Oscarsdal (Fredriksdal)

Del 7 av 15 i serien Landerier - Heden och Stampen

Landeri som låg på Stampen, då kallat Åkareheden, (12 roten 21). Arrenderades 1624-35 av Henrik Sahlefelt och kallades efter honom Sahlefelts land. Sahlefelt var också en arrendatorerna av Wahammarsäng (Stora Olskroken).

År 1653 övertogs arrendet av ”Sahlefelts land” av Söffring Nilsson. Nilsson var handelsman i Göteborg, ledare för borgerskapet och ålderman i handelsgillet. År 1680 innehades området av hans änka och nio år senare av hans änka tillsammans med släktingen Håkan Ekman, rådman som blev justitieborgmästare år 1719, samma år som han dog. Efter honom kallades denna landerimark för Ekmans äng.

1703 var burggreven Hans von Gerdes innehavare av landeriet vilket han förblev till sin död. Han var också arrendator av Wahammarsäng ihop med Wilhelm von Utfall. Från omkring 1723 arrenderade staden inte ut egendomen som nu gick under namnet Burggrevslyckan tillsammans med Wahammarsäng, Getebergsäng, Gullbergs äng och Tegelbruksängen. Burggrevslyckan ropades in 1738 på tre år av handelsman Hans Liedgren mot ett årligt arrende av 21 daler 8 öre silvermynt, men redan 1741 återgick arrendet till magistraten. Tunnbindaremästare Anders Fahlbeck arrenderade ängen 1744, mot en årlig avgift av 24 daler. År 1749 förvaltades Burggrevslyckan och flera av stadens övriga ängar av borgerskapet.

Från 1751 arrenderades Ekmans äng av spinnhuset, kvinnofängelset vid Gullbergsbro, och detta garveri anlades av Johan Schutz, Johan Fredrik Bauer (1723-1801) på Gubbero med flera. 1760 tycks arrendet ha övergått till J.F. Bauer och vid hans död togs garveriet över av dottern Hedvig Elisabet Bauer och hennes man Gustaf Rhodin (-1790). Från 1760 gick landeriet under namnet Fredriksdal. Drevs därefter av änkan till 1815 då sonen Per Rhodin tyck ha tagit över. Företaget gick dock i konkurs något år senare och från konkursboet köptes egendomen av G.N. Borgert ihop med Zacharias Wideberg. De delade landeriet på två delar där Borgert tog över garveriet med omkringliggande mark medan Wideberg tog över resten. Efter Borgerts död 1820 övertog hans svåger G.H. Paulsen dennes andel av de övriga sterbhusägarna.

1790

År 1824 blev änkefru Dorothea Schüssler ny ägare när hon den 24 november köpte arrendet för 2 500 riksdaler riksgälds. Trädgårdsmästaren Johan Landberg övertog den 23 december samma år en del av landeriet för 4 000 riksdaler riksgälds. År 1827 överlät Dorothea Schüssler sin del till Aaron Schlessinger, för samma summa som hon själv betalade. Efter Schlessingers död, inropade handelsbokhållare Gottfried Jacobsson 1832 den delen av landeriet för 2 750 riksdaler banco. Jacobsson överlät redan samma år, den 16 oktober, egendomen till handlanden Levy Fürstenberg. Lägenhetens ordningsnummer anges i protokollet till: 21.1/3 och arealen till 8 736 kvadratalnar. Arrendet uppgick till 12 riksdaler 20 skilling. Från 1832 gick egendomen under namnet Oscarsdal och från 1833 till 1900 drev Pontus Fürstenberg textilfabriken Oscarsdal med som mest 200 anställda. Fürstenberg tog också över arrendet för den tidigare Fattighusängen längre söderut som därför istället kallades Fürstenbergs äng.

1860
1860

1890 var Fattighusängen utlagd till hustomter och den tidigare Artilleri- och fängelsebegravningsplatsen hade bebyggts med lokstallar. Mangårdsbyggnaden revs 1912 och 1921 hade kvarteret där den låg börjat bebyggas.

1890
1890
1921
1921
Oscarsdal
Oscarsdal, tavla av Anders Hedenberg. 1912
Oscarsdal
Oscarsdal, sannolikt på 1890-talet
Serienavigation<< Burgården (Norra Burgården)Gummero >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.