Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Börsen

Börsen är en byggnad i Göteborg, vid Gustaf Adolfs torgs norra sida.Byggnaden är ritad av Pehr Johan Ekman och invigd den 1 december 1849. Börsen har länge varit stads/kommunfullmäktiges sammanträdeslokal och har även fungerat som stadens stora representationsbyggnad.

Börsen

Fastigheten ägs av Göteborgs stad och förvaltas av Higab. Den är byggnadsminne sedan 24 oktober 1968 respektive 21 december 1973.

I stadgarna år 1661 för Köp- och Handelsgillet i Göteborg, det första handelsgillet i Sverige, stod att köpmännen hade rätt att bygag suig en samlingssal (gillestuga), eller vistas på Stora Torget (nuvarande Gustaf Adolfs Torg), och vid sämre väderlek kunde de mellan kl.12 och 13 disponera stora salen i rådhusets nedre våning.

På platsen för Börsen hade tidigare legat en byggnad i Karolinsk stil, det så kallade Kaulbarska huset.

År 1781 bildades Börssällskapet, och därmed fick stadens handelsmän mer permanenta lokaler i form av stora salen i rådhuset, en kammare bredvid samt en välvd gång utanför. Detta börssäslkap upphörde så småningom och är inte identiskt med som finns idag vilket grundades 1894.

Redan på 1770-talet planerades det för ett börshus, på initiativ av stadens handelsmän, och 1844 hade de samlat ihop de nödvändiga pengarna.

Lerdjupet varierar inom området mellan 20 och 50 meter, där de större djupen finns mot Östra Hamngatan, Därför grundlades byggnaden med dubbel rustbädd på pålar under kallmurarna. År 1985 undersöktes byggnaden, och det konstaterades ojämna sättningar i storleksordningen 1-2 mm/år mot Gustav Adolfs Torg och 3-4 mm/år mot Postgatan–Östra Hamngatan. En golvdifferens uppmättes på cirka 40 centimeter mellan det sydöstra och nordvästra hörnet av byggnaden mot Postgatan, där även sprickbildning uppkommit.

Den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen till den emotsedda ”Börs- och Festivitetsbyggnaden”, och i den urholkade stenen insattes en blydosa som innehöll 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt samt en större silvermedalj med inskriptioner. Den 1 december 1849 skedde invigningen av bygget som då hade kostat 450 000 riksdaler silvermynt.

Huset krävde 2 miljoner murstenar, cementen kom från England. Fyra murargesäller från Hamburg anlitades för fastsättning av ornamenten, främst skapade av hovbildhuggaren, professor Axel Fahlcrantz.

Professor Carl Gustaf Qvarnström hade fått i uppdrag att modellera de sex frisskulpturerna, längst upp på husets fasad mot torget. De är gjutna i zink på Finspongs gjuteri, och föreställer från vänster; ”Idogheten” – en kvinna som bär en slända och ett timglas, ”Lyckan” – kom senare att kallas Freden, eftersom hon håller en palmkvist i vänstra handen, den högra handen bär en krona och vänster fot vilar på ett klot, ”Handeln- och Sjöfarten” – gestaltas av Mercurius och respektive Neptunus, ”Rikedomen” – en kvinna, rikt draperad, lutar sig mot en vinstock med druvklasar, och i vänster hand bär hon rikedomens symbol, ymnighetshornet, ”Industrien” – en kvinna bär i höger hand en stav med vingar och en hand med vaksamhetens öga, vänster hand vilar mot ett roder.

Modellformarna till de övriga ornamenten sändes till Jonsereds gjuteri, som där fyllde dem med gjutjärn, ett dittills nästan oprövat material för ändamålet.

Den tyske dekorationsmålaren F. Hagedorn fick uppdraget att utföra dekorationsmålningen, tillsammans med den italienske stuckatören Antonio Detoma. Dessa arbeten väckte så stort intresse bland allmänheten att tillträde endast medgavs mellan klockan 13 och 14.30 på söndagar.

Det första stadsfullmäktige-sammanträdet skedde 5 januari 1863 kl.10.00.

1895 drabbades Börsen av en eldsvåda, som skadade vissa delar. Den kommande renoveringen misslyckades delvis och därför beslöt man att göra en om- och tillbyggnad 1904-1905, och nyinvigningen skedde 17 februari 1906.

Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 467 000 kronor.

Text från Wikipedia.

Advertisements

Kommentera