Jakob Dahl drev i början av 1800-talet en bryggerirörelse på Södra Burgårdens landeri. S. A. Svensson övertog därefter bryggeriet. Hans styvson, Johan Björkfeldt, som studerat öltillverkning i Tyskland togs sedan över och ryckte upp det gamla bryggeriet. Han var den förste i Göteborg som införde den bayerska underjäsningsmetoden och dekoktionsmäskningen vid öltillverkningen. Så här skrev Göteborgs Aftonblad den 27 juni 1896 om bryggeriet:
Bryggeriet Lejonet f.d. Burgårdens innehafves numera af bryggaren hr Hilmer Flyrin, förut innehafvare af Lidköpings bayerska bryggeri; och tillverkas därstädes såsom af stadskemistens intyg uti annons i gårdagens tidning synes ett godt lageröl tillika med lagerdricka och svagdricka af god beskaffenhet. Bryggeriet, som är ett bland de äldsta ölbryggerier härstädes, eges af Göteborgs stad.
Bryggeriet Lejonet med personal.
Bryggeriet Lejonet 1902.
Arvingarna till S.A. Svensson avträdde Södra Burgården till Göteborgs stad år 1881 för 181 110 kronor. 1906 försvann landeriet delvis när Burgårdskolonin anlades och samtidigt revs mangårdsbyggnader och vissa bryggeribyggnader. Münchens Nya Bryggeri AB tycks vid denna tid ha köpt upp bryggeriet som därför troligtvis lades ner 1912 i samband med att Pripps och Lyckholms tillsammans tog över ägarföretaget. Innan 1923 försvann resten då maskinhallarna för Göteborgsutställningen byggdes.
Vissa källor gör gällande att bryggeribyggnaderna skulle ha hyst Axel Stibergs Konservfabrik under en tid, men det verkar inte sannolikt. Det finns bilder som visar att Stibergs Livsmedel använde Lejonets byggnad en tid. Stibergs startade sin livsmedelsverksamhet 1916 så det är möjligt att lokalerna använts som lager. Konservfabriken startade 1919 så den kan troligen inte ha legat i Lejonets gamla fabrik. Lejonets byggnad fanns inte kvar 1921. Enligt en del andra källor låg Stibergs konservfabrik i Almedal.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.