Konvojkommissariatet

Ett av de första organiserade exemplen på konvojering till sjöss var de spanska transporterna från kolonierna i Amerika till Spanien från 1500-talet och framåt. De användes för att skydda mot brittiska kapare som vill åt de rika lasterna.

I Sverige var det Axel Oxenstierna som i augusti 1653 genomförde beslut om att svenska handelsfartyg, som drabbats hårt av det pågående kriget mellan England och Holland, skulle segla i grupp och skyddas av örlogsfartyg. Den nya konvojinrättningen kom dock inte att tillämpas i praktiken på grund av att freden i Westminster 1654 gjorde slut på kriget. Flera länder införde dock den svenska idén genom liknande system, bland andra Holland (1656) och Danmark (1683).

Från 1690 skickade Sverige årligen konvojer, och ett speciellt kommissariat instiftades i Göteborg under amiralitetet. Deltagande handelsfartyg finansierade kostnaderna för örlogseskorten, åtminstone delvis, genom en avgift på en procent av varornas värde.

Sverige införde 1723 en speciell konvojavgift (en så kallad extra licent) för alla importerade och exporterade varor, oavsett om de fraktats i konvoj eller ej. Avgiften skulle dels finansiera kostnaderna för konvojer, men dels även användas till årliga avgifter till Marocko och Barbareskstaterna för att undvika eller minska sjöröveri från dessa länders pirater och kapare. För att förvalta de medel som anslogs eller samlades in bildades Konvojkommissariatet år 1724. Konvojkommissariatet fick säte i Göteborg och den första styrelsen bestod av amiral A. J. Örnfelt, Wilhelm von Utfall, Jacob Sahlgren, Abraham Petersen, Joh. Busck och Samuel Schütz. Till sekreterare utsågs Aron Holst. 1730 blev Jean von Utfall ordförande, 1736 dog Jacob Sahlgren och efterträddes av Aron Holst, 1740 dog Samuel Schütz och efterträddes av Johan Christian Selle.

1742 flyttade kommissariatet till Stockholm. Till ny styrelse utsågs Theodor Anckarcrona (ordförande), F. Gyllenborg, N. Hysingh, P. Bedoire och Joh. Steenman. Jacob Swart utsågs till sekreterare och C. Malmström till kamrer och kassör. De flesta fartyg kom dock att utrustas i Karlskrona eller Göteborg och konvojerna samlades i allmänhet i Öresund eller utanför Göteborg.

Styrelseordförande Konvojkommissariatet

A.J. Örnfelt, 1721-1730
Jean von Utfall, 1730-1742
Theodor Ankarcrona, 1742-43
Carl Ridderstolpe, 1743-55
Hans Ankarcrantz, 1755-68
Christofer Falkengren, 1768-73
Johan Nordenankar, 1773-90
C. Olof Cronstedt, 1790-92
Joh. Henr. Nauckhoff, 1792-95
Daniel Zackau, 1795-97
Joh. Henr. Nauckhoff, 1797-1817
C. Gyllensköld, 1817-19
J. Lagerbielke, 1819-24
Claes Cronstedt, 1824-1837
Carl David Skogman, 1837-185?

Under franska revolutionen och de därpå följande Napoleonkrigen (1792-1815) använde England och dess allierade konvojering för att skydda den kommersiella handeln mot franska angrepp, understött av den starkt framväxande engelska försäkringsbranschen som satte extremt höga försäkringsavgifter för fartyg som valde att stå utanför konvojsystemet. Det Brittiska Ostindiska Kompaniets fartyg gick regelmässigt i konvoj närmast Europa där riskerna för fientliga angrepp var störst.

I perioden efter Napoleonkrigen kom systemet ur bruk, och glömdes bort som en metod att skydda sjöfart. Det berodde i huvudsak på den långa fredsperioden, men glömskan kom att orsaka stora problem i början på 1900-talet när första världskriget medförde det första större kriget med u-båtar.

Fartyg som användes av konvojkommissariatet, användningsår

Adolf Ulrik, 1759
Af Chapman (fregatt), 1806, 1831-32
Amalia (skonert), 1808-10
Bellona (fregatt), 1791-92, 1798
Camilla (fregatt), 1801-1803, 1806-08
Camilla (skepp), 1808-10, 1828-
Carlskrona (korvett), 1841-42, 1844-46
Delfin (kutterbrigg), 1802-03
Diana (fregatt), 1786-87, 1795-96
Dragon (kutterbrigg), 1795, 1798
Eugenie (fregatt), 1846-47, 1851-53
Experiment (skonert), 1828-1829
Falken (fregatt), 1759
Falken (skonert), 1840
Fama (fregatt), 1745-46
Freden (brigg), 1808-10
Fredriksværn (brigg), 1828
Fruktan (brigg), 1808-10
Fröja (fregatt), 1798-99, 1801-03
Försöket, 1813-14
Galathe´(fregatt), 1815-16
Gripen (fregatt), 1780-85, 1794-95
Götha Lejon (linjeskepp)
Helena, 1798-99
Husaren (kutterbrigg), 1794-95, 1797-98, 1800
Höken (fregatt), 1759, 1780
Hök (kutter), 1806
Illerim (fregatt), 1773-74, 1779-80
Jarramas (fregatt), 1727-29, 1760, 1798-99, 1802-03
Jarramas (korvett), 1821-22, 1828, 1838-39
Jason, 1759
Josephine (fregatt), 1837-39, 1844-45
Jägaren (fregatt), 1758-59
L’Aigle (skonert), 1840, 1844-45
La Coquette (kutterbrigg)
Lagerbjelke (korvett), 1849-52
Laaland (brigg), 1828
Maria Elisabeth (brigg), 1808-10
Mercurius (fregatt), 1760
Najaden (korvett), 1837-44, 1846-50
Neptunus (skepp), 1808-10
Nordenskjöld (kutterbrigg), 1846-47
Orädd (fregatt), 1813-14
Postiljonen (fregatt), 1759
Prins Carl (linjeskepp), 1775
Sparre (linjeskepp), 1759
Speculation, 1797-98
Sprengtporten (fregatt), 1784, 1801-02
Svalan (kutterbrigg), 1815
Svarta Örn (fregatt), 1758-60
Södermanland (linjeskepp), 1758
Taxestis (galliot)
Thetis (fregatt), 1797, 1799, 1801-03
Två Bröder (brigg), 1828-29, 1837-38
Ulla Fersen (fregatt), 1798
Uppland (fregatt), 1758, 1777
Verden (linjeskepp), 1724-25, 1727-31
Vänta Litet (kutterbrigg), 1806, 1809, 1813-15, 1821-23
Öland (linjeskepp), 1724-25
Ömheten, 1813-14

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.