Djurgårdskyrkogården

Platsen för den nuvarande Djurgårdskyrkogården var en begravningsplats redan långt före den utvidgning som skedde 1799. Dess ålder uppskattas till motsvarande den gamla Varvskyrkan, vid dåvarande Gamla Varvet. Mark till en ny begravningsplats köptes in 1799 för en summa av 150 riksdaler banco av Carl Bagge.

Kyrkogården utvidgades mot norr 1813. Den kallades tidigare Gamla Varvskyrkogården eller Amiralitetskyrkogården och var avsedd för Gamla Amiralitetsvarvets avlidna officerare. Varvet låg ungefär där Sjöfartsmuseet nu ligger. Dess längd är 120 meter, dess bredd mellan 25 och 30 meter. Den används än idag för begravningar. I södra änden finns ett litet gravkapell. Kapellet, som inte längre är i bruk, uppfördes 1859. Tidigare dominerades kyrkogården av storväxta almar, men de togs ner under 1990-talet eftersom de drabbades av almsjukan, och endast ett fåtal träd är kvar.

Bland de begravda på kyrkogården märks stamfäderna till de berömda göteborgsfamiljerna Wijk och Gibson, nämligen sjökaptenen Erik Wijk och sågverksägaren William Gibson, den senare från Skottland.

På gravvårdarna återfinns yrken typiska för Majorna förr i tiden: repslageriidkare, segelmakare, kompassmakare och klampare.