J.W. Lyckholm & Co

J.W. Lyckholm & Co grundades 1880 av Johan WIlhelm Lyckholm som innan dess arbetat på Emeliedals bryggeri som ägdes av en släkting, A.F. Ericsson. Lyckholms bryggeri byggdes på egendomen Wilhelmsdal på östra sidan Mölndalsån tvärs över ån från Emeliedals bryggeri. För att starta företaget fick J.W. Lyckholm ekonomiskt stöd från AF. Ericsson. Han själv stod dock som ensam ägare av firman. Öltillverkningen kom igång 1881. I Samband med bygget av bryggeriet byggdes också en disponentvilla på området såväl som en länga med arbetarbostäder mot vägen längs Mölndalsån.

Disponentvillan 2006. Bild: Harri Blomberg. Licens: CC-BY-SA-3.0

Företaget var nästan från start lönsamt och bryggeriet blev snart tekniskt ledande i Sverige genom satsningar på modern bryggeriteknik som renodling av jäst (utrustning installerad 1888) och kylutrustning för att hålla konstant temperatur i lagerkällarna (installerades 1887). Efter installationer av dessa nymodigheter byggdes bryggeriet kraftigt ut. 1894 dog J.W. Lyckholm varvid bryggeriet övertogs av brodern Melcher Lyckholm.

Melcher Lyckholm hade även intressen i Nordiska Kullager AB, Lindholmens Mekaniska Verkstad och fiske med ångtrålare. Han vidareutvecklade framgångsrikt Lyckholms som företagsledare fram till 1924.

1921

Vid sekelskiftet hade företaget, som fortfarande var en enskild firma, 170 anställda och 1920 hade antalet ökat till 250. Företaget vinster användes för köp av fastigheter, aktier och obligationer. 1924 ersattes Melcher Lyckholm av Wilhelm Månsson som chef. Bara tre år senare fusionerade J.W. Lyckholm & Co med J.A. Pripp & Son till AB Pripp & Lyckholm. Bryggeriet drevs vidare till 1975 då det lades ner.

Lyckholms 1973. Mölndalsån i bildens mitt, arbetarlängorna i trä längst bort och Saabs numer rivna parkeringshus i bakgrunden. Bild: Staffan Westergren. Public Domain

Ett stort antal småföretag, bilverkstäder och mycket annat, flyttade därefter in i Lyckholms bryggeribyggnader och där låg under 1980-talet ett antal svartklubbar med musik och dans. Arbetarlängorna som numera är rivna användes i inspelningen av Peter Birros TV-serie Upp till kamp år 2006. Delar av byggnaderna är idag ganska förfallna men innehåller en en hel del olika verksamheter och småföretag. De norra delen av bryggeritomten har bebyggts med nya moderna kontorshus och disponentvillan har rustats upp. Egendomen Vilhelmsdal bebyggdes med industrier och på 1980-talet byggde Saab ut sin växellådsfabrik på området. Det är planerat att bli en del av Lisebergs parkering.