Hagaskolan, eller Östra Hagaskolan, är en äldre byggnad och skola i stadsdelen Haga i Göteborg. Skolan har gett namn åt Skolgatan och har adress Skolgatan 22.
På gatan, som tidigare kallades Sjömansgatan, låg ursprungligen två skolor. Den första byggdes 1817, den andra 1827 för Willinska skolans räkning. Göteborgs stad köpte upp skolbyggnaderna 1845 för den allmänna skolans räkning. I Hagaskolan återfinns numera grundskola från förskoleklass upp till årskurs 5 och fritidshemsverksamhet.
Enligt en kommunal utredningskommitté som tillsattes för att utreda folkskoleförhållandena i Göteborg gick år 1857 endast 1 643 barn i åldern 7-16 år i skolan av 3 444; 20 procent (330 barn) gick i Hagaskolan medan 117 gick i Willinska skolan.
C.R.A Fredberg skriver i Det gamla Göteborg om skolorna i Haga:
Skolor, prästerligt nit, goodtempleri och missionsverksamhet ha de senare åren i hög grad medverkat till det sedliga livets höjande även i denna stadsdel. Särskilt Evangeliska missionsföreningens arbete må i detta sammanhang betonas. Föreningen byggde nämligen sitt första egna missionshus i hörnet av Husar- och Nygatorna, vars stora sal öppnades 1868 på hösten och rymde över 1,000 personer. Domprosten P. Wieselgren och d:r P. Fjellstedt medverkade vid invigningen. Samma år inrättade föreningen i missionshuset ett barnhem för flickor. År 1880, då föreningen fått Bethlehemskyrkan färdig, såldes Missionshuset och inreddes till bostads- och affärslokaler, bl. a. för Haga bokhandel.
En annan publik byggnad är gamla Sopphuset, beläget högre upp vid Husargatan, närmare bestämt n:r 25. Detta är ett av de få tegelhusen vid Husargatan och uppfördes år 1865 för Fattigvårdens räkning. Som namnet anger anrättades här den föda, som i svåra tider utdelades till förstädernas nödlidande. Tomten stod emellertid i samband med skolhuset mitt emot vid Skolgatan, och Sopphuset övergick också 1888 till Folkskolestyrelsen, vilken inredde detsamma för folkskolans behov.
Apropos skolorna i Haga äro ett par av stadens äldsta folkskolehus, om inte de äldsta, belägna vid Skolgatan. Det ena är en tvåvånings-, det andra en envåningsbyggnad, uppförda: det ena 1817, det andra 1827 för Willinska skolans räkning. Dessa hus inköptes av staden 1845 för allmänna folkskolans räkning. Det mindre trähuset påbyggdes 1876 med en våning. Vidare byggdes på tomten 1861 ett skolhus av sten och 1897 ännu ett skolhus av sten.
Detta vidsträckta skolområde, som äger fasader åt Skol- och Husargatorna och en rymlig skolgård, omfattar således ej mindre än fem byggnader och benämnes Östra Hagaskolan. Undervisning lämnas här åt cirka 750 barn.
Västra Hagaskolan däremot är belägen vid Östra Skansgatan, med fasad jämväl åt Kaponniergatan, uppfördes 1863, påbyggdes 1893 och lämnar undervisning åt cirka 480 barn.
När de gamla skolhusen kommo till, strax efter 1800-talets mitt, sågo omgivningarna helt annorlunda ut än nu. Området mellan Husar- och Skolgatorna upptogs av potatis-, kål- och bondböneland, på gårdarna hade man både avskrädeshögar och svinhus, och det rådde en mycket livlig svinmatstransport. Gatorna voro glest bebyggda och endast gångbanorna stensatta. Emellertid var det hela mycket idylliskt, tack vare de många trädgårdarna och hagarna.
I denna blandning av kåkstad och idyll härjade, som förut sagts, den röde hanen allt emellanåt, i större stil först 1857, då ej mindre än nitton hus ströko med och 340 personer blevo husvilla. Elden och ett livligare byggnadsväsende i förening gåvo omsider Göteborgs äldsta förstad sitt nuvarande utseende.
Andra källor: Attman, Boberg & Wålstrand, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del III, Wikipedia
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på ”Östra Hagaskolan”