Claudius Kloot - Göteborgs historia

Claudius Kloot, född omkring 1612 i Arboga, död 1690 i samma stad. Gift med Barbara Smidt. De hade bland annat dottern Katarina Kloot (1645?-1673) som var gift med Erik Andersson Grotte (1643-1722).

Kloot blev student i Uppsala 1628 och i Franeker i Nederländerna 1633 och blev jurist. Han blev Göteborgs stads sekreterare 1636. Från 1646 eller 1647 var han rådman i samma stad. År 1655 avsattes han efter att han gjort sig skyldig till sedlighetsbrott.

I Göteborg råkade han illa ut, då han inblandades i en process rörande ett barnamord, för vilket hans piga Anna Jönsdotter anklagades. Kloot, som förnekade faderskapet men erkände att de haft sexuellt umgänge dömdes 1655 till 80 sm i böter samt avsättning från rådmanstjänsten. Anna Jönsdotter dömdes till döden för hor och barnamord. Åklagaren Hans Larsson anklagade henne bl a för att ha grävt ned barnet på slaktare Klas Lammekötts gård som verkar ha legat på Stampen. Enligt Anna skulle dock barnet ha varit dödfött.

Skarprättaren Mäster Hans erhöll den 26 april 1655 fem daler sm för utförd avrättning på Stora torget. Kloot med familj befann sig redan då på deras sommarställe. Som avlösning för förlorad tjänst får han ett avtal pm ersättning från stadens kassa ända till utnämningen som justitieborgmästare i Vänersborg.

Under sin tid som rådman (rådsförvant) i Göteborg fick han sitt verk Processus criminalis publicerat och tryckt av tryckaren Amund Nilsson Grefwe år 1651. Detta var det första riktigt stora verket som blev tryckt i Göteborg och anses vara det första försöket till en systematisering av den svenska kriminalprocessen. 1675 gavs hans bok Then svenska Lagfarenheetz spegel uthi fyra böcker fördeelt och beskrefwen i Vänersborg och 1676 tryckte Grewe i Göteborg hans bok Synopsis Rerum Criminalium.

Han var justitieborgmästare i Vänersborg åren 1660-1676 (formellt till 1690). Lämnade Vänersborg senast den 26/6 1676 då staden angreps av danska trupper. Kloot som var svårt sjuk och lidande forslades på bår ur staden för att åka vagn till sin födelsetrakt vid Arboga. Han kom aldrig att återvända till Vänersborg på grund av sin sjuklighet. Däremot fick han ett årligt vederlag från stadens kassa intill sin död.

Andra källor: Skarback, Sören, Göteborg på 1600-talet, 1992