Kristinedal

Landeri som etablerades redan på 1600-talet vid Nylöses upplösning som stad. Från början var det uppdelat på flera smålotter som förenades till en enhet först vid mitten av 1700-talet. Enligt uppgifter från 1760-talet anlades ett landeri först av Gierdt Danielson som inkommit till Sverige från Holland under Gustav II Adolfs regeringstid. Under denna tid var landeriet uppdelat i en östlig och en västlig del. Den östliga delen innehades senare av Johan Gerdtsson som troligen är föregångarens son. Östra hälften av landeriet kallades därför i början av 1700-talet för Johan Gerdtssons landeri.

Den västra delen omtalas i beskrivningen till 1696 års karta som bokhållare Åke Håkenssons gård i gamle stan, illustration 5. En intressent i denna del är Oluf Arvedsson som arrenderar gårdens kålgårdar som dessutom innehåller några fruktträd. Asmund Swahn köpte den västra delen av landeriet från bokhållaren Åke Håkansson. Efter Swahns död ärvdes det av hans son David Swahn och rådman Gabriel Kling, vilka år 1736 avyttrade arrendet till Niclas Sahlgren.

Från 1730-talet innehades den västra delen av landeriet av Niclas Sahlgren som också innehade Ånäs landeri på vars mark ett sockerbruk anlades. Under Sahlgrens tid besöktes gården bland annat av Carl von Linné. Efter Sahlgren tog Clas Alströmer över på Kristinedal. Denna köpte också en del av Bagaregårdens landeri som omfattade det som vi idag kallar Strömmensberg men som också kallats Kristinedalshöjden. På denna del av egendomen byggde han ett hus på 1780-talet som kallades Fåfängan.

1790. Sockerbruket, Kristinedal, Marieholm och Gamlestadens landerier.

1786 innehades landeriet av överste Benjamin Malmsköld och på 1800-talet innehades stället av stadsmäklaren J.P. Ström som övertog arrendet år 1850 men 1872 sålde det till Anders Leffler. På markerna fanns fler mindre gårdar och torp, bland annat Fåfängan, Lilla Härlanda och torpet Nyttan på toppen av nuvarande Strömmensberg (Bagaregården).

Kristinedal 1873. Nya Lödöses vallgrav fortfarande synlig

Kristinedals ägor 1873.

1897 inlöste Göteborgs stad landeriet. Huvudbyggnaden på Kristinedals landeri stod kvar till 1960-talet då den revs för anläggandet av nya vägar och trafikplatser.