Kvarteret Lärkträdet

Kvarteret Lärkträdet, Viktoriagatan-Thorildsgatan-Karl Gustavsgatan-Föreningsgatan, i en del av Vasastaden som förr kallades Brantdala, bebyggdes tidigt med arbetarbostäder i sten. I den västra delen av kvarteret byggdes också 4 större villor inom ramen för den så kallade Tjänstemannastaden.

Hörnhuset Föreningsgatan 18 och Viktoriagatan 34. år 1967. Byggt som privatvilla 1878. med Carl Fahlström och Hans Hedlund som arkitekter. Från 1939 till början av1960-talet fungerade huset som barnhem, som drevs av Göteborgs Hjälpkommittés Barnhem. Under andra världskriget tog de emot judiska flickor från Tyskland. Från och med 1960-talets början hade Göteborgs samskola, Lilla Sam, lokaler här. Huset revs 1969. Bild: Staffan Westergren. Public Domain

Innan den moderna stadsbebyggelsen bredde ut sig i området växte det upp en tidig kåkbebyggelse som kring det gamla landeriet Västra Brantdala. Huvuddelen av den bebyggelsen låg dock öster om den nuvarande Karl Gustavsgatan och revs när stenstaden bredde ut sig. I kvarteret Lärkträdet byggdes först, åren 1870-78, fyra mindre stenhus med bostäder för arbetare på det som sen blev Karl Gustavsgatan 29-35. Byggherre var Göteborgs Sparbanks byggnadsfond. Dessa hus förvärvades senare av de som bodde i dem. Senare revs det översta av dessa (nr 35) och gav plats till ett stort stenhus i hörnet med Föreningsgatan. efter att ägaren fått avslag på att bygga ett landshövdingehus:

Det översta med planterad förgård mot Föreningsgatan hade kommit i nya händer. Stentryckeriarbetaren J. L. Zetterberg och änkan Sophia Söderberg ansökte våren 1892 att på sin tomt 172 i 13:e roten enligt ritningar av arkitekt Robert Hanson få uppföra ett landshövdingehus i gatulinjen med gaveln indragen från gränsen till granntomten.132 Fasadlängden skulle bli ca 38 meter mot Föreningsgatan, men när byggnadsnämnden den 12 april avslog ansökningen var motivet varken husets storlek som sådan eller fasadens läge framme vid gatan. I stället åberopade nämnden de byggnadsvillkor som stadsfullmäktige 1870 beslutat skulle gälla vid tomtförsäljning på den del av landeriet Västra Brantdala det här var fråga om. Enligt dessa villkor fick inte källare inredas i husen, troligen i avsikt att förhindra framtida inredande av källarbostäder sedan husen övergått i privat ägo. Ansökan gällde ett hus i ”två våningar af trä på en källare af sten” (den formella termen för landshövdingehus, vilka saknade lagrum i byggnadsordningen men sedan 1876 hade byggts på dispens av Länsstyrelsen) – en ”källare” som skulle innehålla tre lägenheter.

Det hus som byggdes ritade också det av arkitekt Robert Hanson som var delägare i firman Hanson & Löfmark.

Även det nedre sparbankshuset (nr 29) revs och ersattes av ett stort stenhus.

På 1970-talet revs hela kvarteret för att lämna plats åt moderna lamellhus i enlighet med en ny stadsplan som antogs 1969. I just kvarteret Lärkträdet kom en moderna bebyggelsen att byggas i form av kvartersbebyggelse vilket annars var ovanligt vid denna tid.

Karl Gustavsgatan 31, 33 och 35 på 1920-talet. Bild: Aron Jonason. Public Domain
Karl Gustafsgatan mot söder, cirka 1910. Hörnet Thorildsgatan-Karl Gustavsgatan mitt i bild.
1888
1923

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.