Kvarteret Otterhällan

Kvarteret Otterhällan omfattade på 1800-talet och början av 1900-talet hela det område som idag ligger mellan Ottehällegatan (i söder och öster) och Norra Liden (i norr och väster), men inte området väster om den mittersta armen av Norra Liden (vilken tidigare hette Västra Liden). Det sistnämnda området och området mellan Västra Liden och Lasarettsgatan var ett eget kvarter som jag inte kunnat hitta nåt namn, däremot hade det kvartersnumret 66.

På Otterhällans sluttning växte en kåkbebyggelse fram under 1600- och 1700-talen inklusive ett antal med tomter inom rotesystemet som redovisas nedan.

Vid den stora branden 1804 brann nästan samtliga av husen på de 150 tomterna på Stora Otterhällan ner. Några av stenhusen klarade sig dock – exempelvis Garnisonssjukhuset och det hus som idag kallas Drottning Kristinas jaktslott (båda i kvarteret Lasarettet).

På toppen av berget anlades 1839 en optisk telegraf, som bestod av rörliga armar uppsatta på höga master och försedda med luckor, vilka kunde flyttas i olika positioner. Via liknande telegrafer vid Stigberget, Nya Varvet, Brännö och Vinga gick det genom ett kodsystem att sända meddelanden mellan varandra. Telegrafen blåste ner på natten den 1 oktober 1863 och återuppbyggdes aldrig, eftersom den elektriska telegrafin då hade utkonkurrerat den optiska.

I mitten av maj 1916 stod Hasselblads filmateljé färdig, den låg högst upp på bergets krön och var på sin tid en av Sveriges största och modernaste ateljéer. Ateljén var nio meter bred, nitton meter lång och fem till åtta meter hög. Under åren 1916-1919 spelades ett trettiotal filmer in i studion.

Otterhälleskolan som ritades av arkitekten Eugen Thorburn invigdes i oktober 1910. Otterhälleskolan rymde 748 elever i 16 lärosalar. Skolbyggnaden revs 1977.

På 1970-talet bebyggdes Otterhällan med bostadshus och kontorshus enligt en ny stadsplan som utplånade det gamla gatunätet.