Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Olof Asklunds Ångbageri

Del 17 av 18 i serien Sveriges handel och industri

”Ett modernt bageri” har man med skäl kallat denna anläggning, som i alla tekniska detaljer är det för närvarande nyaste och mest framstående i vår stad.

Olof Asklund kom som sjuttonårig bondson hit till Göteborg år 1865 och fick anställning hos dåvarande bagaren A. Mellgren i Majorna, hvarefter han, sedan gesällprofven voro aflagda, arbetade i J. W. Petersons wienerbageri å Drottninggatan, där han äfven fick inhämta grunderna i finbageriet.

I början af år 1874 öfvertog Asklund som egen affär det gamla Schutzska bageriet vid Landsvägsgatan, hvilket han innehade i 5 år. Då rörelsen här gick med mycken framgång, beslöt han sig för att uppföra ett nytt större bageri och utrusta detta efter den tidens fordringar. Till detta bageri, som förlades å Albogatan 6 i den då nästan nya stadsdelen Annedal, uppgjorde stadsarkitekten V. von Gegerfelt ritningarne, hvarvid tillämpades flera nya anordningar.

Hit inflyttade Asklund i slutet af år 1879 och hade äfven här sådan framgång, att byggnaden så småningom blef för trång för den stora verksamheten och behöfde utvidgas. Omkr. 40 arbetare sysselsattes här de senare åren dagligen.

I stället för att omändra och tillbygga detta bageri, beslöt sig Asklund för att inköpa en tillräckligt stor tomt och där låta uppföra ett etablissement, som icke blott till sin storlek, utan äfven i alla andra afseenden skulle blifva lämpligt för allmänhetens tillgodoseende med ett förstklassigt fabrikat. För ändamålet inköptes fastigheten med adressnummer Öfra Husargatan 13, hörntomten mellan denna gata och Risåsgatan.

Herr Asklund uppdrog åt arkitekten Gustaf Elliot att uppgöra ritningame till det nya bageriet och anmodade denne att i utlandet företaga studieresor för att erhålla kännedom om moderna anordningar och detaljer i stora och framstående bagerier. Sedan detta skett och ritningarne blifvit fastställda, påbörjades byggnadsarbetet i maj 1900 och afslutades i december 1901, då de nya lokalerna så småningom togos i anspråk. Byggnadsföretaget, hvarmed var förenadt ett betydande grundläggningsarbete, verkställdes af hr Nathan Persson.

Asklunds bageri

Byggnaden, som är uppförd af tegel i tre våningar med en rymlig vindsvåning, bildar en fyrkant omkring en ganska rymlig, helt och hållet asfaltbelagd gård, under hvars hela utrymme finnes en källarvåning med särskild plats för två dynamomaskiner och två ångmaskiner med tillhörande ångpannor, som bland annat åstadkomma den behöfliga kraften för såväl själfva fabrikationen som för den elektriska belysningen och motordriften, hvilken kommit till användning öfverallt, där sådant varit möjligt.

Byggnadens hufvudfasad är belägen mot Öfra Husargatan och rikt utstyrd i modem stil; natursten har kommit till betydande användning vid densamma, portalen är omgifven af skulpterad täljsten i vacker grön färgton och bottenvåningen utgöres af granit.

De olika våningarna i bageriet äro skilda från hvarandra medelst trossbottnar af betong och järn och för att på sina ställen kunna undvika stöd och pelare för uppbärande af taket hafva bärbjälkame erhållit betydande dimensioner. Mellan de olika våningarna leda trappgångar af sten, hvarförutom elektriska hissar förmedla varu- och persontransporter dem emellan.

Från gatan kommer man direkt in i den stora, ljusa och väl inredda butiken, hvartill ingången förlagts i själfva hörnet mellan de ofvannämnda gatorna. De olika brödsorterna föras till butiken medelst praktiska anordningar från de skilda afdelningarne inom bageriet.

Bageriafdelningen för mjuka brödsorter är förlagd till två våningar åt Risåsgatan, under det att i den tredje åt samma sida är förlagdt småbrödsbageriet; knäckebrödsbageriet ligger söder om porten åt öfra Husargatan, wienerbröds- och konditoriafdelningen är förlagd i gårdsbyggnaden åt söder.

Bakningen verkställes dels i två stora järnugnar af dansk tillverkning, dels i sex st. tyska ugnar och dels i fem ugnar af svensk konstruktion, hvaribland två synnerligen intressanta för knäckebrödsfabrikationen. Eldningen af ugnarna sker bakifrån i särskilda tillstängda rum, så att intet stybb o. d. kan inkomma i bagerilokalerna.

I vindsvåningen äro magasinslokalerna belägna, och härifrån verkställes äfven siktningen af mjölet under tillsyn af en för detta ändamål anställd mjölnare. Det har nämligen visat sig, att äfven de allra finaste mjölsorter tarfva en omsiktning före begagnandet och att först härigenom en verkligen god förbakningsråvara kan åstadkommas. Sedan siktningen skett och den i åtskilliga fall förekommande blandningen af olika mjölslag verkställts i en för ändamålet sinnrikt inrättad blandningsmaskin, föres mjölet medels exhaustorer i långa ledningar genom de olika våningame till de med särskilda nummer försedda trattarne of vanför degknådningsmaskinema (se nedersta bilden å sid. 5), där mjölet direkt tömmes från tratten i maskinen.

Degknådningen utföres i stora gjutna järnskålar, som rotera rundtomkring, under det att ett par kring sin axel roterande vingar verkställa knådningsarbetet —konstruktionen är Bolinders —; vattnet tillsättes genom särskilda slangar, som ledas från en behållare, där vatten af olika värmegrader automatiskt tillblandas. För en hvar ligger det i öppen dag, att detta medelst maskineri utförda arbete är att föredraga framför beredandet för hand, som eljest är det vanliga i våra bagerier.

Sedan degen jäst, placeras en viss mängd däraf på en apparat, som genom en enkel manipulation tillverkar 20, 30 h 50 st. exakt lika stora degbitar. Dylika apparater finnas flera stycken. Af bitarna tillverka sedan arbetarne de olika bröden, som med spade lyftas på bräden, hvarefter de införas i ugnen och bakas.

I knäckebrödsbageriet tillämpas äfvenledes den moderna bageriindustriens bästa uppfinningar. Här placeras de utkaflade bröden på en roterande järntrådsduk, som långsamt passerar genom ugnen, hvarvid bröden utsättas för den behöfliga värmegraden. På motsatta sidan emottagas de färdigbakta bröden och föras direkt till inpacknings- och etiketteringsrummet .

De olika slags brödsorter, som tillverkas, äro: surbröd, pomerans-, Stettin- och hushållsbröd, franska bröd, barkis, rundstycken, smörbröd, gifflar, slätfranska, kuvertbröd, engelska bröd, vattenbröd, limpor (flere sorter), katalanebröd, stockholmslimpor, rågkakor, hårdt bröd, grofva kakor, stumpar, korintbröd och norska bröd. Af småbröd och tebröd tillverkas bl. a. bullar, saffransbröd, kransar, wienerbröd, dyfvelkattor, flätor, simlor, kringlor och flere sorters skorpor.

Som nämndt har bageriet äfven en första klassens konditoriafdelning, där finaste tårtor, bakelser, kokosbröd, kanapärer, mandelkubbar o. d. tillverkas.

Tillverkningsvärdet uppgick år 1902 oaktadt den stora lockouten till 1/2 million kronor. För närvarande äro utom kontorspersonalen 100 personer anställda i bageriets tjänst, hvaraf 45 manliga och 17 kvinnliga bagare.

Axel Ramm

Serienavigation<< Göteborgs Förnyade Ångkvarns ABAlmedahls Fabriks AB >>
Advertisements

Kommentera