Göteborgs tomtägare och staden inom vallgraven

Göteborgs tomtägare är en webbsajt som presenterar omkring 900 tomter i Göteborg och deras ägare under perioden 1637-1807. Texterna är resultatet av Olga Dahls forskningar under flera decennier och utgör ett unikt material för studiet av Göteborgs historia. Sajten öppnades till Olga Dahls 90-årsdag den 20 september 2007. Hon avled den 3 oktober 2009.

Sajten har ett stort värde men låg Google-rank. Därför kommer vi på denna sajt för att göra materialet på Göteborgs tomtägare mer tillgängligt genom att efterhand lägga upp material som länkar till olika sidor på Göteborgs tomtägare från denna sajt som har hög Googlerank. I länksidorna kommer vi att skriva en sammanfattning av informationen på Göteborgs tomtägare. För överskådlighetens skull är det organiserat efter nutida kvarter. På Göteborgs tomtägare är det främst organiserat enligt det gamla rote-systemet och där finns en klickbar karta.

Roteindelningen av det ursprungliga stadsområdet inom vallarna (begränsat av Larmgatorna) hade sedan 1600-talet följt de tio öst-västliga gatorna (s.k. ”långgator”). Med början i söder (1:a roten, Vallgatan) och avslutning i norr (10:e roten Kvarnbergsgatan-Klädpressaregatan) bildades varje rote av tomtraderna på ömse sidor av gatan. Ett tidigare system var indelningen i fem ”kvarter” med kanalerna som avgränsning – 1:a-3:e kvarteren söder om Stora Hamnkanalen, 4:e och 5:e kvarteren norr om samma kanal.

Kvarter, avgränsande nutida gator (ungefärligen, från sydväst till nordost)

Inom Vallgraven

Artilleristallet, Ekelundsgatan-Vallgatan-Magasinsgatan-Södra Larmgatan
Biskopen, Magasinsgatan-Vallgatan-Västra Hamngatan-Södra Larmgatan
Larmtrumman, Västra Hamngatan-Vallgatan-Korsgatan-Södra Larmgatan
Idogheten, Korsgatan-Vallgatan-Kungsportsplatsen-Södra Larmgatan

Sidenvävaren, Ekelundsgatan-Kungsgatan-Magasinsgatan-Vallgatan
Gymnasiet, Magasinsgatan-Kungsgatan-Västra Hamngatan-Vallgatan
Varuhuset, Västra Hamngatan-Kungsgatan-Korsgatan-Vallgatan
Herrnhutaren, Korsgatan-Kungsgatan-Östra Hamngatan-Vallgatan
Vattenkällan, Östra Hamngatan-Kungsgatan-H.Hjörnes plats-Kungsportsplatsen

Hyrkusken, Ekelundsgatan-Kyrkogatan-Magasinsgatan-Kungsgatan
Stadsmäklaren, Magasinsgatan-Kyrkogatan-Västra Hamngatan-Kungsgatan
Domkyrkan, Västra Hamngatan-Kyrkogatan-Korsgatan-Kungsgatan
Snusmalaren, Korsgatan-Kyrkogatan-Östra Hamngatan-Kungsgatan
Klensmeden, Östra Hamngatan-Kyrkogatan-Östra Larmgatan-Kungsgatan

Tre Remmare, Ekelundsgatan-Drottninggatan-Magasinsgatan-Kyrkogatan
Sparbanken, Magasinsgatan-Drottninggatan-Västra Hamngatan-Kyrkogatan
Holländaren, Västra Hamngatan-Drottninggatan-Lilla Kyrkogatan-Kyrkogatan
Domprosten, Lilla Kyrkogatan-Drottninggatan-Korsgatan-Kyrkogatan
Bokhållaren, Korsgatan-Drottninggatan-Östra Hamngatan-Kyrkogatan
Värnamo, Östra Hamngatan-Drottninggatan-Fredsgatan-Kyrkogatan
Perukmakaren, Fredsgatan-Drottninggatan-Östra Larmgatan-Kyrkogatan

Residenset, Södra Hamngatan-Lilla Torget-Ekelundsgatan-Otterhällegatan
Neptunus, Ekelundsgatan-Magasinsgatan-Drottninggatan
Alströmer, Magasinsgatan-Lilla Torget-Västra Hamngatan-Drottninggatan
Kommerserådet, Västra Hamngatan-Södra Hamngatan-Korsgatan-Drottninggatan
Frimuraren, Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan
Arkaden, Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan
Härbärget, Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan

Sockerbruket, Brunnsparken

Nordstan

Gamla Tullen, Skeppsbron-Postgatan-Smedjegatan-Norra Hamngatan
Ostindiska Kompaniet, Smedjegatan-Köpmansgatan-Tyggårdsgatan-N. Hamngatan
Kristine Kyrka, Tyggårdsgatan-Köpmansgatan-Gustaf Adolfs Torg-Norra Hamngatan
Kronobageriet, Ö.Hamngatan-Köpmansgatan-Nils Ericssonsplatsen-N. Hamngatan

Lilla Berget, Smedjegatan-Postgatan-Tyggårdsgatan-Köpmansgatan
Traktören, Tyggårdsgatan-Postgatan-Torggatan-Köpmansgatan
Högvakten, Torggatan-Postgatan-Östra Hamngatan-Köpmansgatan
Köpmannen, Östra Hamngatan-Postgatan-N. Ericssonsplatsen-Köpmansgatan

Franska tomten, Skeppsbron-Kronhusgatan-Smedjegatan-Postgatan
Kronhuset, Smedjegatan-Kronhusgatan-N.Kvarnbergsgatan-Postgatan
Gamla Teatern, Nedre Kvarnbergsgatan-Kronhusgatan-Torggatan-Postgatan
Borgaren, Torggatan-Kronhusgatan-Östra Hamngatan-Postgatan
Nålmakaren, Östra Hamngatan-Kronhusgatan-Götgatan-Postgatan
Gästgivaren, Götgatan-Kronhusgatan-N. Ericssonsplatsen-Postgatan

Vadman, Spannmålsgatan-Nedre Kvarnbergsgatan-Kronhusgatan
Enigheten, Nedre Kvarnbergsgatan-Spannmålsgatan-Torggatan-Kronhusgatan
Polismästaren, Torggatan-Spannmålsgatan-Östra Hamngatan-Kronhusgatan
Tenngjutaren, Östra Hamngatan-Spannmålsgatan-Götgatan-Kronhusgatan
Strykjärnet, Götgatan-Spannmålsgatan-Norra Larmgatan-Kronhusgatan

Klädpressaren, Östra Hamngatan-St.Eriksgatan-Norra Larmgatan-Spannmålsgatan

Stadskvarnen, Klädpressaregatan-Nedre Kvarnbergsgatan-Spannmålsgatan
Vindragaren, N. Kvarnbergsgatan-Klädpressaregatan-Torggatan-Spannmålsgatan
Göta Kanal, Torggatan-Klädpressaregatan-Östra Hamngatan-Spannmålsgatan

Navigationsskolan
Kvarnberget, St. Eriksgatan-Mjölnaregatan-Klädpressaregatan-Övre Spannmålsgatan
Mjölnaren, St. Eriksgatan-Mätaregatan-Klädpressaregatan-Mjölnaregatan
Mätaren, St. Eriksgatan-Nedre Kvarnbergsgatan-Klädpressaregatan-Mätaregatan
Ljusstöparen, St. Eriksgatan-Torggatan-Klädpressaregatan-Nedre Kvarnbergsgatan
Lilla Bommen, St. Eriksgatan-Östra Hamngatan-Klädpressaregatan-Torggatan

Otterhällan-Kungshöjd

Hästekvarnen, på Otterhällan, Otterhällegatan-Ekelundsgatan-Kungsgatan-Käppslängareliden
Käppslängaren, på Otterhällan, Otterhällegatan-Käppslängareliden-Kungsgatan

Utanför kvartersindelningen och tomtindelningen på Göteborgs Tomtägare

När det f.d. fästningsområdet indelades enligt raseringsplanen 1807 skapades en ny serie ”kvarter” med de gamla infarterna över vallgraven som avskiljare (på insidan vallgraven: 6. kv. utanför Norra Larmgatan i nordost (numera del av Östra Nordstan), 7. kv. utanför Östra Larmgatan i sydost (Stora Nygatan), 8. kv. utanför Södra Larmgatan respektive Kungsgatan i söder och sydväst (inkluderar Kungshöjd och Rosenlund), 9. kv. utefter älven (Skeppsbron, Packhusplatsen och Lilla Bommen) och på utsidan vallgraven: 10. kv. mot Nya Allén längst i sydväst, d.v.s. nuvarande Pustervik).

Närmast utanför det egentliga stadsområdet var donationsjorden indelad i förstäderna Masthugget (11:e roten) och Östra Haga, senare Nya Haga (numera Haga) medan de övriga nästan nio tiondelarna av stadens område fram till reglering enligt 1866 års stadsplan betecknades 12:e roten. Denna, även kallad ”landeriroten”, var i sin tur indelad i två avdelningar åtskilda av Fattighusån: 12:e rotens första avdelning mot älven respektive andra avdelning utanför vallgraven/Nya Allén på den egentliga stadens landsida. Den fastighetsadministrativa reform som genomfördes 1923 innebar ett nytt registersystem. Nummerföljden av rotar ersattes av namngivna stadsdelar. Rotarnas löpande tomtnumrering, eller senare regleringars tomtlitterering inom numrerade kvarter, ersattes 1923 av stadsdelarnas konsekventa kvartersindelning med nummer och namn samt tomtnummerföljd inom respektive kvarter.)

Nordstan, 6:e kvarteret

Gustavus Primus, Östra Nordstaden
Hövågen, Östra Nordstaden
Nye Port, Drottningtorget

Stora Nygatan, 7:e kvarteret

Göta Källare, Hotellplatsen-Vallgraven-Slussplatsen-Södra Hamngatan
Slusskvarnen, Östra Larmgatan-Södra Hamngatan-Stora Nygatan-Drottninggatan
Vallen, Östra Larmgatan-Drottninggatan-Stora Nygatan-Lilla Drottninggatan
Synagogan, Östra Larmgatan-Lilla Drottninggatan-Stora Nygatan-Lilla Kungsgatan
Manegen, Östra Larmgatan-Lilla Kungsgatan-Stora Nygatan-Trädgårdsgatan
Bastionen, Östra Larmgatan-Trädgårdsgatan-Stora Nygatan-Lilla Nygatan
Gamle Port, Östra Larmgatan-Lilla Nygatan-Stora Nygatan-Kungsportsplatsen

8:e kvarteret

Inom Vallgraven

Johannes Dux, Kungstorget-Kungsportsplatsen-Basargatan
Kungstorget
Saluhallen, Lilla Korsgatan-Södra Larmgatan-Kungstorget-Basargatan
Blomsterkvasten, Västra Hamngatan-Södra Larmgatan-Lilla Korsgatan-Grönsakstorget
Jungfrustigen, Magasinsgatan-Södra Larmgatan-Västra Hamngatan-Sahlgrensgatan
Spruthuset, Arkitektgatan-Södra Larmgatan-Magsinsgatan-Läroverksgatan
Engelska Kyrkan, Hvitfeldtsplatsen-Södra Larmgatan-Arkitektgatan-Läroverksgatan
Gamla Latin, Hvitfeldtsplatsen-Läroverksgatan-Magsinsgatan-Sahlgrensgatan

Otterhällan

Ekelunden
Otterhällan
Lasarettet
66 kvarteret
Hästbacken
Surbrunn
Branten (Bergsprängaren)

Kungshöjd

Telegrafen, Kaserngränden-Kungsgatan-Kaserntorget
Arsenalen, Hvitfeldtsgatan-Kungshöjdsgatan-Arsenalsgatan
Luntantu, Luntatugatan-Kungsgatan-Kungshöjdsgatan-Hvitfeldtsgatan
Carolus Rex, Bastionen Carolus Rex-Kungsgatan-Luntantugatan-Arsenalsgatan

Rosenlund

Kasernen, Kungshöjdsgatan-Hvitfeldtsgatan-Hvitfeldtsplatsen-Rosenlundsgatan
Rosenlund, Esperantoplatsen/Stora Badhusgatan-Bastionen Carolus Rex-Rosenlundsgatan
Fiskaren, Rosenlundsgatan-Rosenlundskanalen
Vävaren, Rosenlundsgatan-Rosenlundskanalen
Carlsport, Esperantoplatsen
Elektricitetsverket, Skeppsbron-Surbrunnsgatan-Stora Badhusgatan/Esperantoplatsen

Murarna runt Göteborg började rivas 1807 efter att tillstånd erhållits av Kungl. Maj:t år 1806. Enligt den plan som upprättades för befästningsstråket av Carl Wilhelm Carlberg år 1808 skulle befästningarna längs älven behållas, men år 1812 gjordes en plan för rivning och hamnutbyggnad av Skeppsbrons västra del. En del av befästningens rester, den raserade Badstugubastionen (S:t Eriks bastion), som vette mot älven, blev som ett fundament för Keillers verkstad. Det är oklart vilket år bastionen revs. Den närliggande Carlsporten, den sydvästra porten genom befästningsverket, revs dock år 1820.

Alexander Keiller köpte år 1841 ett antal tomter i området. Vid köpet bestod de av vassar mudder från älven och rivningsmassor. Tomterna inramades snart av Göta älvs strand, Verkstadsgatan, samt Stora och Lilla Badhusgatan.

På 1840-talet rätades den västra delen av Göteborgs vallgrav ut och blev det som idag heter Rosenlundskanalen. Vallgravens sicksackmönster rätades ut och kanalen breddades för att bland annat fiskebåtar skulle kunna komma in till det nya Fisktorget (Rosenlundstorget) dit fiskhandeln flyttades från Stora hamnkanalen år 1849.

Efter att Keillers mekaniska verkstad uppförts 1841 byggdes Göteborgs första gasverk 1842 vid kanalens norra kaj längst ut vid älven på den plats där Rosenlundsverket ligger idag. Längre in längs kanalen tillkom 1847 Rosenlunds bomullsspinneri. Alexander Keiller var starkt engagerad i båda dessa etableringar och stod exempelvis för ledningen vid byggnationen av Rosenlunds bomullsspinneri och levererade dessutom drivkraften i form av en ångmaskin med hundratjugo hästkrafter.

Längs älvstranden anlades en första kajanläggning i form av en L-formad träbrygga 1842. Ett par år senare, 1844–45, byggdes Stenpiren och därefter en ångbåtsbrygga 1852 (Träpiren) som låg där det nya färjeläget Stenpiren ligger idag. Härifrån anlades en stenkaj fram till Verkstadsgatan år 1854–55. Först 1864–67 färdigställdes stenkajen ända fram till Rosenlundskanalen. Namnet Stora Badhusgatan blev officiellt först 1852 och gatan löpte då mellan Keillers badhus samt Keillers mekaniska verkstad. Lilla Badhusgatan som avgränsade verkstadstomterna i nordöst fick sitt namn samma år. Verkstadsgatan som gick söder om Keillers verkstad mellan Stora Badhusgatan och Skeppsbron fick sitt namn först 1861 just efter Keillers verkstad.

9:e kvarteret

Skeppsbron

Merkurius, Skeppsbron-Bryggaregatan-Stora Badhusgatan-Surbunnsgatan
Redaren, Skeppsbron-Verkstadsgatan-Stora Badhusgatan-Bryggaregatan
Verkstaden, Skeppsbron-Lilla Badhusgatan-Stora Badhusgatan-Verkstadsgatan
Stora Bommen, Skeppsbron-Skeppsbroplatsen-Stora Badhusgatan-Lilla Badhusgatan

Packhuskajen/Packhusplatsen

Packhuset
Magasinet
Kruthuset, Packhusplatsen-Smedjegatan-Kronhusgatan

Lilla Bommen

Dirigenten, modernt kvarter som skapades när Göteborgsoperan byggdes 1994.På platsen fanns mellan 1835 och 1850 ett par byggnader för Göteborgs simskola.
St. Erik