Hagakyrkan

År 1668 utlovades, att gudstjänst skulle hållas varje söndag inom förstaden Hagas område under förutsättning att invånarna anställde en kaplan och stod för gudstjänstlokal. En sådan hittades vid långt utanför själva förstaden, nämligen på Gamla Varvet vid nuvarande Stigbergstorget, där Hagas första gudstjänster hölls. 1670 begärde hagaborna att få uppföra en kyrka på en tomt sydöst om Stigberget, men fick nej av Kungl. Maj:t.

I början av 1840-talet startade arkitekten Victor von Gegerfelt en insamling som gav 24 000 riksdaler, men eftersom pengarna inte skulle räcka beslutades på en sockenstämma att dessa skulle återgå. Men först den 3 november 1852 startade den insamling som skulle leda till den färdiga kyrkan. Hagakyrkan byggdes ursprungligen som annexkyrka till Göteborgs domkyrka, men blev moderkyrka då Haga församling bildades den 1 maj 1883. Församlingens första kyrkoherde var hovpredikanten Erik Klingstedt (1843-1917). Starkt pådrivande för kyrkans uppförande var den dåvarande domprosten i Göteborg, doktor Johan Henrik Thomander.

Berget som kyrkan står på hette på 1600-talet troligen Tysktölskullan eller Tistelskullan. Tomten som kyrkan står på kallades senare Sprängkullen, eventuellt efter den  stenbrytning som bedrevs på platsen inför byggandet av det så kallade Nya Haga. Marken låg på det område som kallades Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad som överlät en del av sin arrendemark till kyrkobygget. Området och parken runt kyrkan heter Haga Kyrkoplan sen anläggandet av kyrkan.

Kyrkobygget finansierades dels med stadsanslag, men även genom donationer av David Carnegie d.y. som gav 56 000 kronor och köpmannen Simon Ahrenberg som skänkte 11 000 kronor. Totalkostnaden för kyrkan uppgick till 150 000 kronor. Carnegie införskaffade ritningar till en kyrka från ”Society for promoting the enlargement, building and repairing of churches and chapels in England och Wales”. Dessa ritningar, som alltjämt finns bevarade i Haga församling, omarbetades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd och hans nya ritningar fastställdes den 13 juni 1856. Han ritade även predikstolen och altarskranket.

Uppförandet av Hagakyrkan påbörjades i mars 1856 och slutfördes 1859. Ansvariga för bygget var byggmästare Johan Joachim Ernst Dähn, snickaremästare August Bark, fabrikör G. Michaeli, målaremästarna Ahlin och Strandman, bildhuggare C. Ahlborn (inte Ahlborg) med flera. Hagakyrkan var tänkt att invigas den Fjärde Böndagen, 9 oktober 1859 men det rådde brist på präster som kunde upprätthålla gudstjänsterna, och därför blev det först Adventsöndagen den 27 november 1859 som domprosten Peter Wieselgren assisterad av sex präster kunde inviga Hagakyrkan.

Hagakyrkan är en av Sveriges första kyrkor i nygotisk stil, byggd som treskeppig basilika med korsarmar och tresidig koravslutning samt torn. Kyrktornet som är 49 meter högt omges av fyra småspiror, upptill avslutade av finhuggen sandsten. Själva tornspiran bär ett kors av förgylld koppar. År 1887 satte en mindre takryttare upp över koret i samband med en förbättring av ventilationsanläggningen. Träskulpturerna runt predikstolen har utförts av bildhuggaren C. Ahlborn och föreställer de fyra evangelisterna.

Den ursprungliga orgeln tillverkades 1861 av Marcussen & Søn och hade då 36 stämmor. Den byggdes därefter om 1911 till rörpneumatik av Johannes Magnusson, 1956 återigen ombyggd av samma firma samt restaurerad 2002−2004 av Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Orgeln kallas idag för västorgeln och har 38 stämmor. På den norra läktaren står sedan 1992 en orgel inspirerad av den nordtyska barockstil som dominerade också i Sverige under 1600-talet. Den är byggd av John Brombaugh i USA och har 23 stämmor.

Kyrkklockorna skänktes 1882 av handlanden Anders Fredrik Nilsson (firma Fiedler & Lundgren) och göts vid Göteborgs Mekaniska Verkstad. En ny lillklocka installerades den 1 september 1977. När kyrkan firade sitt 25-årsjubileum 1884 fick den av okända givare motta ett vackert och dyrbart korfönster med inbrända glasmålningar, tillverkat av P. G. Heinesdorffs fabrik för kyrkoornamentik i Berlin. Vid samma tillfälle skänktes en ljuskrona av mässing, som fick sin plats i koret, samt uret mitt för predikstolen.

Korfönstrens målningar utfördes av konstnären Albert Eldh, där det mittersta tillkom 1924, de två därintill 1934 och de två återstående 1935. Sakristian byggdes till 1956 efter ritning av Sigfrid Ericson med detaljritningar av Erik Holmdal.

År 1970 genomgick kyrkan en omfattande renovering, under ledning av arkitekten Sven Brolid, då hela kyrkan ommålades invändigt samt nya bänkar installerades, med mera. I samband med renoveringen ordnades ett dopkapell i korets sydöstra del, där dopljusstaken skänktes av den lettiska församlingen, som haft Hagakyrkan som sitt andliga hem sedan 1947. Biskop Bertil Gärtner återöppnade kyrkan den 22 november 1970.

År 2003 ombyggdes kyrkans kor. De främre bänkpartierna togs bort och möjliggjorde därmed plats för körer och orkestrar. Vid ombyggnaden anskaffades ett fristående altare så att avståndet mellan församling och altare minskade. Dopkapellet togs bort. Dopen förrättas i det nedre koret nära kyrkobesökarna.

Texten i huvudsak från Wikipedia. Redigerad och anpassad.