Katrinelundsgymnasiet

Göteborgs högre folkskolor startade 1917 med en handelslinje, uppdelad på en utbildning för pojkar (Högre folkskolan med handelsutbildning för pojkar) och en för flickor (Högre folkskolan med handelsutbildning för flickor). 1920 startades en hushållslinje (Högre folkskolan med husligt arbete) och 1923 också en utbildning i maskinteknik (Högre folkskolan med teknisk utbildning). Fram till 1925 hade skolorna separat organisation och separata styrelser. Hösten 1930 hade skolorna 345 elever.

1931 satt en lång rad personer i styrelsen för Göteborgs högre folkskolor. Ordförande i styrelsen var Gustaf Sjödahl och vice ordförande Gösta Rahmn. Övriga ledamöter var Gunnar Carlsson, Albin Larsson, Axel Hagnell, Alma Dahlström, Ida Werner, Carola Karlson, Sven Ohlon, Viktor Svensson, Bruno Lundgren, Johan Nord (rektor) och Frans Hansson. Suppleanter i styrelsen var Clara Verhage, Waldemar Jansson, Edor Olsson, Hugo Wistrand, Fritz Kärrberg, Tullan Hedén, John Cronlund och Ingrid Holmblad.

1935 omvandlades de tre av aktuella utbildningarna till Göteborgs praktiska mellanskolor och 1937 blev hushållslinjen också en del av den nya skolformen. De fyra olika utbildningarna sågs dock som fyra separata skolor med en gemensam styrelse. Hösten 1938 hade de 230 elever tillsammans. Skolan var bland annat inrymd i Hvitfeldtska skolan..

1939 bestod styrelsen av Axel Hagnell (ordf.), Sven Ohlon (v.ordf.), Anders Skoglund, Alma Dahlström, Ida Werner, Edor Olsson, Hulda Sjöström, Arvid Rosén (rektor), Frans Hartmann, Herbert Kalén och Orvar Särnquist med Waldemar Jansson, Hugo Wistrand, John Cronlund, Carola Karlson, Gustav Larsson och Märta Centerwall som suppleanter.

1947 byggdes en ny skolbyggnad på Skånegatan 14 för skolans räkning enligt ritningar av Axel Forssén. När skolan byggdes planerades för en mindre nybyggnad mot norr. Den kom dock inte att genomföras förrän 1996.Trapphuset har en stor målning av Knut Irwe som ursprungligen var placerad i matsalen.

Höstterminen 1947 hade skolorna 245 eleverna tillsammans. I styrelsen 1948 hade Ida Werner, Edor Olsson, Hulda Sjöström och Frans Hartmann försvunnit och ersatts av Marcus Stenhård, Rupert Broberg, Oskar Svensson och Britta Lihnell. Suppleanter var Astri Levisson, Gustav Larsson, Beatrice Lesslie, Nils Lundell, Gustav Nordström och Märta Centerwall.

1952 bytte skolan/skolorna namn till Göteborgs Praktiska kommunala realskola. Höstterminen 1955 fanns det 378 elever på skolan. Styrelseordförande år 1956 var fortfarande Axel Hagnell och vice ordförande Sven Ohlon. Övriga ledamöter var Arvid Rosén (rektor), Marcus Stenhård, Oskar Svensson, Mette Lindblom, Ingrid Mattson, Elin Wahlström, Sixten Carle, Nils Lundell och Orvar Särnquist med Gustav Larsson, Hakon Hallqvist, Gunnar Ojde, Maria Salefors, Ina Petersson och Bengt Sandkvist som suppleanter.

Vid hösterminens början 1959 hade skolan 563 elever på handelslinjen, 517 elever på maskinlinjen och 413 elever på hushållslinjen. Arvid Rosén var fortfarande rektor. Skolan hade inte längre någon egen styrelse.

Från 1966 hette skolan Katrinelundskolan och från 1971 Katrinelundsgymnasiet. Utbildningsprogrammet såg då helt annorlunda ut men fokus var fortfarande handel och ekonomi men dessutom också socialt arbete. Rektor från 1961 var Bengt Sandkvist. 1980 var Per-Olof Jakobsson rektor och han blev kvar till 1995-96 då han ersattes av Inger Lundgren. Skolan har därefter utvecklats till ett idrottsgymnasium och har idag omkring 1 300 elever. Utbildning för hörselskadade finns också på Katrinleundsgymnasiet.

Katrinelundsgymansiet längs med Skånegatan år 2016. Bild: I99pema Licens: CC BY-SA 4.0
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.