Valhallabadet, är ett inomhusbad som ligger mellan Mölndalsån och Scandinavium i kvarteret Topasen i stadsdelen Heden.
Den 28 januari 1947 tillstyrkte drätselkammaren ett förslag om anordnandet av en begränsad arkitekttävling om ”ett bad- och idrottshus” mellan Kommunala Mellanskolan (senare Burgårdens gymnasium) och Svenska Mässan vid Skånegatan. Tävlingen avgjordes den 9 april 1948.
Badet ritades ursprungligen 1948 av arkitekt Nils Olsson med förslaget ”3 ronder”, men efter dennes död 1951 slutfördes arbetet av arkitekt Gustaf Samuelsson. Nils Olsson belönades för byggnaden med en bronsmedalj vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i London 1948. I maj 1949 tillstyrkte drätselkammaren förslaget med smärre ändringar. Den drivande kraften till att de första spadtagen togs vid Valhallabadet var Sixten Högberg, som ägnade mer än halva sitt liv åt att få till ett badhus av internationell klass i Göteborg.
Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 16 juni 1949 att 7,6 miljoner kronor skulle anslås till ett nytt ”bad- och idrottshus” i Burgårdsområdet. Regeringen beviljade byggnadstillstånd 1952. För att kunna bygga Valhalla revs och bortröjdes Burgårdskolonin.
Första spadtaget till det nya badet togs 9 februari 1953, och den 15 mars 1956 beslöt styrelsen för Renströmska baden att det nya badet skulle heta Valhallabadet då Walhalla Idrottsplats tidigare legat i kvarteret.
Badet invigdes av stadssekreterare Torsten Henrikson den 6 december 1956 och hade då kostat 11,8 miljoner kronor. Det nya badhuset ersatte både Renströmska badet i Haga och Lisebergsbadet.
Under 1959 omdisponerades de båda karbadsavdelningarna om så att herrarnas fick lämna plats åt det nya romerska badet.
Ursprungligen rymde Valhallabadet 1 235 sittplatser, 420 ståplatser och kunde betjäna 600 badande samtidigt. Simhallen har en längd av 43,5 meter. Största bredd är 39 meter och största höjd 14 meter. Genom en hydrauliskt höj och sänkbar brygga, kunde simbassängen ursprungligen avdelas till en 25 metersbassäng. Djupet i bassängens större och djupare del varierar mellan 4,5, 4,8 och 2,1 meter, medan djupet i den grundare bassängdelen varierar mellan 0,9 och 1,2 meter. Det trappformigt byggda hopptornet har avsatser (plattformar) på 5, 7,5 och 10 meters höjd. Dessutom finns trampoliner (svikter) för 1 och 3 meters hopphöjder. Själva bassängplanet stod från början genom tre utgångar i direkt förbindelse med en ca 3000 kvadratmeter stor solplage mot söder. Plagen var utrustad med duschar samt plaskbassäng för barn. Vid gavelväggarna finns trappor som leder till solaltaner med duschar.
Båda gavelväggarna i simhallen har beklätts med glasmosaik efter nonfigurativa kompositioner av konstnären Nils Wedel, med en sammanlagd yta av cirka 700 kvadratmeter.
1967 byggdes den första 50-metersbassängen. Det var en utomhusbassäng som förseddes med tak, ett så kallat Barracudatält, under vintern.
Toppnoteringen för antalet besökare kom 1972 med fler än 760 000 besökande. Det var nästan dubbelt så många som badet byggdes för 1956.
På 1980-talet byggdes en 50-meters inomhusbassäng, nya idrottshallar ihop med Valhalla sporthallar samt en träningsrink. Scandinavium, Valhalla sporthallar och Valhallabadet byggdes ihop. Den gamla utomhusbassängen revs innan den nya byggdes.
I slutet av 1990-talet byggdes badet återigen om. De tidigare 185 hytterna ersattes mindre skrymmande omklädningsskåp. I det romerska badet finns dock ursprungliga ligghytter bevarade. De är byggda i blanklackerad gyllenbrun
bok efter ritningar av Nils Braxell. Vid bassängen i det romerska badet finns en dekorerad kakelvägg från Upsala-Ekeby med lekfullt havsmotiv av Taisto Kaasinen.
Ändringar som genomförts i simhallen är en håltagning i västväggen med passage till den nya 50-metersbassängen och ombyggnad av ursprungliga bassängen med en fast avgränsning vid 25 meter.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.