Landeri (12:103) vars huvudbyggnader låg där Vasakyrkan återfinns idag. Landeriet hade inga byggnader år 1800, men egendomen är känd från 1780-talet då den var delad i fyra delar. Perukmakaren Hans Bromberg arrenderade en del från 1780, hökaren Jonas Kleberg en del 1784 och ytterligare en del 1786. 1787 inköpte Kleberg också Brombergs besittningsrätt. Den fjärde delen tillhörde hökaren Jöns Svensson-Bergman.
1800 övertog vågmästaren Bengt Sandborg alla fyra delarna. Sannolikt var det han som bebyggde gården. Hans arvingar sålde besittningsrätten till Johan Jacob Ekman år 1805. År 1808 sålde han det vidare till stadsfältskären Anders Brundin vars arvingar år 1841 sålde till slaktarmästare Johan (också Johannes eller John) Carlsson. Troligen var det först på dennes tid som innehavare som landeriet fick en ordentlig bebyggelse.
Slaktmästaren bedrev en mycket framgångsrik slakterirörelse samt export av kött vilket gjorde honom till en av de rikaste i Göteborg. Förutom Götaberg innehade Johannes Carlsson också det närliggande Leontinedal och Gunnebo slott. Efter att han köpt Gunnebo ska Carlsson enligt CRA Fredberg ha demonterat och sålt i stort sett allt löst som fanns på och kring slottet inklusive koppartaket. Detta verkar var en skröna för på Gunnebos hemsida finns inga uppgifter om något sådant, snarare om motsatsen:
Den 15 augusti 1832 såldes Gunnebo på auktion. Köparen hette John Carlsson och var slaktarmästare i Göteborg. Den fastighet han köpte var ganska nedgången. Köpesumman låg på 6 700 riksdaler. Idag vet vi inte så mycket om Carlssons interiöra förbättringsarbeten, men i en värderingshandling från 1837 står ”efter 1833 har egendomen, och i synnerhet karaktärsbyggnaden, med betydlig kostnad blivit försatt i ett prydligt skick.” Carlsson bodde med sin hustru Maria Lovisa mestadels på landeriet Götaberg som låg där Vasakyrkan nu står.
Redan 1837 avtalades försäljning av Gunnebo och Carlsson sålde det upprustade huset till John Barclay för 16 666,32 riksdaler banco.
1866 dog Johannes Carlsson varvid hans son Johan Fritz Carlsson tog över slakteriverksamheten. Johan Fritz Carlsson var bosatt på Leontinedal. Johannes Carlssons dotter var gift med ägaren till Lorensberg, Robert J. Graf. Landeriet kom med tiden att förses med två mangårdsbyggnader, Stora Götaberg och Lilla Götaberg.
Götaberg löstes in av staden när arrendet löstes ut 1899. Landeribyggnaderna på Götaberg revs 1904 varefter Vasakyrkan byggdes på platsen. Landeriets marker bebyggdes i övrigt i huvudsak med olika institutioner, framförallt skolor.
Götabergs ägor gränsade till Lorensbergs ägor i öster, Kristinelund i norr, landeriet Lyckan i söder och Brandtdala i väster.
Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Landala i ord och bild, 1962
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på ”Götaberg”