Klippan, Banehagen och Röda Sten

Klippan är en stadsdel i Göteborg som i likhet med Gamlestaden är mycket äldre än staden Göteborg. Ligger både i Majornas 2:a rote och i Majornas första rote. Historien börjar med anläggandet av Älvsborgs slott på 1360-talet. Slottet byggdes på en klippa i utkanten av Örgryte socken och Sävedals härad vid Göta Älv och området kallas idag för Klippan. Älven var viktig att skydda då det var den viktigaste färdvägen till Sveriges enda stad på Västkusten, Lödöse.

1473 ersattes denna stad av en ny stad, Nya Lödöse (Nylöse), som låg i vad som idag är stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Betydelsen av Göta älv minskade dock inte och Älvsborg var i praktiken Nya Lödöses uthamn.

Området kring slottet fungerade tidigt som en exporthamn för kött, hudar och skinn, Boskapen fördes hit och slaktades bl.a. vid den bergsknalle där Birgittakapellet ligger och som för länge sen kallades Skinnareklippan.

Som brukligt är växte det också upp bebyggelse i närheten av slottet där folk som arbetade med saker slottet behövde. Till slottet hörde förstås också egendom i form av mark och ekonomibyggnader för jordbruket, en kungsgård. Detta var Älvsborgs Kungsladugård.

1695 var befolkningen vid Älvsborgs slott nere i ett 20-tal personer, men vid det laget hade ju Göteborg byggts. Under Ostindiska Kompaniets tredje oktroj fick Klippan från 1760-talet ett uppsving som uthamn. På kronans mark (statlig mark) som arrenderades av köpmän från Göteborg och så småningom av Ostindiska Kompaniet byggdes lagerhus, utrustningsverkstäder, smedjor, bostäder, krogar och annat. Klippan blev Ostindiska Kompaniets uthamn och område.

På 1760-talet anlades dessutom ett sillsalteri och Göteborgs glasbruk som omfattade sammanlagt ett 10-tal byggnader precis intill klippan med Älvsborgs slott samt ett sillsalteri och ett gjuteri längre västerut vid Röda Sten. I bukten öster om Klippan som kallades Majbukten anlades Salteriet Kusten, också kallat Salteriet i sjön. Det låg där den vik som låg där parkeringsplatserna och körfilerna för Stenas Tysklandsterminal ligger idag.

1770-72 fick Ostindiska Kompaniet arrendera två tomter i Klippan som tidigare arrenderats av Gustaf Cahman. År 1775 uppfördes sjöbodar (nuvarande sjömagasinet) för Kompaniets behov och därefter fler byggnader för att möjliggöra att området användes som Kompaniets utrustningshamn. Tidigare hade Gamla varvet fyllt denna funktion.

Ett nytt varv, Kustens Varv, anlades år 1778 i Majbukten, Även andra industrier uppstod i Klippan och Röda Sten.

Ostindiska kompaniets byggnader

Corps-de-logi
Tullhus (Röda Byggnaden)
Sjöbod (Sjömagasinet)
Värdshus
Vaktmästarbostad
Blockmakareverkstad och spruthus
Ankarsmedja

Området runt Älvsborgsklippan övertogs av A. R. Lorent 1808. Han anlade ett sockerbruk i västra delen och ett porterbryggeri i östra delen. År 1836 övertogs bruket av David Carnegie d,y, på 1840-talet ombildades det till ett bolag och i mitten av 1800-talet hade Carnegiebruket utvecklats till ett storföretag med landets största sockerproduktion. 1907 blev porterbruket ett särskilt bolag och sockerbruket uppgick i Svenska Sockerfabriks AB.

Industrier i Klippan

Banehagens repslageri
Cahmans gjuteri
Carnegie sockerbruk
Carnegie porterbryggeri
Ideals Motorfabrik
Gamla slottets salteri
Klippans salteri och glasbruk
Klippans varv/Guldbrandsen
Konservfabriken (Sillfabriken)
Kustens varv och sillsalteri
Röda stens sillsalteri och trankokeri

Sockerbruket och porterbryggeriet byggdes ut efter brittiska förebilder och omfattade både industribyggnader och bostäder. 1847–60 lät företaget uppföra ett bostadsområde för de anställda, öster om industrianläggningen. Det omfattade ett 10-tal bostadshus, kyrka och skola. Bostadsområdet utvidgades fram till sekelskiftet med större bostadshus, hushållsskola, badhus m. m. Det lilla brukssamhället ritades  av två kända arkitekter. A. W. Edelsvärd ritade den äldre delen och Hans Hedlund utformade de bostadshus som tillkom vid sekelskiftet.

Sockerbruket och bryggeriets byggnader

Klippan 3, bostadshus
Klippans skolhus
Klippans arbetarbostäder
Lilla mälteriet
Porterbryggeriet
Porterbryggeriets kontor
S:ta Birgittas kapell
Sockerbruket

När Majorna roteindelades efter att det 1868 blev införlivat med Göteborg så delades Klippan i två delar, en som hamnade i 1:a roten och en som hamnade i 2:a roten.

1872
1888
1888
1901
1923

Kvarter i Klippan

1947. Porterbryggeriet i förgrunden till vänster, Sockerbruket till höger. Spårvägshallarna i bakgrunden och långt bak Sannaskolan med barnrikehusen på Majstångsgatan strax nedanför till vänster. Hitom Sannaskolan syns Kungsladugårds paviljonger. Till vänster syns Älvsborgsgatan. Kvarteret med trähus mitt i bild är Kvarteret Glasbruket som revs när Oscarsleden byggdes. till Flygfoto: Oscar Bladh. Public domain.
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.