Kvarteret Infanteristen, Skolgatan-Haga Nygata-Husargatan-Pilgatan. Kvarteret som ligger i Haga bebyggdes med start i början av 1800-talet och var fullt bebyggt i slutet av 1890-talet. Redan i slutet av 1700-talet förekom kvarteret på kartor och det hade sannolikt en viss bebyggelse redan då. Denna bebyggelse revs sannolikt när 1800-talsbebyggelsen uppfördes. I början av 1970-talet var ett hus mot Haga Nygata rivet liksom en fastighet mot Husargatan och Pilgatan. Åren 1985–89 renoverades kvarteret varvid husen mot Pilgatan revs och nya hus byggdes på alla tomma tomter.
I kvarteret byggdes Willinska friskolans annex år 1817. Därefter byggdes skolan ut till att omfatta stora delar av kvarteret mot Skolgatan och Pilgatan och fick senare också namnet Östra Hagaskolan. Två av de gamla skolbyggnaderna finns kvar. Det är ett tvåvånings trähus uppfört 1827 och påbyggt 1872 samt ett tegelhus i 3 våningar byggt 1896 då detta var en folkskola. I den äldsta delen finns en stor skolsal från 1820-talet. Skolan som idag heter Hagaskolan är i bruk och omfattar även nya lokaler från 1980-talet.
Östra Hagaskolan mot Skolgatan år 1960. Bild: Harald Wideen. Licens: CC-BY-NC-ND
Mot Husargatan ägde kakelugnsmakare August Ringnér flera tomter. Han lät bl. a. uppföra de fyra trähusen Husargatan 19–21 och Skolgatan 18–20 och bodde själv i Husargatan 21. Huset på nummer 21 byggdes redan 1847 och är ett tvåvåningshus. Övriga hus tillkom på 1860-talet. Husargatan 19 inrymde i början av 1900-talet det då välkända nykterhetscafét Kafe Verdandi. Landshövdingehuset Haga Nygata 29 från 1877 byggdes också för Ringnér.
Husargatan 25 var ett stenhus som uppfördes år 1865 för Fattigvårdens räkning. Huset kallades Soppköket då där lagades mat som serverades till fattiga och hemlösa. Tomten stod i förbindelse med skolhuset vid Skolgatan och Sopphuset övergick 1888 till Folkskolestyrelsen som inredde lokalerna för undervisning.
Husargatan 21-15 från söder. 1955- Bild: Allan Nilsson. Licens: CC-BY-NC-ND
Hörnhuset Haga Nygata 25/Skolgatan 16 uppfördes enligt CRA Fredberg som missionshus på 1860-talet för Evangeliska Missionsföreningen (senare Missionskyrkan och idag Equmeniakyrkan) och invigdes 1868:
Särskilt Evangeliska missionsföreningens arbete må i detta sammanhang betonas. Föreningen byggde nämligen sitt första egna missionshus i hörnet av Husar- och Nygatorna, vars stora sal öppnades 1868 på hösten och rymde över 1,000 personer. Domprosten P. Wieselgren och d:r P. Fjellstedt medverkade vid invigningen. Samma år inrättade föreningen i missionshuset ett barnhem för flickor. År 1880, då föreningen fått Bethlehemskyrkan färdig, såldes Missionshuset och inreddes till bostads- och affärslokaler, bl. a. för Haga bokhandel.
Lokalen ombyggdes enligt Göteborgs stads bevarandeprogram till frikyrkolokal för Evangelisk Lutherska Missionskretsen 1907 efter att det byggts som bostadshus på 1860-talet. Det är inte sannolikt att huset byggts som bostadshus med tanke på hur det är byggt så uppgifterna i Bevarandeprogrammet verkar faktiskt vara fel. Å andra sidan rymmer inte lokalen 1 000 personer vilket CRA Fredberg påstår i ovanstående citat.
Det verkar dock som om en religiös förening tog över lokalen 1908 efter ombyggnaden året innan. Namnet på den organisation som tog över lokalerna var från 1898 Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Biträdesförening i Göteborg, senare kallad Evangelisk-Lutherska Missionskretsen. 1923 hade föreningen 77 medlemmar och deras kyrka i Haga kallades Lutherska Missionskapellet.
Haga Nygata 25
På 1960-talet användes lokalen som porrklubb och på 1970-talet var det en rad olika verksamheter i lokalen innan Domkyrkans gosskör flyttade in. Huset användes fram till 2009 av kören som då bytt namn till Göteborgs gosskör.
1923
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.