Wolf Josef Friedländer flyttade till Göteborg från det likaledes svenska Stralsund omkring 1810 för att bli en av två föreståndare för synagogan i Göteborg. Med honom följde sönerna Philip Wilhelm Friedländer (1792-1863) och Niclas Ludvig Friedländer (1796-1857). De två sönerna tycks dock båda ha konverterat till kristendomen.
Niclas Ludvig Friedländer ägnade sig åt grosshandel med textilvaror. 26 februari 1836 bjöds Bäckebols gård med två trädgårdar och torpet Knipan ut på offentlig auktion. Efter budgivning stannade högsta budet (3000 daler) på Niclas Ludvig Friedländer. Genom detta kom Bäckebols gård i familjen Friedländers ägo och förblev såfram till 1911. Niclas Ludvig Friedländer bodde till en början inne i Göteborg och flyttade med sin familj, först den 25 november 1850, ut till Bäckebols gård. Niclas Ludvig Friedländer avled på gården den 6 december 1857. Han ligger begravd på den lilla kyrkogården som tillhör Bäckebols gård, den Friedländerska kyrkogården. På kyrkogården ligger 35 personer begravda och där finns 15 gravstenar.
Han var gift med Charlotta Maria Lindquist (1801-??) och de hade 8 barn, däribland Carl Friedländer (1827-1902), Charlotta Fredrika Friedländer (gift von Hennig) och Fredric Niklas Theodor Friedländer.
Philip Wilhelm Friedländer var för sin del under en period ägare av Kristinedal och arrenderade en tid också Nortagene gård i Kärra.
Carl Friedländer föddes i Göteborg den 6 juli 1827 där han utbildade sig till affärs och industriman. Han kom till Jönköping 1867 och hans verksamhet där bestod i huvudsak av Stensholms pappersbruk och Ebbes bruk och pappersmassefabriken Carlfors Bruk (Carlfors AB, grundat 1874). Han var disponent på Stensholms från 1867 och huvudägare från 1874. Efter en brand 1889 såldes företaget. Carlfors Bruk blev efter branden i Stensholm ombyggt till en fabrik för tillverkning av färgpigment. 1899 såldes Ebbes bruk till Munksjö AB. Efter ett par år av sjukdom avled Friedländer den 20 september 1902. Han ligger begravd på den privatägda släktkyrkogården på Hisingen i Göteborg. Han blev tidigt medlem i ordenssällskapet Göta Par Bricole och senare var han grundare av dess filial i Jönköping.
Gifte med Anna Rosine (i vissa källor uppges hennes namn som Wild, andra Ott eller Böchman, kanske hade hon varit gift tidigare).
Det finns också en Svante Friedländer, född 1841 eller 1844 och död 1924, sannolikt släkt med de ovan nämnda. Han tycks dock ha behållit sin judiska tro.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Theodors bouppteckning reder ut ytterligare släktskapen och alla syskon:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:748 (1896) Bild 5570 (AID: v223514a.b5570, NAD: SE/SSA/0145a)
Tack.