Utby

Utby (Utby socken och Utby by) är känt sen Kvibergs by gavs till Nya Lödöse stad år 1473. Ur socknen bröts sen Kviberg och staden Nya Lödöse som utgjorde Götaholms socken vilken ett år senare bytte namn till Nylöse socken. Från 1526 ingick även Härlanda i Nylöse socken. Utby by förblev (förmodligen tillsammans med Mellby) en egen socken, från 1571 blev Utby en del av Partille socken. Kyrkan i Utby revs troligen 1566.

Byn Utby bestod redan på 1500-talet av 9 hemman (gårdar). Dessa hemman var Månsegården eller Stommen, Vaktmästargården, Västergården, Nedergården, Stora Sörgården, Lilla Sörgården, Backegården, Kullegården och Nordgården. Nordgården och Västergården var frälsegårdar medan övriga vara skattegårdar. Med tiden delades alla också på många olika delar och många av dem ägdes av samma släkt från 1700-talet till 1917.

När Göteborg bildades 1621 ingick inte Utby i de områden som donerades till staden. Däremot ingick Kviberg såväl som Härlanda och staden Nya Lödöse. Dvs hela Nylöse socken.

1680 ägdes Utby Stom av någon med namnet Bryntte. 1747 var en Olof Carlsson delägare tillsammans med prosten Magnus Wallerius och Anders Rothwall. Olof Carlssons dotter Sigrid och hennes barn och deras ättlingar var sedan delägare långt fram i tiden. Sigrids son Olof Börgesson gifte sig med en kvinna från Lilla Sörgården och bosatte sig där, medan Sigrids dotter och senare dotter-dotter (gift med Magnus Ericsson) bebodde Utby Stom. En annan dotterdotter gifte sig med Lars Utberg på Stora Sörgården.

Utbynäs bildades som eget hemman 1761 genom avskiljning från Utby Stom. 1774 ägdes gården av Johan Rot (som strax efteråt flyttade till Stockholm) och herr Qviding i Göteborg.

År 1800 ägdes Utbynäs av Niclas Björnberg, Jacob Holmström och Anna Margareta Westberg ägare. Holmström var kamrer och bokhållare i Ostindiska Kompaniet. Niclas Björnberg då också ägare av  Partille Stom herrgård (Partille slott, Partille herrgård). Efter dem står rådman Brag i Göteborg som ägare.

År 1905 köptes Utbynäs gård av AB Utbynäs Villastad. Säljare var källarmästare J.M.Jonsson, innehavare av Franska Värdshuset i Gbg. Gården med ekonomibyggnader och djur arrenderades ut medan marken styckades av till villatomter. Mangårdsbyggnaden från Utbynäs gård är bevarad i Utbynäs Villastad.

1747 beboddes Nedergården av Pehr Ambiörnsson, Anders Pehrson och murgesäll Per Olsson. 1761 stod rådman Enerot, rådman Aurell, trädgårdsmästare Sven Anderson och Gudmund Jönsson som ägare. Den sistnämnde bodde på gården och efter honom kallas Nedergården ibland för Jonsgården.

1774 var rådman Brusewitz och Peter Ekman (båda besatt också delar av Kvibergs landeri) delägare tillsammans med Gudmund Jönsson. 1807 var G.H. Ekman (son till Peter Ekman) ensam ägare vilket han var fram till omkring 1850, då Nedergården övergick till herrarna Willerding och Gegerfelt. Dessa startade vid denna tid ett tegelbruk nere vid Säveån på Nedergårdens ägor. Både bruket och gården såldes sedan till släkten Schmidt i Partille. Evald Schmidt bebodde gården och drev tegelbruket i slutet av 1800-talet. Nedergården är en av de tre Utby-gårdar var mangårdsbyggnad finns kvar.  Mangårdsbyggnaden om- och tillbyggdes samtidigt som tegelbruket anlades.

Västergården var en frälsegård som på 1600-talet och början på 1700-talet ägdes av tre generationer Gyllengrip. 1747 var Anders Svensson och Olof Jönsson brukare av gården, båda med förfäder i Utby. 1761 ägdes den av prosten Wallerius och 1774 av Peter Ekman. Gustaf Henrik Ekman sålde år 1850 Västergården till Willerding och Gegerfelt på Nedergården. Gården verkar då inte längre ha varit bebodd. Bland senare delägare återfinns Olof Jonsson och C.A. Byngert.

Vaktmästargården var lönehemman för befälhavaren över stadsvakten i Göteborg, därav namnet. 1747 ägdes denna gård av Johannes Mattesson och Sven Andersson. Sönerna till Sven Andersson tog sig namnet Lundgren. En sondotter gifte sig med Niclas Nyberg, som senare är delägare i gården tillsammans med brorsbarnen till fru Nyberg. Så småningom delas ägorna på flera personer, varav en är Sven Byngert. Denne flyttade år 1854 till Backegården och sen tycks inte Vaktmästargården längre ha varit bebodd. År 1900 hade 7 olika bönder utbruk på ägorna.

Burggreven Gerhard Leijoncrantz ägde Kullegården på 1680-talet. 1747 stod en styrman vid Ostindiska kompaniet vid namn Johan Rundsten som ägare. Vid storskiftet år 1761 hette ägaren Johan Wising och från 1774 tillhörde en stor del av gården Partille Stom. 1917 såldes Kullegården till Göteborgs stad av P.A. Andersons arvingar.

1761 var Olof Torstensson och Anders Utberg ägare till Backegården, båda antagligen födda i socknen och med förfäder ytterligare bakåt i tiden. 1774 ägdes och beboddes gården av deras barn. Kristin Andersdotter blev tidigt änka och gifte om sig med Jonas Norling, ostindiefarare och beryktad smugglare. Norlings egna söner dog unga medan styvsonen och styvdottern flyttar. Från 1795 tillhörde 3/8 av Backegården ägarna av Partille Stom.

Olof Torstenssons dotter Brita, gift med Sven Ericsson, och deras efterkommande kom sen att bebo gården ända in på 1900-talets början. En son från Backegården gifte sig med en dotter från Vaktmästargården och en ättling, C.A.Byngert, blev en betrodd kommunalman med många uppdrag inom Partille socken.

1747 stod Anders och Pehr Utberg som ägare av Stora Sörgården. 1899 fanns fortfarande en Utberg som delägare. Niclas Nyberg kom, genom giftermål med en dotter Lundgren från Vaktmästargården, omkring 1790 till Utby, och avkomlingar till dessa blev senare delägare i Stora Sörgården, liksom i flera av de andra Utbygårdarna. Köpt av Göteborgs stad år 1917. Gustaf U.Nyberg bedrev växtodling en lång följd av år för konservindustrin.På gården fanns också c:a 200 fruktträd.

Lilla Sörgården ägdes 1747 av Anders Hansson och Sven Larsson. Arvingar till dem kom att äga delar i Lilla Sörgården under lång tid. 1/8 ägdes i slutet av 1700-talet av Samuel Fiedler, senare av Anders Norman och från omkring 1820 av Partille Stom. Från 1800-talets mitt hette en delägare Sven Jonsson. En dotter till honom gifte sig med Niclas Nyberg Jr, en annan med Albin Carlsson. Den senare bebodde Lilla Sörgården till sin död 1921. En byggnad på Lilla Sörgården användes som småskola åren 1866-1910.

Nordgården var en frälsegård som tidigt var i släkten Lilliehööks ägo. 1761 var rådman Damm ägare, senare tillhörde gården Partille Stom. 1774 hette en åbo (besittare, arrendator) på Nordgården Pehr Hansson, hans dotter Karin gifte sig med ostindiefararen Gunne Andersson och senare ättlingar till dessa båda blev ingifta på flera av Utbygårdarna. Inga av dem bebodde dock Nordgården, som efter 1860 är helt obebodd. Gården brukades då av von Knorring på Partille Stom.

En sonson till Gunne Andersson gifte sig med Brita Nicklasdotter i Backegården, som sedan hon blivit änka, gifte om sig med Jöns Andersson,en dräng på Stora Sörgården, där hon var delägare och tidigare bott. Båda äktenskapen var barnlösa och efter makans död testamenterade Jöns Andersson sina andelar i Vaktmästargården, Stora och Lilla Sörgården till Hulda Törnsten, som tillsammans med sina föräldrar bodde i Nordgården mangårdsbyggnad som sommargäster. Marken tycks dock ha tillhört Partille Stom. Hon var sedan gift med Axel Colliander. De rev den gamla mangårdsbyggnaden, flyttade dit ett tingshus från Landvetter som de byggde på med en våning. Gården kallades därefter Colliandergården. 1940 sålde Hulda Colliander fastigheten till Göteborgs stad på villkor att hon skulle få bo kvar livet ut. 1973 revs fastigheten men redan 1945 lagården och andra ekonomibyggnader.

Efter laga skiftet 1761 tycks det ha funnits 12 gårdar (hemman) i byn och samma antal fanns kvar 1830.  Antalet delar (brukningenheter) var dock större än så.

I stort sett hela östra Utby (Nordgården, Lilla Sörgården, 3/8 av Backegården, del av Kullegården),  ägdes från 1761 av Partille Stom (Partille slott, Partille herrgård), som även innehade Rotegården i Mellby by vars ägor låg blandade med Utbygårdarnas ägor. Så småningom bildades av dessa områden egendomen Annedal, 1884 av den nye ägaren von Knorring bebyggd och omdöpt till Fjällbo. Fjällbo köptes av Göteborgs stad år 1917.

1917 köpte Göteborgs stad ägare av större delen av Utby by samt Mellby Rotegården vars ägor låg insprängda bland Utbys olika gårdars ägor. 1905-1907 styckades också de sydvästra delarna av Utby, väster om byns gårdsbebyggelse, upp till villatomter. Det skedde genom att AB Utbynäs Villastad med direktören Anders Mattsson som drivande kraft inköpte Utbynäs gård samt delar av andra hemman. Villastaden växte så sakta upp mellan ån i söder och nuvarande Österhedsgatans slut i norr och med Utbybäcken som gräns i väster och i stort Vallareleden i öster.

Först 1928 inkorporerades det mesta av Utby by inklusive det som idag är Bergsjön i Göteborg. Dessutom vissa områden som tillhörde Mellby.