Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Daniel Shierman

Shierman (Schierman)

Daniel Shierman, alternativt Schierman, var kapten i Ostindiska Kompaniet. Han var gift med Eleonora Westphal. De hade minst tre barn, sönerna. J.A. Shierman och Fredrik Adolph Shierman (1756-). Den senare var styrman och kapten i Ostindiska Kompaniet och den förstnämnde var också kapten, bland annat på ett fartyg som seglade till Ostindien utan att vara ett av Ostindiskas skepp. Dottern Eleonora Shierman (1751-74) var gift med Per Hultgren (1748-1811, adlad von Seth)

Han var kapten på ostindiefararen Götha Leijons resa 1750-52, Prins Friederic Adolph 1753-55 och resan 1761 på samma skepp som slutade med förlisning i Sydkinesiska sjön. Vidare på Prinsessan Sophia Albertina 1758-59 och Riksens Ständer 1763-64.

Sonen Fredrik Adolph Shierman var bland annat styrman på Gustaf III 1791-92, kapten på Gustaf Adolph 1797-1800 (såldes i England på hemresan) och på Drottningen 1803 (förliste på utresan).

Advertisements

Riksens Ständer

Byggd på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare David Bagge (dog 1759) eller Joseph Ekeberg som tog över 1760. Hans titel var då kvartersman, från 1763 skeppsbyggmästare. På 460 läster med 34 kanoner och 170 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Riksens Ständer sin beväpning till 16 kanoner och minskade besättningen till 150 personer.

1:a resan, till Surat och Kanton, 14/4 1760 – 18/8 1762

Kapten: Baltzar Grubb
Superkargörer: David Sandberg, Chr. Hinr. Braad, Magnus Borgman, H. W. Hahr, B. Fr. Ritterberg.

Privilegiepengar, befattning, dlr smt

1:e assistent, 1 800
2:e assistent, 1 500
Kapten, 12 000
1:e styrman, 8 000
2:e styrman, 5 000
3:e styrman, 3 000
4:e styrman, 1 800
5:e styrman, 1 000
1:e lärstyrman, 250
Skeppspräst, 800
1:e fältskär, 1 800
2:e fältskär, 300
3:e fältskär, 100
Skeppsskrivare, 400
Buteljör, 500
Buteljörs math, 54
1:e konstapel, 400
2:e konstapel, 72
Konstapels math, 66
Hovmästare, 250
Båtsman, 800
1:e båtsmans math, 84
2:e båtsmans math, 78
1:e timmerman, 800
2:e timmerman, 90
3:e timmerman, 75
4:e timmerman, 66
5:e timmerman, 63
Kvartermästare, 72
Segelmakare, 84
Segelmakare math, 66
Kypare, 72
Kypare math, 54
Kajutkock, 84
Skeppskock, 72
Smed, 66
Kadett, 50
Matros, 63-36
Jungman, 36-27
Skeppsgosse, 27-21

Dagbok som skildrar resan finns bevarad. Författaren är okänd.

Ankom Surat i oktober och fann engelsmännen som herrar i staden. Efter tre månaders normal handel begärde nawaben 10 000 rupier innan något mer kunde utskeppas ”ty han var en fattig man”. I hemlighet fördes alla pengar, 30 000 rupier i två koffertar och en kista, från faktoriet till fartyget.

Kl 3 på morgonen den 20/2 arresterades svenskarna och deras hus omringades av 500 man av nawabens trupper. Nawaben ville ha en present på 400 000 rupier till den nye kungen. Då svenskarna vägrade fördes de till ”Lilla huset” där de bevakades strängt och plågades av vakternas skrällande musik och en hop råttor.

De fångna svenskarna sände då sitt skepp till Goa, varvid nawabens pretetioner föll först till 60 000 rupier och efter någon dag till 50.000, under hot om ”att behandlas illa”. ”Vi lära nog försvara skinnet en stund ” skrev kapten Grubb i sin dagbok. Den 17 mars enades de om 17 000 rupier och anlände den 15 augusti på redden till Wampoa.

Besättningen ombord hjälpte till med bärgningen av lasten från det förlista skeppet Prins Friederic Adolph.

Också beskriven i Carl H. Rappe, Dagbok för skeppet Rycksens Ständer på resa till Surat och Canton 1760–1762

2:a resan, till Kanton, april 1763 – aug 1764

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Friedrich Wilhelm König (död på hemresan), Carl Walter, Jacob Hahr, Gustaf Thollander, Ulric M. Valtinson.

3:e resan, till Kanton, 23/1 1765 – 27/7 1766

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: Nicolas Heegg, Henric Herman Ditmer, Joh. Paul Eckerman, Joh. Paul Flygare

4:e resan, till Kanton, 15/12 1786 – 17/6 1770

Kapten: Jacob Habicht
Superkargör: H.W. Hahr

Prinsessan Sophia Albertina

Byggt på Stora Stadsvarvet i Stockholm. På 402 läster med 26 kanoner och 130 mans besättning.

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

1:a resan, till Kanton, 5  jan 1755 – aug 1756

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: Nicolas Heegg, Daniel Vignaulx, Carl Walter

Rulla öfver hela besätningen uppå Skeppet Princessan Sophia Albertina
wid inmönstringen Åhr 1754

Titel

Namn

Hemvist

Ålder

Gift/

Ogift

Månads gage

Anmärkning

1-sta Super Cargo

Nicolas Heéggh

Giötheborg

49

Gift

2-dra Dito

Daniel Vignaulx

Dito

46

D-o

3-die Dito

Carl Walter

Marck

D-o

1-sta Assistent

Michael Grubb

Giötheborg

26

Ogift

2-dra Dito

Joh. Abrah. Grill

Dito

19

D-o

Capitain

Carl Gust. Lehman

Hudiksvall

42

Gift

100

1-sta Styrman

Carl Gust. Ekeberg

Giötheborg

38

D-o

80

2-dra Dito

Nils Pojes

Dito

29

D-o

60

3-die Dito

Zacharias Lilienstrahl

Stockholm

35

D-o

40

4-de Dito

Pehr Moreen

Dito

26

Ogift

30

Under Skeppare Wig Kgl Admiralitet har Permission

Lär styrman

Christian Wolfgang

Giöteborg

33

Gift

20

Dito

And-s Hindr Roman

Stockh-m

21

Ogift

20

Skepps Predik-t

Daniel Ahlberg

Småland

33

D-o

24

1-a Fältskär

Petter Roempke

Göteb-g

39

Gift

48

2-dra Dito

Jean Ingberg

Stockholm

38

Ogift

22

Skeps Skrifv-e

Carl Gust. Schalin

Warberg

33

Gift

20

Bouteilleur

Olof Wetterborn

Giötheborg

D-o

24

Dito Math

Anders Becker

Stockh-m

23

Ogift

18

Hofmästare

Sven Ahlbom

Giötheborg

26

Gift

20

Constapel

Anders Tolberg

Dito

34

Ogift

30

Dito Math

Friedr. Angerstein

Hedmora

27

D-o

18

Dito dito

Sven Beijer

Giötheborg

21

D-o

16

Hög Båtsman

Olof Westring

Stockholm

32

Gift

36

Död d: 10 november 1755

Båtsmans Math

Joh. Hammarin

D-o

52

D-o

22

Dito

Börje Utfall

Giötheborg

40

D-o

20

Opper Timerman

Nicolas Palmgren

Dito

39

D-o

36

2-dra Dito

Johan Röman

Eknäs

38

Ogift

25

3-die Dito

Christian Hagman

Giötheborg

28

Gift

18

4-de Dito

Jacob Öhrberg

Dito

36

D-o

16

Quartermäst-e

Johan Hielmström

Stockholm

44

D-o

18

Dito

Alexander Floberg

Giötheborg

38

D-o

18

Quartermäst-e

Jacob Nabstedt

Giötheborg

27

Gift

18

Dito

Olof Malmberg

Dito

39

D-o

18

Segelmakare

Johan Jacob Rönnow

Dito

40

S

20

D-o Math

Anders Zellman

Stockholm

64

D-o

16

Kypare

Jonas Grönberg

Giötheb-g

28

Ogift

22

D-o Math

Friedr. Dierfgren

Stockholm

23

D-o

12

Cajute kock

Peter Liungberg

Dito

28

D-o

22

Skepskock

Anders Blomgren

Dito

36

D-o

22

Smeden

Gustaf Biörckgren

Giötheborg

30

Gift

18

Snickare

Zacharias Hagberg

Dito

21

Ogift

14

Cadett

Jonas Almroth

Dito

17

D-o

14

Dito

Wilhelm Utfall

Hedemora

26

D-o

14

Dito

Hans Freds. Brase

Stockholm

26

D-o

14

Matros

Jean König

Bremen/
Stockholm

38

Gift

14

Sven Sandberg

Kongsbacka

24

Ogift

14

Samuel Paulson

Gamla Carleby

48

Gift

14

Anders Öhman

Öregrund

24

Ogift

14

Nils Hammar

Dito

28

D-o

14

Petter Löfstadius

Löfsta

53

D-o

14

Olof Hallman

???

44

D-o

14

Erich Zellman

Dito

20

D-o

14

Olof Beckman

Vestmanl.

27

D-o

14

Maths Drake

Öregrund

28

D-o

14

Claes Kruus

Dito

22

D-o

14

Christian Mörck

Edet

33

Gift

14

Lars Molin

Hudiksvall

25

Ogift

14

Johan Unander

Hudiksvall

21

Ogift

14

Erich Granberg

Söderhamn

25

D-o

14

Abraham Fontell

Österbottn

22

D-o

14

Hög Båtsman vid Kgl Admiralitet har permission

Petter Holst

Stockholm

22

D-o

14

Död d: 15 januari 1755

Jacob Daniella

Åbo

37

Gift

14

Jean Holmgren

Löfstad

37

D-o

14

Jean Ullbom

Stockholm

22

Ogift

14

Jean Wahlström

Öregrund

24

D-o

14

Jean Michelson

Giötheb-g

40

Gift

14

Cornelius Helsing

Dito

27

D-o

14

Mårten Svenson

Kongsbacka

24

Ogift

14

Död d: 10 maj 1756

Jöns Berg

Stockholm

25

Gift

14

Johan Hoppman

Nortelje

27

Ogift

14

Död d: 18 november 1755

Johan Wahlberg

Öregrund

26

Ogift

14

Carl Lindgren

Dito

24

D-o

14

Michel Bertlin

Österbottn

28

D-o

14

Johan Berglund

Biörneborg

34

D-o

14

Erich Westman

Calmar

27

D-o

14

Marcus Mattson

Gl Carleby

40

D-o

14

Sven Lindgren

Giötheborg

24

D-o

14

Död d: 29 februarii 1756

Carl Fredr. Möller

Uddevalla

22

D-o

14

Petter Öhrn

Giötheborg

25

D-o

14

Enroullerad har Permission

Carl Wingenberg

Lovisa

24

D-o

14

Jonas Liungberg

Giötheborg

32

D-o

14

Oluf Nilsson

Hisingen

28

D-o

14

Nils Lindwall

Carlscrona

29

D-o

14

Archlie mestare wid Kgl Admiralitetet har Permission

Nils Anckarfelt

Carlscrona

21

Ogift

14

Jacob Krook

Wädden S-n

29

D-o

14

Anders Aspendahl

Giötheborg

22

D-o

14

Christian Petterson

Inland

32

D-o

14

Petter Norling

Uddevalla

24

D-o

14

Nils Erichsson

Collerö

24

D-o

14

Jacob Norman

Jacobstad

29

D-o

14

Carl Granbohm

Giötheborg

32

D-o

14

Christian Calja

Biörneborg

28

D-o

14

John Lundberg

Giötheborg

42

Gift

14

Daniel Liunggren

Oroust

28

D-o

14

Jonas E. Mörck

Giötheborg

24

D-o

14

Petter Ström

Stockholm

40

Ogift

14

Christ. Cederfeldt

Uddevalla

26

Ogift

14

Anders Swensson

Askims härad

31

D-o

13

Johan Anders Stam

Giötheborg

20

D-o

12

Enroullerad har Permission

Jonas Lind

Carlscrona

24

D-o

12

Gustaf Blomström

Arboga

26

D-o

12

Fredr. Hoffman

Hedemira

27

D-o

12

Carl Örthendahl

Giötheborg

35

D-o

12

Anders Lång

Carlscrona

20

D-o

12

Anders Bång

Giötheborg

20

D-o

12

Lars Dahlberg

Warberg

21

D-o

12

Erland Gillberg

Lidkiöping

22

D-o

12

Erich Norman

Hudiksvall

29

D-o

12

Christian Berg

Hudiksvall

24

D-o

12

Gust. Magn. Kinberg

Kind

22

Ogift

12

Adrian Gottlieber

Biörneborg

21

D-o

12

Sven Svanberg

Nyland

22

D-o

12

Magnus Wester

Helsingborg

21

D-o

12

Erich Wahlgren

Stockholm

25

D-o

12

Carl Kinberg

Dito

18

D-o

11

Petter Betulin

Dito

24

D-o

11

Thore Norbeck

Dito

27

Gift

11

Fredr. Ström

Westmanl.

24

Ogift

10

Rymde i Canton d: 9 januarii 1756

And-s Kikonius

Biörneborg

23

D-o

10

Lärling

Lorentz Tanggren

Giötheborg

16

D-o

8

Joh. Hind. Lehman

Stockholm

13

D-o

8

Carl Gust. Ehrenpohl

Warberg

17

D-o

8

Johan Brelin

Dahl

21

Ogift

9

Jungman

Anders Steen

Stockholm

20

D-o

10

Carl Steenberg

Åbo

20

D-o

10

Oluf Blekman

Warberg

20

D-o

9

Berens Schifvers

Skara

18

D-o

9

Wilhelm Borits

Halland

19

D-o

9

Jean Österberg

Giötheborg

22

D-o

8

Oluf Berg

Dito

18

D-o

8

Anders Forsberg

Hudiksvall

18

D-o

8

Rymde i Canton d: 26 December 1755

Carl Fr. Sahlberg

Linköping

18

D-o

8

Börje Ådahl

Giötheborg

20

D-o

8

Oluf Skog

Dito

D-o

6

Hans Carlquist

Helsingborg

16

D-o

6

Israel Smedberg

Giötheborg

18

Ogift

6

And-s Flodin

Dito

18

D-o

6

Hans Holmström

Holms Gäst Gifvare Gård

16

D-o

6

1-sta Super-
carg-s Dreng

Anders Lund

Giötheborg

27

D-o

12

Jungman

Petter Pettersson

Askims Härad

24

D-o

Utan gage

Delar av resan fins beskriven av Johan Brelin i Beskrifning öfver en äfventyrlig resa til och ifrån Ost-Indien, publicerad 1758. Restider enligt Johan Brelin:

5/1 avseglar från Göteborg
20/1 lämnar Helsingör, dit skeppet hade drivits av ofördelaktiga vindar
27/2 anländer till Cádiz efter 38 dygn från Helsingör
26/3 avseglar från Cádiz
23/4 passerar ekvatorn
5/6 siktar Kaps bank efter 71 dygn från Cádiz
29/7 siktar Java efter 125 dygn från Cádiz
6/8 passerar Bankasundet
26/8 anländer till Macau
31/8 anländer till Bocca Tigris
3/9 ankrar på Kantons redd efter 241 dygn från Göteborg
12/1 avseglar från Kanton efter 130 dygn
6/2 seglar in i Sundasundet
15/4 Rundar Kap efter 93 dygn från Kanton
3/5 anländer till S:t Helena
11/5 anländer till Ascension, där Brelin blir akterseglad!

2:a resan, till Kanton, 3/1 1758 – 8/7 1759

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Peter Teodor König, B. Borgman, Jacob Paulin, Henric H. Ditmer

3:e resan, till Kanton, 26/2 1760 – aug 1761

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Andreas Gotheen, John Chambers, Abraham Hülphers, Just. C. Osterman

Prins Friederic Adolph

Byggt på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare var i praktiken David Bagge även om han formellt hade titeln kvartersman. På 398 läster med 26 kanoner och 130 mans besättning.

1:a resan, till Kanton, dec 1753 – juni 1755

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Volrath Tham, And. Jurg. Groen, Frans Walter

2:a resan, till Kanton, feb 1756 – juli 1757

Kapten: Johan Rundsten
Superkargörer: George Kitchin, Andreas Gotheen, Dougald Campbell

3:e resan, till Kanton, 25/2 1759 – 20/8 1760

Kapten: Carl Gustaf Ekeberg
Superkargörer: Volrath Tham, Anders Gadd, Elias Hilleström, Jacob Hahr

4:e resan, till Kanton, jan 1761 – 3/9 1761

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Friedr. Wilh. König, Carl Walter, Jean Abraham Grill, Gustaf Thollander

Enligt vissa källor var Jean Abraham Grill inte superkargör utan assistent. Han stannde kvar i Kanton efter resan. Skeppet Prins Friederic Adolph förliste 1761 vid revet Prata på sin väg till Kanton. Kapten ombord var Daniel Shierman. Endast tre besättningsmän omkom.

Förlisningen efterföljdes av flera försök till bärgning av lasten. För kompaniets skull var Daniel Shierman, tillsammans med några av sina besättningsmän, tvungen att skriva en redogörelse för förlusten av ett skepp och dess fulla last:

Revet Prata som blev skeppet Prins Friederic Adolphs öde är i själva verket en liten arkipelag i Sydkinensiska sjön (mellan 116°40' och 116°55'O longitud, och 20°35' och 20°47'N latitud) bestående av ön Tungsha och två korallrev. Det är endast ön Tungsha som syns ovan vattenytan.

Revet Prata som blev skeppet Prins Friederic Adolphs öde är i själva verket en liten arkipelag i Sydkinensiska sjön (mellan 116°40′ och 116°55’O longitud, och 20°35′ och 20°47’N latitud) bestående av ön Tungsha och två korallrev. Det är endast ön Tungsha som syns ovan vattenytan.

Berättelse om Höglofliga Swenska Ost Indiska Compagniets Skepp Fredrick Adolphs förlust, som strandade d. 3die Sept 1761

Den 28 augusti 1761 togs departuren från Pulosapatte, hvarifrån wi räknade oss 5[grader]:9 Ost meridian difference, om middagen d 3 febr, Coursen hade redan om morgonen samma dag blifwit ändrad till N:1:W ifrån N och ehuru wi efter wår segling borde wara 1[grad]:15 W om Prata klippor, /: efter dess situation i Monsieur D’Après kartor:/ hölls så snart wi woro i deras Latitudo redan för solens undergång en god utsikt för dem, utan att minsta teken kunde skönjas af deras granskap, förr än klockan 7 3/4 då skeppet med ens befants i bråningarna och ögnabliket därpå tog grund. Hyckarne blefwo straxt kastade öfwerbord och masterne kappade, samt ankare utfört att winda det utaf, men en starck S.W. flod som stadigt dref der mehra inpå klipporna gjorde alla ansatser fåfänge tills xxx klocka 12 xxx bröt upp däcket och watnet rusade in med den häftighet att ingen vidare möyelighet sågs till skeppets räddning, hwilket innan klockan 3 om morgonen war alldeles wrak. man kunde därför intet annat widare giöra än tänka på att söka bärga besättningens lif, ju förr ju häldre att intet blifwa af de denna tiden wanliga Toufouner öfwerrumplad /: däraf 120 man och 2 passagerare klåckan 5 i fyra fartyg gofwo sig under wägen att söka närmaste land, lämnade efter sig 4de styrman och 19 man, som af egit wahl häldre blefwo efter, och hwilka wi efter wårt giorda löfte wid afgåendet tänkte wid lyckelig ankomst till land straxt att söka träffa; men i brist af tillräckelig handräckning på giord ansökan i catsi där vi /: d. 8 arriverade:/ intet kunde så åstadkomma som wi hiertligen önskat. Denna olycka hände på S.O. kanten af Pratas klippor i Nord Latitudo 20[grader](?) och är så mycket bedröfweligare, som ingen försiktig speculation blifwit försummad att förekomma densamma innan den hände och efteråth alla möyeliga steg blifwit tagne, att rädda skeppet därutan fått beklageligen förgiäwfes.

Att denna ofwan förde berättelse om Skeppet Fredrik Adolphs olycka, till alla dehlar är med sanningen öfwerens stämmande, äro wi alla under skrifne färdige med wår lifliga ed att bestyrcka.

Canton den 26 Now 1761

Daniel Shierman
Liwinius Olbers
Isaac Selle
Herman Celsing
Almroth
Somin W Schoting
Båtsman
Quartermästare
Matroser etc.”

Jacob Maules berättelse om skeppsbrottet (utdraget ur Jacob Maules journal är hämtat från Christer Feiffs artikel ”Skeppsbrott i Sydkinesiska sjön – ur Jacob Maules journal” ur Göteborgs Stadsmuseums bok (2000) Ostindiska Compagniet; affärer och föremål) på modernt språk:

Fredagen den 4 september

Vid vackert väder och avtagande vind råkade vi vid 20-tiden in i bränningarna söder om Prata Islands. Vi lade ror i lä, men strömmen förde oss ändå in mot klipporna. Livbåtarna sattes ut och folk började arbeta vid pumparna. Varpankaret kastades ut på bottnen av sand och korall. Vi styvhalade det och började kasta kanoner och andra tunga saker över bord. Skeppet stötte allt svårare mot klipporna och tog in allt mer vatten. Stormasten kapades för att göra skeppet lättare, men så knäcktes rodret och därmed flera bjälkar i stora kajutan. Vattnet strömmade in och pumparna gjorde inte längre någon nytta. Klockan 02 kapade vi fockmasten och en halvtimme senare mesanmasten.

Lördagen den 5 september

På morgonen klockan 05 övergav vi vraket med storbåt, slup och två jollar samt 120 man ur besättningen och två passagerare. På vraket lämnades styrmannen C U Stiernlöf och nitton man, som utan tanke på att rädda sitt eget liv valde att stanna kvar.

Vi styrde åt nordost, men strömmarna och tidvattnet gjorde att vi inte kom någon vart. Från vraket rapporterade man att man såg land och fiskebåtar (sampaner), sköt skott och hissade flagg. Strömmen var så stark att vi fördes åter in mot bränningarna. Vi ankrade, men ankaret ville inte få fäste i bottnen, så vi gjorde vårt bästa med segel och åror. Slupen sändes till vraket efter folk, vatten och stormasten till storbåten, men besättningen som var kvar gav oss ingenting.

Klockan 10 ändrade sig strömmen och satte mot norr. Vi seglade norrut längs banken på vilken syntes stora, höga stenar, som folket från vraket hade tagit för kinesiska fiskaresampaner.

Vi undersökte vårt vattenförråd och fann att det var för litet för så många. Vi övergav då vår plan att landstiga på ön Prata, eftersom vi inte trodde oss kunna finna färskvatten där, och beslöt att försöka nå kinesiska fastlandet. Styrde därför NVtN med frisk vind och vackert väder. Senare på dagen blev det stiltje och vi rodde ständigt. Värmen var olidlig. Vi ransonerade vattnet till omkring en deciliter per man två gånger om dagen och hade lite skämt bröd att uppehålla livet med.

Söndagen den 6 september.

Vinden NV, men mest stiltje. Vi hissade segel och rodde i skift. Vi delade folket vid årorna, så att hälften rodde i två timmar medan andra hälften låg under tofterna, inte precis någon angenäm vila i sådan trängsel och värme.

Nu började vi sakna vatten på allvar. En allmän jämmer utbröt, främst på grund av törsten som i den brännande värmen var starkare än hungern. Några drack saltvatten, vilket ökade besvären, ty en tom mage och en utmattad kropp kunde inte stå ut med bitterheten, utan följden blev svåra kräkningar och huvudvärk. Ingen vågade därefter dricka saltvatten, särskilt som det innebar att de inte längre skulle kunna ro, vilket var vårt enda sätt att komma vidare. Befälet måste sitta på tapphålet till vattentunnorna, så att inte vattnet skulle stjälas bort till allas vår undergång, särskilt som stiltjen och hettan kunde hålla på länge. Största delen av natten stiltje, mot dagningen svag, växlande vind. Fortsatte ro kontinuerligt.

Måndagen den 7 september.

Vinden SV, något tilltagande. Gjorde en mast av några åror, satte den vid aktersta mastfoten och hissade focken för att bättre hålla båten till vinden. Styrde NV. Mot aftonen sändes norska jollen för att loda, eftersom den seglade bäst. I natt kom jollen tillbaka och berättade att man sett ett par fiskare-sampaner. Jollen sändes tillbaka med en av våra passagerare, som var kines, för att undersöka om vi kunde få vatten. I dagningen såg vi åtskilliga sampaner och sedan Land till vår innerliga fägnad.

Klockan 07 kom jollen tillbaka, men utan vatten. Vi gjorde vårt bästa för att komma i land roende och seglande. Mot middagen styrde alla sampanerna in mot land till en hamn som låg där. Vår båt med den hemmagjorda riggen var tvungen att kryssa.

Tisdagen den 8 september och några dagar därefter.

Vinden SV och vackert väder. Vi kom närmare land klockan 14 och såg något som liknade en vattenrännil. Något ljuvligare kunde i vår utmattade belägenhet inte existera, vilket gav oss hopp att ännu en gång få räkna oss till de levande. Vi dröjde inte länge med att ankra och sände jollen för att hämta vatten. Slupen, som dagen efter att vi lämnade vraket skulle ha gått i förväg om de hade fått med sig förste styrman Levinius Olbers, övertalades då av honom att överge sina planer, men när de nu såg land kunde de inte låta bli att segla i förväg och kom först på kvällen tillbaka till oss. Emellertid kom några kineser ombord, som mot liten vedergällning gav oss vatten. Jollen kom också med vatten, så att vi blev räddade.

En Mandarin ville gärna tala med oss och skickade en liten Mandarin ombord, med vilken Herr Grill och den kinesiske passageraren gick iland. Vår jolle sändes att hämta dem och när vinden avtog lyckades vi med slupens hjälp ro till den hamn vi hade sett sampanerna gå in i. Vi ankrade bredvid en djonk, saknade hela natten våra jollar, men mot dagningen kom de tillbaka till oss. De hade rott förbi oss i mörkret. Många kineser med sina sampaner kom för att bese oss, eftersom de aldrig hade sett européer tidigare. Somliga visade sitt goda hjärtelag när de märkte att vi inte hade någon mat. De kastade till oss kokta potatisar, salt fisk och annat som de hade till hands.

Klockan 07 kom en Mandarin ombord, underrättade sig om vårt tillstånd och lovade all hjälp och tog vår jolle med sig, samtidigt som Storbåten placerades närmare land. Vi som var med jollen blev på stranden mottagna av en mängd människor som hade kommit från olika håll för att få se så underliga djur som vi. De stod långt ut i vattnet längs hela stranden och visade sin förundran genom allmän tystnad. Tillsammans med alla åskådarna fördes vi upp genom staden till Mandarinen, som mottog oss mycket artigt och bjöd på många sorters mat och förfriskningar. Mat och dryck skickades också ner till båten. Vi fördes senare med båten till en nätt liten stad, Kattzi kallad, där en stor pagod blev inrymd till vår tjänst. Rapport om vår olycka sändes till Kanton, men vi skulle bli kvar tills vidare order gavs. Andra dagen efter vår ankomst anhöll vi om att få låna en liten djonk med vilken vi kunde gå för att hämta det kvarlämnade folket på vraket. Vi fick alldeles avslag, eftersom man väntade en tyfon och det skulle ha varit riskfyllt att försöka ta sig dit.

Tisdagen den 22 september hade vi fått klartecken att låna en djonk och kvittera ut nödvändig proviant för resan upp till Kanton. Då kom det en tyfon så att resan först kunde påbörjas den 28 september. Den 30 september passerade skeppen Bocca Tigris, där kapten Schierman och superkargörerna for i förväg upp mot Kanton. Vid middagstid såg vi Riksens Ständers långbåt komma på andra sidan viken. Vi gjorde tecken att få tala med dem, men de kom inte närmare. Vi hörde bara ordet Prata nämnas. Morgonen därpå kom vi till Wampoa, där vi fick veta att de som hade lämnats kvar på vraket hade tillverkat en pråm och tagit sig iland med den. Kapten Grubb på Riksens Ständer hade då bestämt sig för att med sin långbåt och två sampaner gå till Prata för att bärga penningkistorna och att det var honom vi hade mött vid Lejontornet.

Flera försök att bärga lasten gjordes:

Utdrag ur Capitaine Baltzar Grubbs journal hållen ombord på Skeppet Riksens Ständers longbåt, under resan från Wampoa till Skp Fredrick Adolphs wrak, som strandat på refwet Plata.

Lördagen den 3 O-bre 1761 Winden N o N:O kl 8 om morgonen gingo wi från Skpt Riksens Ständer, neder till Bocca Tiger, att möta wåra Schampaner, som skulle gå till klipporna Plata, kl 12 om middagen mötte wi resten af Fredrick Adolphs besättning, som kommit i land wid Catsi, kl. 8 om aftonen kommo wi till anckars där wåra Schampaner lågo.

Måndagen den 5-te. Om mårgonen grå mulen luft, med en tilltagande kuhling … kommo under segel och lofwerade till kl 12. Om middagen då strömmen föll starckt emot, woro nödsakade att anckra, kl. 5 om aftonen gingo wi åter till segells… kl. 10 om aftonen kom till anckars.

Tisdagen den 6-te … lyfte anckar och gick längre upp under landet, att komma på bättre anckare grund, ty winden såg, som skulle blifwa mehra tilltagande, emot middagen stillnade af, lågo hela dagen och natten stilla.

Onsdagen den 7-de. Morgonen aldeles stilt, lyfte anckare ock kom kl 5 under segel, men brukade mest wåra åhror…

Lördagen d 10 october. Hördes susning af bränningar uti W. N.W. liten kultie, wände wid solens uppgång, fick sikte af Fredrick Adolphs wrak… anckrade kl.9 tätt därwid.

Uti Skpt woro 2-ne hundar, 2-ne katter, 1 får och 1 swin hwilka woro lefnade, men kunde ey bärga mer än en hund och en katt, ty de andra kreaturen woro så wilda att de kröpo undan…”

Skeppet i övrigt var svårt skadat och inget gick att bärga från hytterna.

Om försöken att bärga lasten har också David Sandberg skrivit:

21/9 Sänder kapten [Baltzar] Grubb tillsammans med Michael Grubb med båten till Macao för att utforska vad som skett och om det går att rädda något.

29/9 Kapten Grubb återkommen. Har ackorderat med 2 tonkaijsampaner att gå till det strandade skeppet med nödiga dykare ombord mot 10% penningar och 40% av varor. De har inget att fordra men behåller de 200 piaster de uppburit. Långbåten dit med 30 man.

13/10 Kl 2 om natten kom slupen till staden med berättelsen att Kapten Grubb var lyckligen återkommen från Prata och hade bärgat 48 kistor av kompaniets penningar och en privat kista.

I januari 1762 anlitades 2 sampaner som åtog sig bärgningen och som under ledning av Herr Sternlew gjorde en expedition i mars samma år. Man gav sig av i slutet av mars. Först den 18 april nådde man Prata. De två medföljande sampanerna vände plötsligt om i det hårda vädret, något som Sternlew noterar i sin loggbok. Han kunde bara konstatera att de försvann ur sikte. Dagen efter väntade man förgäves på den båda sampanerna vid Prata.

I april gjordes ett nytt försök, nu med bland annat 16 portugiser som anlitats i Macao. Omkostnaderna för alla bärgningsförsök finns noggrant nedtecknade, så väl som anteckningar över expeditionerna dag för dag.

Ett trettiotal av besättningsmännen kunde återvända som passagerare på Riksens Ständer. De övriga tilläts ta hyra på engelska och holländska fartyg.

I juni 1762 gjordes så ytterligare en resa till vraket. I anteckningarna från expeditionen står att läsa:

Söndagen d. 13 juni 1762 Klockan 12 kom till anckars wid wraket. … Kl 17″ 1 anckrade uti båtnen som låg några båts längder ifråna wraket syntes åtskilliga stora fiskar som satte en liten rädd håga uti dykarne.

Så småningom bärgade en hel del av skeppslasten. Till sin hjälp hade Svenska Ostindiska Kompaniets representant ett antal inhyrda kineser som assisterade vid bärgningen.

Inventarium öfwer det som respective Swenska ost Indiska Compagniets Räkning blef genom Herr Sternlew bärgat utur wraket Fredrick Adolph, under dess andra expedition till grundet Prata i Juni Åhr 1762.

1 kista penningar, som wid upphissningen gick sönder, då 313 Piaster föllo i siön, hwilka icke återfås kunde, hwarför upptages de behåldna xxx 3687 :- 314 tackor tenn …

In alles bärgades 322 tackor, men som Chineserna påstodo att 8 däraf woro utur en Junck tagne, som wid samma ställe hade strandat, då lämnades desse 8 tackor till Schampan folket, hälst som Herr Sternlew besannade deras påstående. Ofwannemnde 8 tackor woro äfwen af mindre storlek och märckte med V, wägde ock endast 35 Catty hwarje.

Gammalt järn, järnband, spik…
34 tackor tackjärn…
gamla koppar kitlar, pannor, castruller, liusplåtar, gamla tennfat, tallrickar,
17 wärjor aldeles råstige och fördärfwade
26 bajonetter dito dito
1 mousquet
24 dito pipor, krkiga, rostiga och fördärfwade
6 pistoler
1 dunderbössa
3 dunderböss pipor
1 Azisruth (?) compass utan lådan
ditto aldeles sönder
4 ordinarie compasser
3 4 timmars glas
2 2 timmars glas
1 1 timmes glas
1 logglas
19 boutellier Xeres Win
33 boutellier rödt win
medicins kistan
diverse winglas, wattnglas etc.
1 fönster med 6 rutor
1 fönster med 3 rutor
2 fönster med 1 ruta
4 st fönster glas
5 st flaskor olja

Inventarium öfwer det som för privatas räkning blef genom Herr Sternlew bärgat under dess andra expedition till grundet Prata, in junio utur det därstädes förolyckade skeppet Fredrick Adolph.

För Cap-ne Shierman

1 coffert med gamla linnetyg och 1 råck
1 skriflåda
5/2 carot
1 snusrefjärn af bläck
1 liusstake af bläck
2 dosor spankst snus
1 låda med några böcker och papper

För Jean Abraham Grill

1 nattrock af scotskt tyg
36 catty, 14 XX 907 cash coraller af diverse sorter
19 st fönsterglas

För Herr Lewinius Olbers

2 st octanter
4 st fruntimmers solhattar

För Herr Isaac Selle

1 octant
1 flaskfoder med 16 flaskor

För Öhrman som passade upp Cap-ne Stiernman

2 Flauto Trawersierer
1 violin med foder
45 koppar plåtar …

För obekandta ägare

41 st käppar
2 st räkne taflor
1 st skriflåda af bläck med 2 sandbössor
3 st twåhl
1 flaska arrack
14 st toma flaskor
43 bouteiller arrack
Gamla linnetyg och kläder som föllo i stycken då man dem handerade.

Dessutom blefwo en hop med böcker, siöchartor och journaler för diverse bärgade, som här förwarade tills deras återkomst.

Likaledes en bundt med insydda documenter afledne afledne assistenten Ross tillhörige.

Av det bärgade godset kunde en del tenn, järn och koppar säljas vilket till sist inbringade lite pengar. Man lyckades till och med sälja en del av de privata tillhörigheterna som Sternlew hade hämtat upp från vraket. En del av intäkterna från försäljningen gick till att betala de kineser som assisterat vid bärgningsarbetet.

 

Götha Leijon

Byggt på varvet Terra Nova. Om 310 läster och med 28 kanoner samt en besättning på 120 personer.

Götha Lejion Whampoa

1:a resan, till Kanton, 27/12 1746 – 20/6 1749

Kapten: Bengt Askbom
Superkargörer: Stephen Kniper, Daniel Vignaulx, Jean Baptiste Croisier, Sven Norman

Resan beskriven av Carl Fredric von Schantz och också av  Carl Johan Gethe.

Schantz Beskrivning av en resa till Kanton 1746-1749 är en handskriven dagbok från ostindiefararen Götha Leijons resa till Kina.

Gethes dagbok är en handskriven dagbok som skildrar ostindiefararen Götha Leijons resa från Stockholm till och från Kanton åren 1746–49. Den innehåller utförliga beskrivningar av Cádiz, Kanton, Tenerifffa och Java. Där finns också skildringar av kinesiska seder och bruk, det kinesiska språket, skeppsfart, djur och växter i Kanton. Verket innehåller också 20 kolorerade planschblad med avritningar av fiskar, frukter, insekter, skeppstyper och förtoningar av kuststräckor, samt en kolorerad karta över Kantons inlopp.

2:a resan, till Surat och Kanton, 8/4 1750 – 26/6 1752

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: John Irvine, Anders Gotheen, Michill Verbecke (Michel Verbeke), John Chambers, Joh. Fredr. Pettersson

Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord.

3:e resan, till Kanton, 23/12 1752 – 1/7 1754

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Gabriel Beijer, Fredr. Wilh. König, Gustaf Gabriel Loodh, Friedrich Habicht

Efter Ostindiska Kompaniet

Fartyget Götha Leijon såldes av Ostindiska Kompaniet. Troligtvis till Arfvidsson & Söner som ägde skeppet år 1759 tillsammans med någon person vid namn Lundvall.

Götha_Leijon