Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Blidberg

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Advertisements

Blidberg, Metcalfe & Co

Del 10 av 11 i serien Sveriges handel och industri 3
Endast för medlemmar

Åkermanska / Blidbergska huset

Åkermanska huset eller som det också kallas, Blidbergska huset, är ett kontorshus med affärslokaler. Huset ligger vid Södra Hamngatan 25, Korsgatan 2–6 och Drottninggatan 24 i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den 8 december 1986 blev huset byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.

I slutet av 1600-talet låg ett av stadens fåtaliga stenhus på tomten. Det köptes i november 1691 av generalguvernören Johan Benedict von Schönleben. I augusti 1706 köptes huset av staden och var kommendantbostad fram till den stora branden 1721. Handelsmannen Gustaf Cahman lät bygga ett stort tvåvåningshus i trä, som stod färdigt 1745. Hans förfäder hade varit orgelbyggare i tre generationer och fadern hade 1734 byggt domkyrkoorgeln. Vid eldsvådan 1802 brann huset ner.

Landskamrer Fredrik Magnus Åkerman (1754–1830) köpte 1804 fastigheten, som hade sin gård mot Drottninggatan. Han lät därefter bygga det nuvarande trevåningshuset. Huset hade ursprungligen en bred mittportal med kolonner och fritrappa samt två nedgångar till 1600-talskällaren.

Byggnaderna på dessa ursprungligen fyra sammanbyggda fastigheterna tillhör de få kvarvarande av den enhetliga empirebebyggelsen, som efter bränderna 1802 och 1804 tillkom längs Stora Hamnkanalens södra sida. De byggdes 1803–09 efter ritningar av den danske arkitekten Michael Bälkow (1772–1839). Byggnaderna är uppförda av tegel i tre våningar, putsade och avfärgade i grått och vitt. Taken är täckta delvis med plåt och delvis med tegel.

I huset på Södra Hamngatan 25 öppnades 1830 det som senare blev Gumperts bokhandel. År 1847 utbröt det upplopp som går under namnet ”det stora tullkriget”. Upploppet utlöstes av ett beslag som gjordes hos tulldistriktchefen Wilhelm Karström som bodde i huset. Demonstranterna drog härjande fram i staden och krossade 1 600 fönsterrutor. Huset fick alla fönster krossade och väggarna nedsmetade.

Södra Hamngatan / Korsgatan

Södra Hamngatan / Korsgatan

Handelsmannen Peter Blidberg köpte huset är 1833 och använde bottenvåningen som lokal för klädbutiken Blidberg & Strindberg från 1857.

Huset vid Korsgatan 4 byggdes 1891 på till nuvarande höjd. År 1897 gjordes en ombyggnad med fasadförändringar då bland annat skyltfönster i form av burspråk tillkom på andra våningen mot Södra Hamngatan. Arkitekt för ombyggnaden var Hjalmar Cornilsen.

Ahlströms konditori flyttade in i byggnaden år 1901 och ligger där än.

1906 och på 1940-talet gjorde fler förändringar bland annat genom att ta upp större butiksfönster i bottenvåningen.

År 1918 övertogs huset av AB Industribanken och därefter har en rad förändringar skett för olika kontor och butiker.

Drottninggatan 24 - Korsgatan 6

Drottninggatan 24 – Korsgatan 6, Göteborg. Foto från år 1959. Fotograf Stig Sjöstedt. Göteborgs stadsmuseums bildsamling.

Wasséns Läderaffär etablerades 1868 i en lokal på Vallgatan 39. Efter nära 100 år flyttade den 1967 till hörnhuset vid Korsgatan 6 och Drottninggatan 24

I hörnet av huset mot Korsgatan/Södra Hamngatan låg åren 1972-84 antikvariatet Samlaren där system verkade sakans totalt, böckerna låg i drivor och högaren. Besökare fick manövrera med försiktighet i gångarna mellan drivorna, högarna och hyllorna:

Göteborg har genom åren haft ett antal remarkabla antikvariat. Ett som många äldre göteborgare kommer ihåg med närmast skräckblandad förtjusning var ”Samlaren. Antikvariat och konsthandel”, som startades av Svante Grauers redan 1939 i en lokal på Kungsgatan 56 (nästan framme vid Fredsgatan). 1972 flyttade det till hörnet av Korsgatan och Södra hamngatan, för att sedan på hösten 1984 på grund av hyreshöjning tvingas stänga. Under ytterligare några år drevs antikvariat i samma namn i en källarlokal högt upp på Erik Dahlbergsgatan (nr 22).

[…]

De första åren levde nog affären upp till sin målsättning att syssla med försäljning av både böcker och konst, men efterhand trängde boktravarna ut konsten. Så länge antikvariatet höll till i lokalen på Kungsgatan kunde befintliga bokhyllor hjälpligt härbärgera böckerna, men efter flytten till Södra hamngatan blev det nödvändigt att också ta all befintlig golvyta i anspråk. Till slut växte sig boktravarna manshöga och vajade som mogen råg när man gick förbi. Den besökande trängdes mellan de staplade böckerna och här och var gick man i en mjuk sörja av söndertrampade volymer. Det var omöjligt att två kunder möttes, endast en kunde leta i högarna åt gången – och längst in i det kaotiska myllret satt en liten gråhårig, försynt och vänlig man, prydligt klädd i kostym och slips, som lugnt förklarade att han nog var innehavare av Sveriges slarvigaste antikvariat.

Vid den senaste ombyggnaden 1985 togs burspråken bort och nya spröjsade fönster med ursprunglig karaktär sattes in i huset mot Södra Hamngatan. Samtidigt inreddes vinden, taket höjdes mot gården och nya takkupor byggdes.

Delar av texten från Wikipedia.

AB Sveriges Förenade Konservfabriker

Del 15 av 18 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

Carl Blidberg

Carl Blidberg föddes 1867-07-20 i Göteborg som son till Fredrik Blidberg och Nicoline Winberg. Han var bror till Figge Blidberg.  Dog 1944-12-03 i Göteborg. Gift 1984 med Elin Bredberg, dotter till handlanden J. A. Bredberg och Marie Signeul.

Studier vid Realgymnasium i Göteborg, Handelsinstitutet 1884-86. Anställd hos Andersson & Lenngren 1886-91, delägare i firman Setterberg & Blidberg 1891-97, delägare och styrelseledamot i AB Eneroth & Co, (1897-), vd i Sodafabrikernas Försäljnings AB (1901-), och i Trollhättans Oljeslageri AB 1905-1916. Styrelseledamot i Sveriges Förenade Konservfabriker, ordf. i styrelsen för Riksbankens avdelningskontor och i styrelserna för Göteborgs Sparbank samt Ränte- & Kapitalförsäkringsanstalten, ordförande i styrlsen för Renströmska Badanstalten och Göteborgs Simsällskap, stadsfullmäktig1905 till 1912, styrelseledamot för Räddningsinstutet mfl. RVO ( Riddare av Vasaorden).

Källa: Magnus Fahl, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Per Gustaf Blidberg

Per Gustaf (Pege) Blidberg, född 11 juli 1889 i Göteborg, död 7 januari 1969 i Lund, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör. Han var son till Figge Blidberg och styvfar till Ove Blidberg.

Efter studentexamen i Göteborg 1907 utexaminerades Blidberg från Kungliga Tekniska högskolan 1911 och avlade reservofficersexamen 1913. Han var kontrollingenjör för vatten- och avloppsanläggningar i Ulricehamn 1913–14, underingenjör vid byggnadskontoret i Örebro 1914–16, arbetschef vid gatuförvaltningen i Göteborg 1916–29, arbetschef vid vattenverket i Göteborg 1929–35 och vattenverkschef där 1935–63.

Blidberg blev underlöjtnant i Fortifikationens reserv 1913, löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1917, kapten 1925, major 1941 och överstelöjtnant 1951. Han var inspektör för Göteborgs krematorium 1920–49, kassaförvaltare för Internationella eldbegängelseutställningen i Göteborg 1923, ordförande för Göteborgsavdelningen av Svenska Eldbegängelseföreningen 1936–59 (hedersledamot), ledamot av centralstyrelsen 1941–53, dess vice ordförande 1953–58 (hedersledamot), ledamot av redaktionskommittén för tidskriften Ignis 1929–59 och dess ordförande 1953–59.

Blidberg var ordförande i Tekniska samfundets i Göteborg avdelning V 1931–33, Svenska kommunaltekniska föreningens valnämnd 1945–49, deputerad i Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg 1935–54 samt styrelseledamot i Allmänna pensions- och änkekassan i Göteborg 1944–55. Han var kommissarie för Internationella stadsbyggnadsutställningen i Göteborg 1923.

Text från Wikipedia

Figge Blidberg

Figge BlidbergPeter Johan Fredrik (Figge) Blidberg, född 22 oktober 1859 i Göteborgs Kristine församling i Göteborg, död i Örgryte församling där 20 maj 1929, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

Figge Blidberg var son till handlanden Fredrik Blidberg och Nicoline Winberg. Han gifte sig den 18 oktober 1888 med Brita Leffler (1861–1933), dotter till handlanden Leopold Leffler och Rosa Leffler, född Wahlberg. De hade sönerna Per Gustaf Blidberg (1889-1969) och Nils Johan Blidberg (1890–1935), båda civilingenjörer- Hans bror Carl Blidberg (1867-1944) var direktör och ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-12.

Efter mogenhetsexamen 1877 blev Blidberg elev vid Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst samma år och avlade avgångsexamen 1881. Han var elev vid Varberg–Borås järnvägsbyggnad på somrarna 1878–1880, vid Statens järnvägsbyggnader 1881 och 1882–1883, ritare hos professor Magnus Isæus 1881–1882 samt nivellör vid statsbanorna Bräcke–Sollefteå och Sundsvall–Torpshammar 1882–1886.

Blidberg återvände därefter till Göteborg, där han började arbeta för staden den 1 maj 1886[2], först som arbetschef vid gatu- och vägförvaltningen till 1887 och från 1888 som avdelningschef där. Han var också lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid Chalmers tekniska läroanstalt 1894–1906. Han blev tillfällig chef för Göteborgs spårvägar den 1 januari 1900 när staden tog över driften av dessa och innehade denna tjänst fram till den 30 september samma år när en ordinarie chef kunde tillträda.

Han blev Göteborgs stads byggnadschef den 30 juli 1906, en tjänst som han innehade till pensionen den 31 december 1925.

Figge Blidberg var 1902 en av stiftarna av Svenska kommunaltekniska föreningen och var styrelseledamot där till 1921, då han blev hedersledamot. Han var ledamot av styrelsen för Chalmersska institutet och i dess byggnadskommitté. Han satt i fem olika styrelser i Göteborg, varav byggnadsstyrelsen i 15 år och spårvägsstyrelsen i sju år.

Text från Wikipedia.