Carl Adam Wachtmeister i Livgardets uniform modell 1756. Porträtt av Alexander Roslin, ca 1767.
Carl Adam Wachtmeister, född 27 maj 1740 på Rotenberg i Östergötland, död 29 juni 1820 i Stockholm, var en svensk greve, överstemarskalk och militär. Han var son till överstelöjtnanten, friherre Axel Gustaf Wachtmeister af Björkö och grevinnan Magdalena Sofia Wachtmeister af Johannishus, en dotterdotter till Magnus Stenbock.
Sin militära utbildning fick Wachtmeister vid Adolf Fredriks kadettkår, därefter blev han utnämnde till fänrik vid Skaraborgs regemente 1756. Han deltog i pommerska kriget från 1760 års början till dess slut samt var därunder med i stormningen av Prentzlow s. å. i sept. och träffningen vid Neukahlen 1762-01-00. Härifrån flyttades han följande året med samma grad till Livgardet, där han 1763 blev löjtnant. 1770 utnämndes han till kavaljer hos hertig Karl samt befordrades 1772 till stabskapten. Redan samma år utnämnd till överste i armén. 1776 fick han av Gustav III fullmakt att vara överste för Jämtlands regemente. 1785 blev han överste och kommendant vid Garnisonsregementet i Göteborg.
Blev den 3 juli 1788 vid konung Gustaf III:s avresa till finska kriget befalld att ta befälet i Stockholm över alla därvarande trupper samt, genom särskilt brev, även över den del av livgardet, som kvarblev där till krigets slut. Under Riksdagen 1789 inlämnade han dock en protest mot Förenings- och säkerhetsakten, och ställde sig därmed i opposition till Gustav III. Wachtmeister lämnade därefter Stockholm då han entledigades från alla sina befattningar och bosatte sig på godset Deijelsdorf i Svenska Pommern.
Han återkom efter Gustav III:s död 1792 och utnämndes till en av rikets herrar 1792 samt till överstemarskalk hos änkedrottning Sofia Magdalena. 1793 blev han kansler vid Åbo universitet, 1794 riddare av Serafimerorden samt slutligen upphöjd till greve 1799, men aldrig introducerad på Riddarhuset.
Ett svar på ”Carl Adam Wachtmeister”