Jubileumsutställningen

Planer för en större utställning hade funnits i Göteborg under en längre tid. Den 15 maj 1914, invigningsdagen för Baltiska utställningen i Malmö, framställdes på ledarplats i konservativa Göteborgs Morgonpost förslaget att man skulle högtidlighålla stadens 300-årsminne med en utställning. Detta ledde fram till att stadsfullmäktiges ordförande grosshandlare Axel Carlander i januari 1915 lämnade in en motion där han föreslog anordnandet av en dylik utställning. Han skulle senare bli utställningens styrelseordförande tillsammans med landshövding Oscar von Sydow. En annan person som spelade stor roll för att utställningen kom till var Herman Lindholm.

1916 utlyste utställningsstyrelsen en tävling för utformningen av Götaplatsen. Denna tävling vanns av de i Göteborg väletablerade arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke tillsammans med Ragnar Ossian Swensson och Ernst Torulf som tillsammans bildade ARES-konsortiet. I januari 1920 utsågs de att bli huvudarkitekter för hela utställningen. Torulf och Swensson lämnade gruppen 1921. Många enskilda byggnader som byggdes på utställningsområdet ritades av andra arkitekter.

Under det långa planeringsstadiet växte utställningen successivt till sin storlek och gick från att ha varit en regional angelägenhet, till en nationell. Projektet kantades av politiskt rävspel och ekonomiska svårigheter. Landet led av ekonomisk depression, kommunistpartiet och socialdemokraterna var emot utställningen av ekonomiska skäl. Men trots detta motstånd lyckades utställningsförespråkarna övertyga sina motståndare och det slutliga klartecknet för utställningen klubbades igenom i fullmäktige i november 1920.

Trots motstånd och protester invigdes Jubileumsutställningen i Göteborg den 8 maj 1923 av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades för att högtidlighålla stadens 300-årsjubileum som visserligen inträffade 1921 men utställningen blev fördröjd till 1923. Utställningen var planerad att stänga den 30 september men förlängdes till den 15 oktober och hade då besökts av 4,2 miljoner personer. Generalkommissarie för utställningen var Harald Adelsohn.

Det var en mycket stor utställning som omfattade stora delar av Göteborg och ett flertal av dagens mer välkända institutioner grundades såsom exempelvis Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Naturhistoriska museet, Slottskogsvallen, Torslanda flygplats, Liseberg och Svenska Mässan. I huvudsak var utställningen lokaliserad till fyra områden. Huvudområdet bakom och runt Götaplatsen, nöjesfältet Liseberg, lantbruksutställningen, luftfartsutställningen och den nordisk trädgårdsutställningen på Excercisheden samt exportutställningen där Svensk Mässan finns idag.

Protesterna mot utställningen fortsatte dock. Under sommaren 1923 skrev författaren Martin Andersson i Folkets Dagblad Politiken en artikel som med utgångspunkt i jubileumsutställningen tog upp klassamhällets orättvisor. I en stad som blev allt mer segregerad och där fattigdomen ökade kunde utställningen mycket väl ses som en symbol över Göteborgs sociala orättvisor och makthavarnas självgodhet. Bland annat för att stävja protester från arbetslösa hade stadsfullmäktige beslutat att skänka 100 000 kronor till de arbetslösa. Men protesterna uteblev ändå inte. Det hade under en period pågått en strejk bland Göteborgs hamnarbetare som kort före invigningen utvidgats på grund av att strejkbrytare sattes in. Strejken utvidgades till att också omfatta byggnadsarbetarna på utställningen och dagen innan utställningen skulle invigas av kung Gustaf V utbröt slagsmål och skottlossning mellan strejkande arbetare och strejkbrytare, dock utan att någon blev allvarligt skadad. Genom medling lyckades lugnades situationen ned och arbetet med utställningen kunde slutföras.

Byggnadsarbetena påbörjades redan 1920 och utställningsområdena var i till stor del förlagda i stadsdelen Lorensberg och upptog cirka 245 000 m². Även stadsdelen Heden omfattades av utställningen.

Utställningen var uppdelad i ett antal huvudgrupper:

  • Historiska utställningen
  • Kommunalutställningen
  • Skandinavisk konstutställning
  • Utlandssvenskarnas utställning
  • Utställning av svenskt konsthantverk och konstindustri
  • Svensk exportutställning

Därutöver ordnades sidoutställningar, 22:a allmänna Svenska Lantbruksmötet, Internationella luftfartstutställningen och 5:e Nordiska trädgårdsutställningen på Excecisheden som omfattade 224 000 m² samt idrottsspelen på det då nybyggda Slottskogsvallen. En del av luftfartsutställningen ägde rum på det nybyggda Torslanda flygfält.

Då utställningen stängde den 30 oktober hade den besökts av 4,2 miljoner besökare varav 41 000 var utländska besökare. Då det preliminära bokslutet presenterades efter närmare ett år visade detta på 4,4 miljoner kronor i underskott (motsvarande penningvärde 2006, var 104 miljoner kronor). Till viss del berodde detta sannolikt på grund av att vädret minskade antalet besökare. Det regande under 11 av utställningens 161 dagar. Detta motsvarade nästan hela 1918 års beräknade kostnad för utställningen. Göteborgsutställningen 1923 är den största utställningen av detta slag som ägt rum i Sverige. (Stockholmsutställningen 1897 hade 1,5 miljoner besökare och Stockholmsutställningen 1930 4 miljoner)

Efter utställningen under åren 1923 och 1924 tycks en hel del villor i Göteborg har byggts med hjälp av billigt virke, rivningsvirke från utställningen. Sådan hus känns bl.a. igen på helt överdimensionerade bjälklag

När det slutgiltiga bokslutet kom 1925 fick Göteborgs stad gå in och täcka underskottet. För att kunna klara detta var dock staden tvungen att låna upp hela summan, vilket påverkade Göteborgs ekonomi för många år framöver. Trots detta beviljades utställningsstyrelsen ansvarsfrihet av stadsfullmäktige den 25 augusti 1927. Beslutet om ansvarsfrihet fattades med fyrtiotvå röster för och åtta emot. Under debatten som föranledde beslutet förordade högerpartierna, vilka tagit initiativ till utställningen, ansvarsfrihet. Vänsterblocket, som i initialskedet varit emot utställningen, var i början av debatten emot att bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

Delar av texten från Wikipedia. Andra källor: Brodin m.fl., Göteborgsutställningen 1923, 2006

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.