Bohus Mekaniska Verkstad som anlades år 1876 under namn af Carlslunds Gjuteri och Maskinverkstad, har allt sedan år 1882, då Bohus Mek. Verkstads Aktiebolag öfvertog rörelsen, gått framåt i jemn utveckling och har sedan denna tid fyrdubblats.
Verkstaden, belägen i Göteborgs omedelbara närhet, invid Mölndalsån och Getebergsängens spårvägsstation, har gjort sig känd för sina förstklassiga maskin- och gjutgodstillverkningar för de mångsidiga industriella företag som äro belägna icke blott i verkstadens närhet utan äfven på mera aflägsna platser.
Bland de industrigrenar inom hvilka verkstaden skapat sig ett namn, är att nämna: textil, bryggeri, glas- och papperstillverkningar. För de förstnämnda har levererats väf- och spinnstolar, häcklemaskiner, nystmaskiner, garnpressar m. m.; åt bryggerier: pannor, kylskepp, mäskmaskiner, velten-apparater (ölkylare), för hvilka äfven förvärfvats marknad utomlands; åt glasbruk har lemnats fullständiga uppsättningar.
Från gjuteriet har äfven levererats enbart gjutgods till nämnda och ! en mångfald andra industrier. Gjuteriet har gjort sig särskildt välkändt genom sina specialtillverkningar för pianofabriker och är verkstaden leverantör af gjutgods till de flesta och bästa fabriker af denna tillverkning inom landet.
Ångmaskiner, ångvinchar, ångpannor samt plåtslageriarbeten till skilda ändamål, hafva utförts i ganska stor skala.
Gjuteriets tillverkning af pelare, trappor och öfrigt gjutgods till flera af Göteborgs och andra orters under senare 20 åren uppförda offentliga och enskilda byggnader bör äfven omnämnas.
Att en dylik utveckling, som här omnämts ej kunnat åstadkommas om inte en driftig ledare stått i spetsen för det hela, är ju sjelfklart. Den nu 20-åriga Bohus Mek. Verkstad var nog lycklig att redan vid sin början få en sådan ledare i verkstadsdisponenten Sv. Svenson och vid jemförelse med nu mot början ser man det stora han uträttat på denna ej särdeles långa tid.
Vid verkstadsdisponentens sida har som affärsdisponent stått, kapten H. W. P. Wetterström, hvilken med klar blick för verkstadens framgång vetat värdet af ett godt samarbete med den förre.
Som en ytterligare förtjenst hos disponent Svenson, är, att han vetat skaffa verkstaden en god stam af arbetare, hvilka kunnat lösa det inte alltid lätta problem som vid reparationer och andra tillfällen ställts till verkstaden från de mångsidiga industrier som anlitat denna.
Att verkstadens yttre, följt med den inre utvecklingen låter sig lätt tänkas, så har gjuteriet tillbyggts tvenne gånger för att slutligen på nyåret 1902 få flytta in i en ny ståtlig byggnad, å nyförvärfvad tomt, försedd med ett modernt gjuteris alla tillbehör. Maskin verkstaden har äfven blifvit utvidgad och af det gamla gjuteriet har blifvit en stor och präktig pannverkstad. Smedja och kopparslagareverkstad har äfven fått sina nybyggda lokaler.
För kontors- och ingeniörsrum, förut belägna i maskinverkstadens ena flygel, har en särskild byggnad uppförts. Att nämna några siffror för de tillverkningar som utförts, är svårt på grund af dessas mångsidighet, men som ett bevis på det gamla gjuteriets produktionsförmåga kan nämnas att 1898 tillverkades der 598,086 kg. jerngjutgods, oberäknadt de skilda slag af metaller som samtidigt blefvo gjutna.
