Kvarteret Dragonen, Husargatan-Haga Nygata-Sprängkullsgatan-Pilgatan, bebyggdes delvis redan på 1600-talet. Längs med Husargatan byggdes trähus på 1800-talet och därefter också landshövdingehus mot Husargatan, Haga Nygata, Sprängkullsgatan och Pilgatan. Med start år 1890 byggdes en stor bryggeribyggnad av AB Walhalls Bryggeri på Sprängkullsgatan 19 och 21. Verksamheten togs senare över av Münchenbryggeriet men det lades ner 1929. Därefter låg det diverse småföretag samt danspalatset Virveln i huset.
Münchenbryggeriet är det tredje huset från höger. 1901.
I landshövdingehuset i hörnet av Sprängkullsgatan och Pilgatan låg det så kallade Tjänarinnehemmet som drevs av en stiftelse med samma namn. Stiftelsen Tjänarinnehemmet hade och har anknytning till Svenska Kyrkan.
Två stenfastigheter på Husargatan (det vita huset längst bort i kvarteret på bilden nedan) sträckte sig fram till gårdarna på husen på Sprängkullsgatan och stat ihop med gårdshusen där. Under 1970-talet låg det ett glasmästeriföretag i dessa byggnader. I ett av husen på bilden låg också Erges Specerier. På 1970-talet var den en fläkt från en annan tid.
Husargatans östra sida mot söder. Foto: Ingmar Hasselgréen. Licens: CC-BY-NC-ND
1923
1975 flyttade Föreningen Ett Hus i Centrum in i husets 5.e våning, det tidigare dansstället Virveln. Denna förening var mer känd som Sprängkullen och tog snart över också våning 4 där det legat en korsettfabrik. Föreningen var ett resultat av Hagahusockupationen och de fick lokalerna som ersättning för Hagahuset. Från 1975 och fram till början av 1980-talet var denna förening Göteborgs största anordnare av musikarrangemang.
På andra våningen i huset flyttade ett stort antal andra föreningar, däribland Musikens Makt och en riksförening för musikföreningar som då hette Kontaktnätet in och på första våningen låg RFHL. Senare kom skivbolaget Nacksving, skivdistributören Plattlangarna och Tältprojektet också att hålla till på andra våningen. På tredje våningen låg snörmakeriet Gust. Barthels. I gatuplan låg en korgmöbelsaffär samt från ungefär 1976 även en skiv- och bokhandel som drevs av Sprängkullen i form av Sprängkullens Bokcafé ek. för. Huset var ett centrum för den radikala musikrörelsen som växte fram i 1970-talets Sverige med proggen och senare punken. Mot gården hade konstnären Claes Hake en ateljé i en del av bryggeriet.
Landshövdingehusen söder om Sprängkullen förvandlades på 1970-talet till replokaler för mängder av band och artister som Nynningen, Björn Afzelius, Motvind, Text & Musik, Ensamma Hjärtan och många andra.
På tomten norr om bryggerifastigheten byggdes ett högt stenhus.
Bryggeribyggnaden år 1970. V ovanför ingången är symbolen för danspalatset Virveln. Bild: Staffan Westergren. Public Domain.
Vid mitten av 1980-talet revs nästan hela kvarteret. Det som blev kvar var några fastigheter mot Haga Nygata och Husargatan. De rivna byggnaderna ersattes med den nuvarande stora byggnaden för Göteborgs Universitet. I hörnet Sprängkullsgatan-Pilgatan byggde ett parkeringshus.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.