Godhem

Godhems egendom låg ungefär där Godhemsplatsen ligger idag. Gården låg på mark som arrenderades av Älvsborgs kungsladugård. Kallades även Kärret, främst i äldre tider.  Låg ungefär där Godhemsplatsen ligger idag.

I Hjalmar Lindroths bok Ortnamnen i Göteborgs- och Bohus län står följande att läsa om egendomen:

CRA Fredberg skrev följande om Godhem:

OM MAN FÖRR I världen vek av från Allmänna vägen, en bit nedanför Sågportarna, var man ute på rama landet, Här lågo åkerfält och betesmarker och längre bort i söder, mellan tvenne åsar, stod Godhemsparken lummig och vacker i sommarens dagar.

Godhem var berömt för sin naturskönhet och lockade med förunderlig makt de goda majborna. Och det var inte så underligt. Ty förtjusande kunde Godhem vara i strålande sommardagar. Genom den breda gläntan mellan åsarna lyste ängarna gröna som jättesmaragder och i fonden ritade bergen upp sina buktade linjer mot den blåa sommarhimlen. I själva gläntan stod skogen med yviga lindar och almar, mörka granar och poetiska björkar.

Här i dalsänkan, där åsarna skyddade för vindarna, bildade familjerna grupper kring de fyllda korgarna, medan kaffehurrorna puttrade i bergsmygarna. På de gröna runderna sprang ungdomen änkeleken. Och längre bort, där vidderna öppnade sig mot Slottsskogshållet, sprungo barnen på upptäcktsfärder och kommo åter med bär på strån och famnarna fulla av vildblommor.

Ja, Godhem var en idyll och är än i dag tämligen oberört av stadskulturen. Än i dag leder allén med de ärevördiga träden fram till den gula manbyggnaden och trädgården, än i dag slingra mossbelupna trappor upp till åsens krön mot väster, varifrån man har en vidsträckt utsikt över Majorna. Men stället är inte herregård längre i samma betydelse som förr. Utanför dess gränser i norr tränger storstaden på. Västra Realläroverket ligger mitt emot och framför detta det nya Karl Johans torg. Och vid egendomens södra gräns skönjas koloniträdgårdens dockhus.

Och nu till ställets krönika.

Några anmärkningsvärdare minnen äro inte knutna till stället, men några personnamn från flydda dagar som höra dit kunna kanske intressera. En av de första mera bemärkta herrarna på Godhem var en löjtnant vid Göteborgs-amiralitetet med namnet Harder Stare. I vad släktskap han stod till den Stare, som var församlingsherde vid Herrnhutarnas religionssamfund i Göteborg och lärare vid dess skola vet jag inte, men vad jag vet är, att han var arg fritänkare. Hans rykte som gudsförnekare gick över hela Majorna, där han var fruktad som själve Gathenhjelm. Från gamla majbors munnar har jag antecknat en hörsägen, att tvenne gummor en kväll på Godhemsvägen mött Staren i följe med själve den onde, utrustad med alla traditionella attribut: horn och svans och hästhov. Och det var ju klart: när Staren förnekade Gud, stod han naturligtvis i förbund med djävulen.

Staren var emellertid en välvillig man, som gärna upplät Godhems-ägorna åt söndagsfirande majbor; men vad han inte tålde, var den mängd käringar, som samlade medicinalväxter åt apotekaren Cavallin, vilken drev stor kommers med slikt på 1830- och 40-talen. De trampade ned Starens sädesfält, men sedan det konstaterats att han stod i förbund med hin, skydde käringarna Godhem som pästen.

Efter Stare kom en godsägare Gunnar Cristoffersson till styret därute. Han var mäkta omtyckt av befolkningen, ty “Gunne på Godhem”, som han i dagligt tal benämndes, lade inte heller hinder i vägen för de söndagsfirande skarorna. En ungdomens vän var han. Och ofta firades ungdomsfester i skogen och trädgården på Godhem. Gamle orgelbyggaren Söderling på den närbelägna egendomen Oljekvarn, som var en stor folkbildningsvän, drog exempelvis ofta dit med sin hantverksskolas alumner till fest och friluftslekar.

Raka motsatsen till “Gunne“ var en annan Godhemsägare, kaptenen H. Nyberg, som visst varit med i krig i Afrika och blivit sårad. Han gick omkring med arga hundar och sköt skarpt efter dem som uppenbarade sig på ägorna. Denne Nyberg hade köpt Godhem av den aktade segelsömmaren M. F. Leffler i Majorna.

När Nyberg mottog egendomen av den sistnämnde, stod den på höjden av kultur. Leffler hade nämligen efter det han 1861 köpt egendomen företagit en mängd nyodlingar och i hög grad upparbetat jordbruket. Han var den förste i den trakten som företog sig att odla klöver, något som väckte ett ofantligt uppseende.

— Det måtte inte stå rätt till med Leffler, eftersom han odlar blommor på fälten i stället för säd och gräs, menade grannarna, men det dröjde inte länge förr än de följde den gode segelsömmarens exempel.

Vidare utvidgade han trädgården, ansade parken och byggde på manbyggnaden.

En senare ägare av Godhem var apotekaren i Majorna Rob. Luhr,som betalte 23,000 kronor för egendomen, under det Leffler på sin tid betalte 14,000. Men det var ju småsmulor emot egendomens värde i våra dagar. Carnegies, som köpte egendomen för några år sedan, betalte för Godhem inbegripet Clareberg, tomtplatserna Archeliet och Kabyssen samt ett par områden av Kohagsängen 95,000 kronor.

CRA Fredberg

På gården bedrevs i slutet handelsträdgård. Ägare var då familjen Sundqvist. På 1920-talet flyttade handelsträdgården till Grimbo i Tuve socken och gården revs i slutet av 1920-talet.