämligast astronomi, geologi och kemi för upptäckt eller utgivet arbete inom nämnda vetenskapsgren”. Avkastningen under utdelningsåret skulle läggas till kapitalet.

Då Sixten Heymans tillgångar var bundna kunde utdelning från Sixten Heymans fond för första gången ske 11 år efter hans död, i april 1938. Vid ingången till detta år var fondens tillgångar bokförda till 144 237 kronor. Idag uppgår fondens bokförda värde till närmare 6 miljoner kronor.

 

Ett svar på ”Sixten Heyman”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.