Kvarteret Löjtnanten

Kvarteret Löjtnanten, Västra Skansgatan-Haga Östergata-Kaponjärgatan–Haga Nygata bebyggdes 1857-1858 av Dicksonska stiftelsen med enkla trähus. Sex byggnader i två våningar kring en gemensam gård med tvättstuga, avträden och vedbodar uppfördes. Även i kvarteret Kaptenen uppförde stiftelsen trähus och i kvarteret Majoren övertog de trähus som byggts av staden. I kvarteret Fänriken uppfördes istället stenhus.

Trähusen i kvarteret Löjtnanten revs år 1902 för att ersättas med ett enda stort stenhus som ritades av arkitekten Hans Hedlund. Den nya byggnaden som stod färdig 1904 fick lägenheter med 1-2 rum och kök vilket var det vanliga i Haga. Stiftelsens bostäder var bättre utrustade än de flesta och det fanns också annat, som gjorde att huset skiljde sig från de övriga i stadsdelen. Byggnaden består av fyra längor med tre våningar med förhöjda hörnpartier runt en helt sluten gård. Fasaderna mot gatan är av rött tegel med mönstermurning och dekorativa inslag av spritputs. Mot gården dominerar putsen och de dekorativa detaljerna är av tegel. Längs Haga Nygata och Västra Skansgatan finns förträdgårdar med smäckra järnstaket.

Byggnaden mot Kaponjärgatan (Kaponjörgatan 8) innan 1928. Bild: Fritz Elof Bruce Licens: CC-BY-NC-ND

På taket byggdes en terrass för hyresgästerna. Vid två av kvarterets gatufasader anlades planeringar på förgårdsmark och flera trapphus hade ingång både från gården och direkt från gatan. Storleken och den borg- eller slottsliknande arkitekturen samt bostädernas relativt höga standard gav byggnaden en speciell status.

Lek- och promenadtaket på Robert Dicksons stiftelse i kvarteret Löjtnanten innan 1928. Bild: Fritz Elof Bruce Licens: CC-BY-NC-ND

På grund av återkommande läckage ersattes terrassen med ett flackt plåttak vid en ombyggnad 1928, då även gårdsbyggnaden med bland annat toaletter (torrdass) togs bort i samband med att lägenheterna fick WC. Från början inreddes huset med 39 lägenheter på ett rum och kök och 31 lägenheter med två rum och kök fördelade på elva trapphus. Genom igensättning av två portgångar 1928 skapades fler lägenheter.

En större ombyggnad och restaurering genomfördes 1979, varvid hänsyn togs till kulturhistoriska värden. Flera lägenheter slogs samman, men fast inredning bevarades till stor del. I trapphusen bevarades ursprungliga inredningsdetaljer som dörrar, eleganta smidesräcken och gedigna kalkstensgolv. Även vindarna med sina kyrkorumsliknande hörnpartier bibehölls liksom portgångarna.

Gårdens gatstensbeläggning och vattenposter bevarades och de nya gårdshusen anpassades till den ursprungliga gårdsmiljön. Fasaderna renoverades och de mönstermurade skorstenarna bibehölls delvis. Originalfönstren i bostadsvåningarna ersattes med nya fönster.