Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Brödupproret 1917

Brödupproret var en rad demonstrationer och kravaller som utbröt i maj 1917 i Göteborg i samband med Hunger- och militärdemonstrationerna i Sverige och som var en reaktion på svälten som rådde i skuggan av första världskriget, och regeringens hårdföra livsmedelspolitik. Redan under april hade dock en rad demonstrationer genomförts i Göteborg och på andra håll. I Göteborg var det demonstrationer den 21/4, 23/4, 25/4, 27/4 och i Mölndal den 25/4.

Minnesmärke över Hungerupploppen i Göteborg år 1917

Minnesmärke över Hungerupploppen i Göteborg år 1917. På Järntorget. Detalj från en skulptur.

Den 5 maj samlades cirka 40 000 personer i en massdemonstration i Annedal, Haga, Masthugget och Landala. Till slut kallades militär från Göta artilleriregemente in för att återställa ordningen. Klockan 09.00 samlades kvinnor vid Majornas Ångbageri butik vid Allmänna vägen. Kvinnorna krävde att få köpa bröd utan kuponger, vilket annars krävdes. Vid en annan butik samlades huvudsakligen kvinnor för att få köpa potatis. Uppgiften att endast sättpotatis fanns trodde de inte på. Några timmar senare besöktes ytterligare en butik vid Redbergsvägen 28. Många affärer plundrades och polisen kunde bara vara närvarande för vid en del av dem.

Klockan 15.00 samlades demonstranter vid Johannesplatsen I Masthugget. Standar med texten ”Fred Bröd” framfördes. Nelly Thüring övertalade kvinnorna att ställa in och skjuta upp demonstrationen till den 6 maj. Den kulle varifrån hon höll sitt tal kallades därefter för ”Thürings kulle”. Från Johannesplatsen begav sig ändå en folkmassa till Göteborgs ångbageris butik vid Andra Långgatan. Polis tillkallades för att utrymma butiken. Cirka 1 000 personer samlades utanför. Fler poliser anlände för att spärra av området kring butiken. Därifrån begav sig folk till Olof Asklunds ångbageris butik vid Övre Husargatan. Polisen ordnade en kö så att folk kunde få handla i butiken utan kuponger. Klockan 17.00 skingrades folkmassan. Ridande poliser gjorde chocker mot demonstrerande arbetare med dragna sablar. 9 demonstranter skadades så allvarligt att de fick föras till sjukhus. Först några timmar efter midnatt var gatorna tomma.

Den 6 maj började lugnare än dagen innan. Affärer uppsöktes, arbetare betalde med pengar, inte med ransoneringskuponger. Handlar som vägrade ta emot pengar hotades. Senare på dagen blev det återigen plundringar mot de butiker som tidigare inte sålt varor mot pengar.

När en affär plundrades i hörnet Haga Östergata/Husargatan i Haga sattes ridande poli åter in och omfattande kravaller startade. Glassplitter kastades mot ridande poliser och brunnslock i gatan togs bort för att hindra polisens chockattacker. Såväl poliser som demonstranter skadades.

Militär tillkallades av Göteborgs polismästare Martin Kjellin sedan folkmassan blivit större och större och läget upplevdes som allt mer hotande. Ett par hundra götaartillerister från Kviberg om 10-15-mannapatruller red ut längs gatorna. Stenkastning startade, varpå militär och polis gick till attack. Kanske 8 000 personer deltog i kravallerna. Många personer skadades. Kravaller ägde också rum kring Järntorget och i Masthugget.

Ny Tid kritiserade särskilt militären. Den 7 maj utpekade Göteborgs Morgonpost arbetarrörelsens organisationer som skyldiga, särskilt Nelly Thüring. Ny Tid besvarade anklagelserna mot Thüring. Oorganiserade kvinnor utpekades istället som initiativtagare och pådrivande.I Arbetareföreningens hus hölls den socialdemokratiska kvinnoklubbens möte senare på kvällen, där Thüring tillbakavisade anklagelserna mot sig. Göteborgs arbetarekommun manade till att folksamlingar skulle undvikas.

Inalles 30 personer dömdes för upplopp, en del även för stöld, till mellan fem månaders straffarbete och bötesbelopp. Tre minderåriga dömdes till uppfostringsanstalt.

Källor:

  • Wikipedia
  • Mats Adolfsson, Bondeuppror och gatustrider 1719-1932, 2007

 

Advertisements

3 Responses to Brödupproret 1917

  1. […] vid magistraten i Göteborg. År 1901 blev han polisintendent i Göteborg och 1903 polismästare. Under kravallerna i Göteborg 1917 tillkallades på hans order militär mot […]

  2. […] Ursprungligen publicerat på Det gamla Göteborg. […]

Kommentera