Kvibergsnäs

Kvibergsnäs började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet. 1656 var Israel Norfelt innehavare och 1690 övergick det till Lau. Böcker (Lars Böker):

På 1696 års karta över dåvarande Göteborgs omgivningar heter det i en beskrivning att landeriet »är blefwen för någon tijd sedan bebygdt av secreteraren Lars Böker«. Det sägs att det där också fanns »en nyligen anlagd Trädgård, som är ock med stor bekostnadt upprättet«.

Man vet att anläggningen omfattade manbyggnad, två flygelbyggnader och en ekonomibyggnad, vilken senare bestod av fyra längor kring en sluten, stenlagd gård. Det fanns förutom trädgården en allé som ledde upp till huvudbyggnaden. Den omnämnde Lars Böker hade från början det vanliga efternamnet Svensson före Böker, men som stadssekreterare skrev han sig senare Laurentius Svenonis Böker. Men så var han kanske en av de allra första göteborgarna som i utlandet idkat akademiska studier, nämligen i Greifswald i norra Tyskland, och senare fortsatt dem i vår egen lärostad Lund. Han tjänstgjorde en tid i Skåne innan han blev stadssekreterare och senare rådman i Göteborg. Det lär ha varit en i sällskapslivet kvick karl, som vid sidan därom hade ett visst intresse för fornforskning och till och med anses ha sänt ett bidrag till vår fantasifulle naturvetare och historieskrivare Olof Rudbeck med vilken han tydligen tävlade att finna kufiska förklaringar till Sverige som världens medelpunkt. Men landshövdingen och borgerskapet ville år 1687 ha honom som borgmästare i Göteborg, vilket dock icke behagade kung Karl IX, som istället tillsatte kommissarien Hans von Gerdes. (text från en gammal version av Higabs hemsida.)

Kvibergsnäs 1790

I slutet av 1700-talet fanns på Kvibergsnäs ett bostadshus och en ekonomibyggnad. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes under 1800-talet, liksom den östra flygeln, av handelsmannen Jonas Malm som övertagit landeriet år 1799. Han ägde landeriet fram till 1847 och därefter övertog arvingar arrendet. Under familjen Malms tid som ägare byggdes landeriet ut rejält:

Åren 1799–1847 ägdes Kvibergsnäs av konsul Jonas Malm och efter hans död övertog familjen landeriet. Under denna tid fick landeriet i huvudsak sitt nuvarande utseende med huvudbyggnad och två bostadsflyglar samt en kringbyggd ladugård. Här odlades vete, råg, korn, havre och potatis samt ängens gräs för tjugo kor, fyra oxar, en tjur, fyra ungnöt och fem hästar.

I protokoll från 1830 upptas 13 byggnader på Kvibergsnäs landeri; manbyggnad uppförd 1801, västra flygelbyggnaden uppförd 1813, östra flygelbyggnaden uppförd ca 1770, Ladugårdsbyggnad uppförd ca 1780, 2 redskapsbodar, redskapsbod, gödselhus, materialbod, timrat avträde, driv- hus, litet brygghus, badhus samt lada.

Stadsfullmäktiges Handlingar 1899 beskriver och värderar landeriets olika byggnader. Förutom de byggnader vi ser idag tas bl a upp tre avträdeshus, brygghus och två lusthus. Ladugårdsbyggnaden är här högst värderad, 20 000:- medan stora boningshuset (med fler än 10 rum) värderas till 12 000:-.

Efter att staden löst in Kvibergsnäs 1899 utarrenderades marken som jordbruk och ekonomibyggnaderna nyttjades för jordbruksändamål ända fram till 1973. På 1940-talet genomfördes en större renovering och bostadshusen blev ”hemsysterskola”. Byggnaderna har sedan dess bland annat varit skola, kontor och bostadshus. 1978 – 87 restaurerades delar av anläggningen genom ett projekt som drevs av Chalmers Tekniska Högskola. En del av ladugårdens nordvästra del har sedan rivits. 2017 restaurerades ladugårdens östra länga.