Aron von Reis (1777-1848) och Aron Magnusson (1774-1850), som var gift med en kusin, Fredrika Marcus, till hans hustru, bildade han firma van Reis & Magnusson, som 1815 köpte och året efter återupplivade ett nedlagt kattuntryckeri vid Mölndalsån i nuvarande Krokslätt vilket efter deras förnamn kallades Aronsdal. Det blev snart ett av de största i landet och kompletterades 1822 med ett bomullsväven som kallades Wäfveriet Lovisa Fredrica. Under 1820-talet hade kattuntryckeriet 60 anställda i genomsnitt medan väveriet hade cirka 20 anställda. Dessutom engagerade företag ett 100-tal hemvävare, framförallt på landsbygden runt i Göteborg.
Familjen Aron von Reis bodde i fabrikshusets lägenheter från 1816-23.
År 1821 byggdes fabriken ut kraftigt med en ny byggnad ritad av Göteborgs stadsarkitekt Jonas Hagberg. Den nya byggnaden byggdes en bit söder om den gamla och var ett 80 meter långt trevåningshus.
1827 omfattade väveriet 600 vävstolar och 1 000 personer sysselsattes där. I mars samma år förstördes de äldre delarna av fabriken genom vådeld. Anläggningen återuppbyggdes året därpå med flera nya byggnader, men redan 1829 utträdde Magnusson ur bolaget. 1835 var fabriken det näst största kattuntryckeriet i Sverige men trots det så gick företaget i konkurs 1836.
Efter branden 1827 saknade bostad för ägarfamiljen. En ny bostadsbyggnad, en större villa, byggdes därför i början på 1830-talet på den gamla fabrikens plats. I den nya byggnaden kom familjen Aron von Reis att bo till 1840.
Efter konkursen 1836 blev Wilhelm Röhss ägare till alla byggnader och fabriken kom därefter att bli ett annex till Levantens färgeri i perioder men också utarrenderat. Villan övertogs 1840 av Röhss som gjorde om resten av tomten förutom den stora fabriksbyggnaden till en park. 1846 uppfördes en ny fabriksbyggnad invid villan.
Från 1850 arrenderades den stora fabriksbyggnaden av Thomas Carl Reimers (1804-78) som startade ett tapettryckeri. Två år senare brann dock fabriken ned och både Reimers och Röhss förlorade stora pengar.
De nyare färgeri fabriksbyggnaderna från 1846 övertogs 1850 av Ludvig Buchholtz som tidigare drivit ett färgeri i Almedal. 1860 övertogs färgeriet av August Wilhelm Suck (1837-?). Han drev färgeriet i 10 år innan Theodor Grauers (1839-95) tog över färgeriet som kallades Aronsdals färgeri.
Parkområdet och trädgården med tillhörande byggnader övertogs av handelsfirman Magnusson & Raphael som startade kattuntryckeri i några av byggnaderna i början av 1850-talet. Kring åren 1853-54 fanns där cirka 20 anställda. Själva trädgården med fruktodlingar arrenderades ut fram till 1880. Åren 1861-76 hette arrendatorn och trädgårdsmästaren Carl-Fredrik Ekelund (1825-99).
1855 övertogs de byggnader som Magnusson & Raphael innehade av garverifabrikören August Colliander. År 1858 brann blekerihuset ner och 1859 gick garveriverksamheten i konkurs. Colliander köpte dock ut egendomen ur konkursboet och fortsatte att bedriva verksamhet på platsen intill 1876 då han sålde det hela till Richard Tellander (1844-1918) och Carl Ekstrand (1838-1920). Genom firman Tellander & Ekstrand grundade de Carlsunds gjuteri & maskinverkstad.
Andra källor:
- Gösta Bodman, Fabriker och industrier i det gamla Göteborg, 1925
- Roger Andersson, Krokslätt i Örgryte, 2020
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.