Det ideliga regnandet nådde sin kulmen i går då formligt skyfall rådde större delen av dagen. Resultatet uteblev icke. Vattnet steg häftigt i diken och bäckar och särskilt Mölndalsån växte med oroväckande hastighet. Man telefonerade till hamnkontoret för att få dammarna vid Gårda och Drottningtorget öppnade, men innan detta hunnit utföras hade stora översvämningar redan skett.
Man måste slutligen även öppna på själva slussportarna, men därmed kunde också faran för större förödelser anses avvärjd. Mellan kl. 10 och 11 i går kväll nådde vattnet sin höjdpunkt, men föll därpå till 6-tiden i morse, då emellertid en stagnation inträffade. I förmiddags har vattnet sjunkit ytterligare betydligt. Uppehållsvädret kom mycket lägligt, ty hade regnandet fortsatt , så hade betydande skador inte kunnat undgås.
Bilden hämtad från Digitalt museum, Spårvagnshallarna vid Göteborgsvägen, 1923.
Almedalsvägen stod i går kväll fullständigt under vatten, och några personer måste taga sig fram pr vagn för att kunna uppnå sin bostad. Lyckholms bryggerier voro avskurna från yttervärlden. I portgången och ett gott stycke in på gården kunde man ha färdats i båt, och en del hästar måste föras ut ur stallet.
I Almedals fabriker trängde vattnet in i bottenvåningarna i nästan samtliga byggnader. Man mätte vattenståndet till 2 tum högre än det högsta hittills uppmätta, vid översvämningen 1912. Man är emellertid van vid översvämningar, och har träffat sina försiktighetsmått, meddelades vide ett besök som en av Handelstidningens medarbetare i dag gjorde på platsen.
Lagren ligga sålunda ej direkt på golvet, utan på bräder, vilande på tegelstenar. Denna förtänksamhet har skyddat från större ödeläggelse. Vattnet steg på sina ställen ända upp till brädgolvet, och det fattades endast en halv tum för att linlagret skulle ha förstörts. Nu blevo endast några säckar våta, varjämte kardmaskinerna måste stoppas. Förlusterna beräknades dock endast till något hundratal kronor.
Längs hela ån mellan Getebergsäng och Mölndal hade vattnet nått upp och på sina håll även trängt in i de lägst liggande husen. Värst hade man det kanske i det s.k. Nybygget, ett gammalt fallfärdigt hus nere vid ån. Där vaknade invånarna vid att vattnet stod högt på golvet och hela huset var omflutet. Här som på många andra ställen orsakades översvämningen mera av vatten som strömmade ned från bergen och fälten ovanför, än av vattenståndets stigande i ån.
I Förenade Svenska tändsticksfabrikerna hade vattnet trängt in i pannrummet, och längre uppåt ån blevo några kolupplag och trädgårdar översvämmade. I Claes Johanssons väveri har man tagit lärdom av tidigare erfarenheter och höjt pannorna, vilka därför undgingo att hotas av det stigande vattnet. Flera fält voro här översvämmade, och på sina ställen gick vattnet i natt ända upp mot spårvägslinjen.
Vid Mölndalsbro var situationen ett slag ganska kritisk, och vid 11-tiden i går slog vattnet mot det undre brovalvet. Hörnhuset vid bron, där Göteborgs och Bohusläns sparbank har sin lokal, var länge hotat, och ännu vid 10-tiden i dag sköljde den häftiga strömmen längs husväggarna.
Vägskälet norr om Åbro stod under vatten i många timmar, och man kunde endast gissa sig till var vägen mot Kärra skulle gå.
Några större skador ha dock som sagt inte förorsakats. Några trädgårdstäppor ha förstörts, men annars torde det allvarligaste vara, att vägarna på sina håll underminerats. Särskilt är detta fallet vid Forsåker och Balltorp.
Även vid Säröbanan ha en del översvämningar förekommit. Särskilt svårt har man haft det vid Billdal, där vägarna till stationshuset avskurits.
Telefonlinjerna ha också skadats av ovädret, och kabelbrott ha uppstått på linjen mellan Mölndal och Kungsbacka. Sålunda har man i dag på morgonen icke haft förbindelse med Lindome, Anneberg, Fjärås, Norrby Vallda och Onsala. Till Kungsbacka har man kommit fram på en ledning över Särö och till Åsa över riksledningen till Varberg. (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartsmuseum, 28 augusti 1923). Texten hämtad från Göteborgs historia.