Andreas Damm (1704-64) anhöll 1730 om tillstånd att få inrätta tobaksspinneri i Göteborg. Såväl magistraten som borgerskapet protesterade mot detta. Kommerskollegium tog en annan ställning, ”att ingen må betagas att inrätta allehanda för riket nyttiga manufakturer” och gav därför Andreas Damm, att sedan han erhållit burskap i staden, även skulle erhålla privilegium. Privilegiet beviljades den 22 februari 1731. Den 11 maj utfärdades burskapet. I sitt första äktenskap var Andreas Damm gift med Sofia Wohlfahrt (1712-36)
Under det första arbetsåret, 1731-1732 redovisades en produktion på 30 000 skålpund spunnen tobak. 1739 hade Damms tobaksfabrik blivit den näst största i Göteborg och den positionen kom fabriken att behålla länge. År 1757 bestod manufakturen av tre spinnbord, en karvstol och fem pressar. Därmed var den Göteborgs näst största tobaksindustri vid den tiden.
Andreas Damm avled i febersjukdom år 1764. Privilegiet för en tobaksfabrik övertogs då av hans änka, Victoria Maria Kaldiner (1701-1769). Hon drev företaget vidare tillsammans med deras son Johan Hinrich Damm.
År 1746 insände tobaksfabrikör Andreas Damm en begäran om upplåtelse av mark utanför Kungsporten, han ville ha 100 famnar längs landsvägen för tobaksodling. Området var 6 1/2 tunnland o han fick också utrymme för torkhus o vaktstuga. Tio år senare skaffade ha sig ytterligare sju tunnland. Men efter ett svårt missväxtår 1783 upphörde den svenska tobaksodlingen och man övergick återigen till importerad tobak.
Mellan 1760 och 1764 var Andreas Damm rådman i Göteborg. Hans son i andra äktenskapet Fredrik Damm (1742-96) var handlande och riksdagsman för Göteborg under någon riksdag. Fredrik Damm var gift med Lisette Lund (1759-1815) vars ena syster, Christiania Lund (1761-1823) var gift med Jacob Maule (1743-1805). Den andra systern, Johanna Fredrika Lund (1766-1813) var gift med Jacob Sahlgren (1753-1814). Johanna Sofia Damm (1746-1826), dotter till Andreas Damm, var gift med Lorentz Petersen (1729-1800). Fredrik Damm drev tillsammans med sin bror Johan Henrik Damm ett linné- och buldanväveri vid Vall- och Ekelundsgatorna. Förutom detta så ägde Fredrik Damm också del i två större trankokerier, Skäret (eller Siriskäret) i Långelanda socken på Orust och halva Lilla Ängön norr om Orust.
Johan Henrik Damm (1740-98), även han son till Andreas Damm, drev åren 1757-67 en egen tobaksfabrik som han övertagit från Olof Holmgren. 1767 sammanslogs de båda fabrikerna med Johan Henrik Damm och hans bror Fredrik Damm som troliga ägare och de stod då tillsammans för 40% av Göteborgs tobaksproduktion. 1780 sålde familjen Damm fabriken till Magnus Burman. Johan Henrik Damm var gift med Anna Dorotea von Schoting (1757-1802), vars mor var Gertrud Tham (1727-61) och far var Paul Roland von Schoting (1722-60). Den sistnämnde var kapten i Ostindiska kompaniet.
Johan Henrik Damm d.y. (1786-1835), son till Johan Henrik Damm d.ä. var gift med Karin Hall (1797-1881), kusinbarn till den kände John Hall d.ä. Hennes syster Anna Margareta Hall (1792-1828) var gift med Christian Fredrik Damm (1788-1847), bror till Johan Henrik Damm d.y. och son till Johan Herik Damm d.ä.
Christian Wilhelm Damm (1782-1848), kusin till Johan Henrik Damm d.y. och som till Fredrik Damm var gift medChristina Eleonora Beckman (1797-1849). Christian Wilhelm Damms syster Maria Cornelia Damm (1779-1816) var gift med grosshandlaren Niclas Malm (1775-1829).
En dotter till Christian Wilhelm Damm, Harriet Johanna Damm (1820-92) var gift med Victor von Gegerfelt (1817-1915), stadsarkitekt i Göteborg (1872-1896) och lärare i byggnadskonst under 1860- och början av 1870-talen vid Chalmerska slöjdskolan och Slöjdföreningens skola i Göteborg. Som stadsarkitekt i Göteborg ritade han en lång rad känd göteborgsbyggnader som gamla Sahlgrenska, känt i min generation som Sociala huset och numera en del av lärarhögskolan (Pedagogen), Feskekörka, Wilhelmsberg och Gegerfeltska villan för att nämna några.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på ”Damm – tobaksfabrikörer”