Ursprungligen bestod Holm, eller Stora Holm av tre skattegårdar och byn kallades ofta Holmsgårdarna. Gården ligger i Tuve socken på Hisingen, En av eller alla egendomarna såldes år 1626 av Lambricht Skipping till Walter Johansson von Wernes. Köpte ogiltigförklarades dock och istället uppträder Nils Börjesson och Jacob von Ackern som ägare året därpå då gården också omnämns som säteri. Senare samma år blev von Ackern ensam ägare. Från 1634 var alla gårdarna förenade till en egendom som med sina tre mantal var en av Göteborgsområdets absolut stora jordegendomar. Redan 1625 tillhörde Kvillebäcken och dess färjeläge ägarna av Holms säteri.
Alla tre gårdarna köptes år 1634 av R. Leuhusen som också köpte större delen av Lundby by. Gården blev nu frälsegård. Säljare av Holm var Ingrid Jonsdotter. 1647 hamnade även Hallen, Pilegården, Ulvegraven, Pölsebo och Bräcke under Holms säteri genom uppköp. Leuhusen bodde aldrig på Holm. 1657 var fältmarskalken Robert Douglas ägare. Vid hans död tog änkan, Hedvig Mörner, över egendomen. Plundrades av danskarna på 1680-talet. 1684 var G.A. Oxenstierna ägare, men år 1690 reducerades (indrogs) gården till kronan (staten) och anslogs åt översten och kommendanten i Göteborg som lön.
1725
År 1703 arrenderades egendomen av stadsfogden Wästman. Arrendatorer år 1729 var räntmästare Hellings änka och hovrättskommissarie Peter Warlund. Vid den tidpunkten ägdes gården av C.G. Dücker, svärson till G.A. Oxenstierna, och hans maka,. Hedv. Vilh. Oxenstierna och från 1732 av änkan ensam. Dücker bytte till sig gården från kronan år 1721. Från 1735 arrenderades egendomen av änkans svågrar Gabriel Ribbing och Carl Wrangel.
1744 såldes godset av Hedv. Vilh. Oxenstiernas arvingar till Magnus Lagerström. När han köpte egendomen ingick Pilegården, Bräcke, Ulvegraven, Hallen och Kvillebäcken samt Klockaregården, Jönsegården, Putsegården, Brämaregården, Nordgården, Andersgården, Fogdegården, Länsmansgården och Letsegården i Lundby by i köpet. Senare inköptes också Lundby Hökegården. 30 år senare sålde hans änka hela säteriet till A.F. von Döbeln, men denna förpantade egendomen till Peter Ekman som samma år också blev ägare. Han ägde fortfarande godset år 1781 men 1791 ägdes det av en Anders Olsson och därefter av hans änka. Huvudbyggnaden var troligen ursprungligen i en våning och påbyggdes cirka 1800 då den i huvudsak fick sitt nuvarande utseende.
På 1860-talet när Holm ägdes av Carl Burghart gjordes utdikningar och arbeten med den stora dammen. Under nästa ägare utfördes reparationer på huvudbyggnaden. Ekonomibyggnaderna tillkom under 1800-talets senare hälft. I slutet av 1800-talet kom gården att styckas upp på flera brukningsenheter.
1896
1909
Vid sekelskiftet 1900 ägdes Holm av Walter Rhedin som också innehade Ellesbo i Rödbo.
1916 var ägaren av den största brukningsenheten (28% av hela egendomen) bolaget AB Småbruk i Västra Sverige. E.A.Stenström innehade år 1919 de ägor som på kartan från 1909 betecknas som A, Da, Db,Ea, Eb, Fa, Fb, Ga, Gb, Ja, Jb och Ka, Kb, dvs huvuddelen av den ursprungliga gården. Han var väl antingen ägaren till företaget eller så hade han köpt huvudegendomen av företaget.
1928 köptes huvudgården av Oscar Nyblom och den ägs fortfarande av familjen Nyblom. Under Oscar Nybloms tid bedrevs jordbruk med 90 kor, hästar och stora jordbruksarealer. Genom åren har sedan mark sålts av, på 1950-talet avvecklade den nuvarande ägarens far djurhållningen och ägnade sig enbart åt sädesodling. Familjen Nyblom driver idag en rad företag som har sin adress på ellr i närheten av gården. På gården finns fyra bostadshus från 1600- och 1700-talet bevarade. Mycket av gårdens tidigare mark upptas idag av olika industrianläggning, bland annat Stora Holm trafikövningsplats.
1999 omfattade Stora Holms gårdsanläggning en huvudbyggnad, en flygelbyggnad, ett par stora ekonomibyggnader i väster, några mindre ekonomibyggnader på andra sidan vägen m m. Gårdsplanen var uppdelad i en halvcirkelformad entrédel framför huvudbyggnaden och en ekonomigård mot väster. Till gården hörde också en stor trädgårdsanläggning med en terrass som anslöt till huvudbyggnadens östfasad.
Huvudbyggnaden är av trä i 2 våningar och exteriören är i sina huvuddrag bevarad sedan början av 1800- talet. Den har brutet tegeltäckt tak, breda vindskivor tätt intill gavelväggarna, kraftiga väggpelare som delar in fasaden, profilerade fönsteromfattningar med höga överstycken samt enstaka smårutsindelade fönster av 1700-talstyp. Huvudentrén omges av en pelarrad och en balkong som är yngre tillägg.
Längs ekonomigården står en bred envåningslänga som är uppförd med grova gråstensmurar. Den innehöll 1999 verkstadslokaler. Övriga ekonomibyggnader har till stor del ett traditionellt utseende med rödfärgade fasader och sadeltak. Dessa används i huvudsak för ridverksamhet. Holms gård med byggnader, trädgård, damm och anslutande jordbruksmark utgör en typisk ”herrgårdsmiljö”.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.