Namnet Kålltorp hittas första gången i en handling från Sävedalens ting, den 22 juni 1416, och skrevs då Kolletorp, senare Koltörp, Kortorp, Kårtorp, Kåltorp med flera stavningar. Ursprunget kan härledas till de två gårdar, Nedergården och Övergården, som låg i trakterna av nuvarande Virginsgatan och Nedergårdsgatan, och det torp som ska ha legat i utkanten av byn.
Som ägare av Kålltorp Nedergården år 1550 omtalas Oluf i Kåhög. På 1620-talet tycks gården ha legat under Råda säteri och innehades på 1630-talet av Erik Ribbings änka Anna (Forsstenasläkten). Kålltorp Nedergården ägdes 1650 av Per Lillie som då sålde den till landshövding Per Ribbing och dennes hustru Kristina Ryning. Ribbing bytte senare till sig Sävenäs säteri av Göteborgs stad mot Kålltorp Nedergården, som därmed förlorade sin frälserätt och blev skattehemman.
En tid på1660-talet innehades en del av Nedergården av slaktare P. Lübke och en tid på 1680-talet var D. Lydinghielm ägare. 1709 var Mårten Edenberg ägare. Han dog 1730.
1755 inköptes Kålltorp Övergården av Niclas Sahlgren, och strax därefter köpte han Kålltorp Nedergården på auktion efter Wilhelm de Silentz avlidna änka Ingrid.
Kålltorp 1780
Halva egendomen köptes 1786 av J.F. Bauer och den andra halvan ägdes då av stadskamrer J.F. Gerndt. Omkring 1790 köpte J.F. Bauer även denna del. Eftersom Bauer 1786 också köpt Kålltorp Övergården var han därmed ägare av hela Kålltorp.
Båda gårdarna sambrukades från 1791 då de helt kom i J.F. Bauers ägo fram till 1904, då Göteborgs stad köpte in gårdarna. 1909 införlivades Kålltorp i Göteborgs stad. På markerna, huvudsakligen på de områden som tillhörde Kålltorp Nedergård, anlades Kålltorps sanatorium, senare Renströmska sjukhuset. Åker- och ängsmarker bebyggdes under 1920-40-talet med villor, radhus och hyreshus.
Den 26 juni 1869 avled grosshandlare Sven Renström. Han bestämde i sitt testamente att ett belopp av 1.500.000 riksdaler riksmynt skulle tillfalla Göteborgs stad. 1.000.000 skulle utgöra en huvudfond att förvaltas under benämningen Renströmska fonden. Ränteavkastningen skulle disponeras av stadsfullmäktige och då för allmännyttiga ändamål i staden.
År 1903 föreslog den förste stadsläkaren i Göteborg, att ett lungsotssanatorium borde uppföras och därefter beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att den Renströmska fonden skulle bidra med 300 000 kronor för ändamålet och att sjukhuset skulle bära Sven Renströms namn. En lämplig tomt fanns vid stadens egendom Kålltorp i Örgryte socken, men planerna fördröjdes, då tomten enligt testamentet måste ligga inom stadens gränser. Eftersom detta ansågs vara den lämpligaste platsen, beslutade stadsfullmäktige att försöka införliva området med staden, vilket också skedde genom ett kungligt brev 1908 då de båda Kålltorpsgårdarna köptes för 200 000 kronor.
Under tiden hade stadsfullmäktige till minnet av kung Oscar II:s och drottning Sophias guldbröllop avsatt 200 000 kronor för bekämpandet av tuberkulos inom Göteborg. Dessa pengar fick användas till byggandet av särskilda paviljonger i samband med det föreslagna lungsotssjukhuset. Byggnadsritningarna av Ernst Torulf godkändes av stadsfullmäktige 1909. Sjukhuset invigdes 21 april 1913 och hade då kostat 815 000 kronor. Renströmska fonden hade bidragit med drygt halva summan och de resterande av stadsfullmäktige samt statsbidrag. Antalet vårdplatser var 190.
Sanatoriet låg högre än vad vattentrycket i stadens ledningsnät nådde, vilket löstes genom egen brunn och ett eget 23 meter högt vattentorn, beläget på en höjd intill. Tornet var en mörkbrun, åttakantig byggnad med tegeltak. Vattentornet revs 1958.
Den 16 juni 1927 bestämde stadsfullmäktige att det inom anstaltens område skulle uppföras en ”för vuxna tuberkulösa personer avsedd paviljong jämte liggterrasser”. Tillbyggnaden stod klar 1929 och innebar ytterligare 72 vårdplatser.
Kålltorps sjukhem 1921