Martin Holterman, tillhörande en gammal Göteborgssläkt, var född år 1715. Befryndad med de rike bröderne Sahlgren, blef han genom dessas försorg intressent och direktör i Ostindiska kompaniet, hvilket satte honom i tillfälle att samla stor rikedom.
Detta kompanis direktion skulle bestå af sju redlige och i handeln väl förfarne män, som ägde »kundbar» förmögenhet och själfva hade någon större summa insatt i rörelsen. De skulle vara antingen infödde svenskar eller naturaliserade utländingar af protestantisk religion. Af dem skulle alltid fyra vara vid hufvudkontoret i Göteborg, två, högst tre i Stockholm.
Att denna syssla var både ansedd och inkomstbringande, synes däraf, att den vanligen åtföljdes af kommerserådstiteln och dess innehafvare åtnjöt tromans värdighet samt eftersträfvades icke allenast af rikets förnämste köpmän utan äfven af flere de högste statstjänare. Så var f. d. riksrådet grefve Karl Fredrik Scheffer direktör under tredje oktrojen och efter honom blef på konungens egen rekommendation statssekreteraren frih. Johan Liljencrantz därtill utsedd. I det sista kompauiets direktion var öfverståthållaren grefve Samuel af Ugglas ordförande.
Dess löneförmåner äro med säkerhet kända endast under den sista oktrojen, då de utgingo med en half procent af försäljningssummorna, hvilket för de sju expeditioner, som lyckligen hemkommo åren 1803—1805, utgjorde ej mindre än 03,398 riksdaler 8 sk. 1 rst. pr man, ehuru intressenterna under denna oktroj ej erhöllo någon utdelning. Häraf kan man lätt ana, hvilka inkomster direktörerna under de föregående kompaniernas lyckligare affärsställning haft, då intressenternas utdelningar belöpte sig till 25, 30, 40 t. o. m. 100 procent.
Martin Holterman
Ett vackert drag af dessa direktörer är den beredvillighet, med hvilken de sökte gynna vetenskapen. Märkliga naturprodukter hemfördes för att öka den nya Vetenskapsakademiens samlingar, eller lämnas till Linné, och fingo ‘vetenskapsmän fritt åtfölja kompaniets fartyg.
I detta afseende utmärkte sig flere af kompaniets ledande män, såsom Sahlgren, Holterman och Chalmers, genom ädel frikostighet.
Under Holtermans direktörstid byggdes kompaniets stora hus vid Norra Hamngatan i Göteborg år 1765, hvilket hus nu inrymmer Göteborgs museum.
Ett bemärkelseår från denna tid är 1755 genom kakerlackornas införande i Sverige. Skeppet »Göteborg» inkom då från Kanton ined full last af kinesiska varor, däribland en myckenhet té; men skeppet stötte på ett undervattensgrund vid inseglingen och sjönk midtför Nya Elfsborgs fästning. En del af det våta téet bergades och infördes till Göteborg samt torkades i bakungnar i staden, men under denna behandling kvicknade de i teet varande kakerlackorna till lif, spridde sig i hela staden och därifrån öfver hela Sverige.
Martin Holterman dog 1793 och efterlämnade en boupptecknad förmögenhet:
Tillgångar ……………… Specier 415,686 rdr 20 sk.
Skulder ………………… ” 10,116 rd 5 sk
Behållning Specier 405,570 rdr 15 sk. eller 1,622,281 kr. 25 öre, en för den tiden oerhörd förmögenhet.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på ”Lazarus om Martin Holterman”